Sveriges del av EU:s klimatmål

I juni 2021 antog EU en klimatlag som slår fast att unionen ska nå klimatneutralitet senast 2050 och nettonegativa utsläpp därefter. Klimatlagen anger även att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp. EU:s gemensamma klimatmål är uttryckta i nettotermer, vilket innebär att även den sammanlagda utvecklingen av avgång och upptag av koldioxid inom skog och mark ingår.

Förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (europa.eu)

Enligt EU:s klimatlag ska även EU besluta om ett EU-gemensamt klimatmål till 2040 på vägen mot klimatneutralitet 2050. Kommissionen presenterade den 6 februari 2024 ett meddelande med tillhörande konsekvensanalys där de rekommenderade att EU beslutar om ett nettomål om att minska utsläppen med minst 90 procent (netto) till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Det slutgiltiga lagförslaget kommer först att presenteras av den kommission som tillträder hösten 2024.

Kommissionens meddelande – EU:s 2040-mål (europa.eu)

Kommissionens konsekvensanalys – EU:s 2040 mål och scenarier (europa.eu)

Naturvårdsverket har gjort en övergripande analys av kommissionens meddelande och tillhörande konsekvensanalys och analyserar löpande förslag på klimatåtgärder på EU inom ramen för regeringsuppdraget Analys av förslag till klimatåtgärder på EU-nivå:

Analys av förslag till klimatåtgärder på EU-nivå

De beslutade klimatmålen utgör EU:s nationella bidrag till Parisavtalet (nationally determined contributions, NDC). NDC:erna under Parisavtalet ses över kollektivt vart femte år i syfte att stegvis öka ambitionen på global nivå. EU:s senaste NDC till 2030 kommunicerades 2020, senast 2025 behöver EU presentera en ny NDC till 2035.

EU:s NDC december 2020 (pdf, unfccc.int)

EU:s klimatmål till 2030 är uppdelat i tre delar och beslutade förändringar till 2030 beskrivs närmare nedan:

• EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS.
• Fördelningen av medlemsländernas ansvar för utsläppsminskningar enligt ansvarsfördelningsförordningen, ESR.
• Förordningen för upptag och utsläpp från skog och mark, LULUCF.

Utsläppen från den största delen av industrin, kraft- och värmeproduktion samt flyget omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Ansvaret för genomförandet av systemet ligger hos den europeiska kommissionen och Sverige som medlemsland har inget ansvar gentemot EU för hur dessa utsläpp utvecklas. Däremot har svenska företag som omfattas av EU ETS skyldighet att varje år lämna in utsläppsrätter som motsvarar antalet ton växthusgasutsläpp.

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen i EU ETS till 2030 minska med 62 procent jämfört med 2005 års nivåer. Det tidigare målet för ETS var -43 procent under samma period.

Förordningsändringen beslutades formellt under första halvåret 2023. Förutom att utsläppen ska minska snabbare till 2030 beslutades det att den fria tilldelningen av utsläppsrätter ska fasas ut till 2034 för ett antal sektorer. Parallellt inför EU en gränsjusteringsmekanism (CBAM) för att minska risken för koldioxidläckage. Det ställs dessutom krav på energieffektiviseringsåtgärder och den fria tilldelningen för luftfarten upphör helt från 2026. Några andra förändringar är att sjöfarten inkluderas gradvis från 2024 och att medlemsländerna måste använda alla intäkter från auktioneringen till klimat- och energiåtgärder. Mer om utsläppshandeln EU ETS finns att läsa här:

Beslut om förändringar i EU ETS

Fit for 55: reform of the EU emissions trading system (europa.eu)

Ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (europa.eu)

Ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller luftfartens bidrag till unionens mål om minskade utsläpp från hela ekonomin och det lämpliga genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd (europa.eu)

Nuvarande handelsperiod sträcker sig från 2021 till 2030 och redan 2026 ska en översyn av ETS-direktivet presenteras där det är troligt att förändringar kommer att föreslås.

Utsläppen (exklusive LULUCF) utanför EU ETS, den så kallade icke-handlade sektorn, regleras av ansvarsfördelnings-förordningen, Effort Sharing Regulation (ESR). ESR reglerar främst utsläppen från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket under perioden 2021–2030.

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen i ESR minska med 40 procent jämfört med 2005, målet var tidigare 30 procent. Målet till 2030 har fördelats mellan medlemsländerna baserat på ländernas BNP/capita-nivå och ligger i ett spann mellan en minskning om 10–50 procent där Sverige tillsammans med Finland, Danmark, Luxemburg och Tyskland behöver minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Bulgarien har EU:s lägsta beting och behöver minska sina utsläpp med 10 procent jämfört med 2005 års utsläpp.

Förordningsändringen beslutades formellt under första halvåret 2023.

Fit for 55: reducing emissions from transport, buildings, agriculture and waste (europa.eu)

Beslutad text: Förordning (EU) 2023/857 (europa.eu)

Det svenska nationella målet för 2030 är att minska utsläppen i icke-handlade sektorn med 63 procent jämfört med 1990, varav åtta procentenheter kan nås med kompletterande åtgärder. Om de åtta procentenheterna kompletterande åtgärder används 2030 behöver utsläppen 2030 vara 52 procent lägre än de var 2005, det vill säga i paritet med det nya EU-åtagandet.

ESR består inte enbart av ett punktmål till 2030 utan reglerar även utsläppen fram till 2030 genom en årlig utsläppbudget som fördelas mellan medlemsländerna enligt en målbana. En målbana för respektive land görs för perioden 2023–2025 baserat på utsläppen 2016–2018. En ny målbana för åren 2026–2030 tas fram utifrån länders utsläpp 2021–2023. Medlemsländerna är skyldiga att varje år hålla utsläppen under målbanan. Länder som inte klarar att hålla utsläppen under målbanan kan använda så kallade flexibiliteter. Flexibiliteterna innebär att utsläppsutrymme kan sparas och flyttas mellan år inom det egna utrymmet och även överföras mellan medlemsstater. Ett antal länder, däribland Sverige, kan även använda ett visst utsläppsutrymme från EU ETS och det går även att använda överskott från LULUCF för att täcka underskott i ESR.

Analys av hur EU:s reviderade ansvarsfördelningsförordning och LULUCF-förordning ska tillämpas i Sverige (pdf)

Figuren nedan visar Sveriges utsläpp av växthusgaser i ESR-sektorn för åren 2005–2022 tillsammans med en preliminär målbana för Sverige. EU-kommissionen kommer räkna om och fatta beslut om den definitiva målbanan i två steg. Det första beslutet togs under hösten 2023. I det andra beslutet kommer målbanan för 2026–2030 justeras beroende på hur utsläppen i ESR-sektorn utvecklas 2021–2023.

För att nå målet om -55 procent nettoutsläpp till 2030 krävs att EU har ett samlat nettoupptag från skog och mark (LULUCF) om 225 miljoner ton. Därutöver står i EU:s klimatlag att EU ska sträva efter att ha större nettoupptag i LULUCF-sektorn än 225 miljoner ton.

Kommissionen lade i sitt förslag till LULUCF-förordning fram målet att EU ska ha ett upptag om 310 miljoner 2030 och detta mål har man även beslutat om under första halvan av 2023. För att nå detta mål har EU enats om att, baserat på länders andel av EU:s brukade landareal, fördela mål mellan medlemsländer utifrån hur stor deras upptag/utsläpp i LULUCF-sektorn i genomsnitt var under perioden 2016–2018. Det innebär för svensk del att nettoupptaget ska öka med drygt 3,9 miljoner ton i jämförelse med genomsnittet 2016–2018.

Förordningsändringen beslutades formellt under våren 2023.

För perioden fram till 2025 styrs LULUCF av ett så kallat no-debit-mål, där länderna förbinder sig att inte minska upptaget jämfört med en förutbestämd referensnivå. För skogsmark har beslut tagits om referensnivå för bokföringen.

Fit for 55: reaching climate goals in the land use and forestry sectors (europa.eu)

Förordning (EU) 2018/841 (europa.eu)

Kommissionens delegerade akt C(2020) 7316 (pdf, europa.eu)

Bilaga till kommissionens delegerade akt C (2020) 7316 (pdf, europa.eu)

Reviderad LULUCF-förordning (EU) 2023/839 (europa.eu)

Kommissionens webbplats om klimatmål (europa.eu)

Analys av förslag till klimatåtgärder på EU-nivå