Sveriges del av EU:s klimatmål

Granskad: ‎den ‎3‎ ‎juli‎ ‎2023

I Sverige har vi, förutom våra nationella klimatmål, även ansvar för att bidra till EU:s klimatmål. EU:s mål är uppdelade i tre områden: utsläppshandeln, den icke-handlade sektorn och upptaget från skog och mark.

EU har beslutat om klimatmål som gäller hela unionen. Alla länder som ingår i EU måste vara med och bidra för att uppfylla klimatmålen och EU:s bidrag till Parisavtalet.

Vill du veta mer om EU:s klimatmål och även hur de hänger ihop med svenska och globala klimatmål? I den här presentationen besvarar vi många av de vanligaste frågorna:

EU:s övergripande klimatmål

EU:s övergripande klimatmål, enligt den klimatlag som antogs i juni 2021, är att senast 2050 vara klimatneutralt. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990. Det är också det EU kommunicerat som mål i sin senaste NDC (Nationally Determined Contributions) i december 2020.

Förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (europa.eu)

EU:s NDC december 2020 (pdf, unfccc.int)

Med nettoutsläpp menas att även utsläpp och upptag från skog och mark räknas in. Det tidigare målet för 2030 var att EU:s utsläpp skulle minska med minst 40 procent jämfört med 1990. Under 2022 har det genomförts förhandlingar om hur olika lagstiftningar i EU ska anpassas efter de skärpta klimatmålen. Förhandlingarna slutfördes under första halvåret 2023.

Naturvårdsverket har i regeringsuppdraget ”Ökad klimatambition i EU till 2030” analyserat de förslag som kommissionen lämnat för att uppnå målen i klimatlagen, det så kallade 55-procentspaketet (Fit for 55). Analyserna finns samlade här:

Underlag för ökad klimatambition på EU-nivå

EU:s klimatmål är uppdelat i tre delar:

Utsläppshandeln inom EU ETS.
Fördelningen av medlemsländernas ansvar för utsläppsminskningar enligt ansvarsfördelningsförordningen, ESR.
Förordningen för upptag och utsläpp från skog och mark, LULUCF.

Kommissionen ska enligt klimatlagen senast första halvåret 2024 lämna förslag på nya klimatmål för EU för år 2040.

Utsläppshandel EU ETS

Utsläppen från den största delen av industrin, kraft- och värmeproduktion samt flyget omfattas av EU:s utsläppshandel EU ETS. Ansvaret för genomförandet av systemet ligger hos den europeiska kommissionen och Sverige som medlemsland har inget ansvar gentemot EU för hur dessa utsläpp utvecklas. Däremot har svenska företag som omfattas av EU ETS skyldighet att varje år lämna in utsläppsrätter som motsvarar antalet ton växthusgasutsläpp. Mer om utsläppshandeln EU ETS finns att läsa här:

Utsläppshandel

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen i EU ETS till 2030 minska med 62 procent jämfört med 2005 års nivåer. Det tidigare målet för ETS var -43 procent under samma period.

För ETS antogs en så kallad ”provisorisk politisk överenskommelse” mellan rådet och EU-parlamentet kring den reviderade lagstiftningen i december 2022. Förordningsändringen beslutades formellt under första halvåret 2023. Bland förändringar i ETS-direktivet finns en utfasning av fri tilldelning av utsläppsrätter till 2034 för sektorer som omfattas av den så kallade gränsjusteringsmekanismen (CBAM).

Fit for 55: reform of the EU emissions trading system (europa.eu)

Ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (europa.eu)

Ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller luftfartens bidrag till unionens mål om minskade utsläpp från hela ekonomin och det lämpliga genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd (europa.eu)

Ansvarsfördelningsförordningen ESR

Utsläppen (exklusive LULUCF) utanför EU ETS, den så kallade icke-handlade sektorn, regleras av ansvarsfördelningsförordningen, Effort Sharing Regulation (ESR). ESR reglerar främst utsläppen från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket.

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen i ESR minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsländerna baserat på ländernas BNP/capita-nivå. Sverige tillsammans med Finland, Danmark, Luxemburg och Tyskland har fått ett beting att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Bulgarien har EU:s lägsta beting och behöver minska sina utsläpp med 10 procent jämfört med 2005 års utsläpp.

Förordningsändringen beslutades formellt under första halvåret 2023.

Fit for 55: reducing emissions from transport, buildings, agriculture and waste (europa.eu)

Beslutad text: Förordning (EU) 2023/857 (europa.eu)

Det svenska nationella målet för 2030 är att minska utsläppen i icke-handlade sektorn med 63 procent jämfört med 1990, varav åtta procentenheter kan nås med kompletterande åtgärder. Om de åtta procentenheterna kompletterande åtgärder används 2030 behöver utsläppen 2030 vara 52 procent lägre än de var 2005, det vill säga i paritet med det nya EU-åtagandet.

Utsläppsutrymmet i ESR-sektorn fördelas per medlemsland och år enligt en målbana för hur utsläppen ska minska fram till 2030. En målbana görs för perioden 2023–2025 baserat på utsläppen 2016–2018. En ny målbana för åren 2026–2030 kommer räknas ut utifrån länders utsläpp 2021–2023. Medlemsländerna är skyldiga att varje år hålla utsläppen under målbanan. Länder som inte klarar att hålla utsläppen under målbanan kan använda så kallade flexibiliteter, exempelvis tidigare sparade utsläppskrediter (så kallade AEA, Annual Emission Allocations) eller köpa utsläppsutrymme från länder som överträffat sin målbana.

Figuren nedan visar Sveriges utsläpp av växthusgaser i ESR-sektorn för åren 2005–2021 tillsammans med en preliminär målbana för Sverige. EU-kommissionen kommer räkna om och fatta beslut om den definitiva målbanan i två steg. Det första beslutet väntas under hösten 2023. I det andra beslutet kommer målbanan för 2026–2030 justeras beroende på hur utsläppen i ESR-sektorn utvecklas 2021–2023.

LULUCF

För att nå målet om -55 procent nettoutsläpp till 2030 krävs att EU har ett samlat nettoupptag från skog och mark (LULUCF) om 225 miljoner ton. Därutöver står i EU:s klimatlag att EU ska sträva efter att ha större nettoupptag i LULUCF-sektorn än 225 miljoner ton.

Kommissionen lade i sitt förslag till LULUCF-förordning fram målet att EU ska ha ett upptag om 310 miljoner 2030 och detta mål har man även beslutat om under första halvan av 2023 För att nå detta mål har EU enats om att, baserat på länders andel av EU:s brukade landareal, fördela mål mellan medlemsländer utifrån hur stor deras upptag/utsläpp i LULUCF-sektorn i genomsnitt var under perioden 2016–2018. Det innebär för svensk del att nettoupptaget ska öka med drygt 3,9 miljoner ton i jämförelse med genomsnittet 2016–2018.

För perioden fram till 2025 styrs LULUCF av ett så kallat no-debit-mål, där länderna förbinder sig att inte minska upptaget jämfört med en förutbestämd referensnivå. För skogsmark har beslut tagits om referensnivå för bokföringen.

Det finns även för LULUCF en så kallad ”provisorisk politisk överenskommelse” mellan rådet och EU-parlamentet kring den reviderade lagstiftningen. Förordningsändringen är beslutades formellt under våren 2023.

Fit for 55: reaching climate goals in the land use and forestry sectors

Förordning (EU) 2018/841 (europa.eu)

Kommissionens delegerade akt C(2020) 7316 (pdf, europa.eu)

Bilaga till kommissionens delegerade akt C (2020) 7316 (pdf, europa.eu)

Reviderad LULUCF-förordning (EU) 2023/839 (europa.eu)

EU-mål illustration — Siffrorna på bilden utgår från Kommissionens förslag eller provisoriska politiska överenskommelser som ännu inte formellt beslutade.

Läs mer

Kommissionens webbplats om klimatmål (europa.eu)