Når Sverige de nationella klimatmålen?

När det gäller det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 så har avståndet till målet minskat något jämfört med den bedömning som gjordes 2023. Det beror på något lägre utsläpp från bland annat industrin och el- och fjärrvärmeproduktion. En kombination av redan beslutade styrmedel i EU, tydligare investeringsplaner i näringslivet och tidigare införda styrmedel i den nationella politiken, har bidragit till att några ytterligare teknikskiften antas genomföras i årets scenarier.

Målet i EU:s utsläppshandelssystem har skärpts till 2030 och ska kompletteras med koldioxidavgifter på import av vissa. Möjligheterna att finansiera klimatinvesteringar med medel från EU eller nationellt är också betydelsefulla

Bedömningen bygger även på att elektrifieringstakten i transportsektorn ligger på en hög och ökande nivå. De EU-gemensamma kraven om att bara så kallade nollutsläppsbilar ska vara tillåtna för nybilsförsäljning av lätta fordon senast 2035 bidrar till resultatet. Även de nya EU-reglerna för sjöfartsbränslen.

Det finns flera förklaringar till varför avståndet till målet har minskat jämfört med föregående års bedömning. En av de främsta förklaringarna är att flera större teknikskiften inom industrin nu bedöms genomföras i scenariot. När i tiden investeringarna kommer på plats och i vilka steg de till slut genomförs beror samtidigt på ett antal osäkra faktorer. 

Att målet i EU:s utsläppshandelssystem har skärpts och ska kompletteras med klimattullar bidrar till bedömningen. Dessutom har möjligheterna att finansiera klimatinvesteringar med olika medel från EU eller nationellt också ökat.

Det minskade avståndet till nettonollmålet senast 2045 förklaras också med att elektrifieringstakten i transportsektorn ligger på en högre nivå i det nya scenariot, jämfört med tidigare bedömningar 2022 och 2019.

Scenarioresultaten som presenteras i Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2024 utgår från att viktiga grundförutsättningar som tillförsel av fossilfri el, elnätsutbyggnad, råvaror och andra komponenter, kompetensförsörjning och effektiva tillståndsprocesser kommer på plats. Likaså förutsätter de att beslutade styrmedel och styrmedelsskärpningar behålls över tid.

I Sverige har vi, förutom våra nationella klimatmål, även ansvar för att bidra till EU:s klimatmål. EU:s mål är uppdelade i tre områden: utsläppshandeln, den icke-handlade sektorn och nettoupptaget från skog och mark. 

Sveriges del av EU:s klimatmål

Vill du veta mer om Sveriges klimatmål och även hur de hänger ihop med globala och europeiska klimatmål? I den här presentationen besvarar vi många av de vanligaste frågorna:

Sverige ska enligt EU förordning 2018/1999 rapportera scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp fram till 2050 vartannat år.

Det senaste scenariot Sverige rapporterade till EU skedde den 15 mars 2023 och beskrivs i rapporten Report for Sweden on climate policies and measures and on projections. EEA sammanställer årligen EU:s medlemsländers scenarier i en rapport, den senaste sammanställningen gjordes i Trends and projections in Europe 2022.

Report for Sweden on climate policies and measures and on projections 2023 (pdf)

Trends and projections in Europe 2022 på EEA:s webbplats

Underlag till regeringens klimatredovisning

Pressmeddelande 2024-04-12: Klimatmålen nås inte med befintliga beslut och åtgärder

Hur ligger vi till gentemot klimatmålen – webbinarium den 19 april 2024 (youtube.com)