Exempel och effekter av att minska ytor för biltrafik

Efter att belgiska Gent 2016 stängde genomfartsgator för biltrafik har andelen cykelresor ökat från 22 till 35 procent på endast tre år, samtidigt som bilresornas andel har sjunkit från 55 till 27 procent:

How a Belgian port city inspired Birmingham's car-free ambitions (The Guardian)

Gents mobilitetsplan

Zoner gav bättre luft och framkomlighet i innerstaden (Cykelfrämjandet)

Bryssel har minskat sin biltrafik i centrum med 25 % på några år med sin Good Move Plan.

Good Move | Brussels Mobilty (mobilite-mobiliteit.brussels)

Ett omtalat exempel är Paris där genomfartsled omvandlats till gång- och cykelstråk och där en minskning planeras av antalet parkeringsplatser samt av ringleden genom att omvandla körfält till bland annat grönytor:

40 propositions pour transformer le périphérique (Paris.fr)

The Greening of Paris Makes Its Mayor More Than a Few Enemies (The New York Times)

Paris har också minskat bilresorna i staden med 45 % sedan 1990.

Barcelona omvandlar gatuutrymme, 21 bilgator och 21 gatukorsningar, motsvarande 33 hektar mark, omvandlas till små parker och torg för allmänheten:

Barcelona to convert a third of central streets into car-free green spaces (dezeen.com)

Barcelona's car-free smart city experiment (bbc.com)

Exploring traffic evaporation: Findings from tactical urbanism interventions in Barcelona (sciencedirect.com)

Databas med projekt för omvandling av trafikleder (Congress for the New Urbanism, CNU)

Karta över åtgärder för omvandling i Storbritannien (sustrans.org.uk)

24 Road Diet Case Studies from the U.S. Department of Transportation (Planetizen)

Road Diet – Case Studies (pdf, Federal Highway Administration)

Road Diets – Roadway Reconfiguration (Federal Highway Administration)

Reallocating road space for people in Brazilian cities: Strategic Plan 2020–2025 (pdf, itdp.org)

Omvandling av bilkörfält har sammanfattningsvis potential att med korta ledtider åstadkomma:

• Minskad klimatpåverkan från trafiken när transportarbetet (person- och godskilometer) kan genomföras energieffektivare. Antingen med färre fordonskilometer totalt genom minskade avstånd/kortare resor och transporter, digitala kommunikationer osv eller genom att energieffektivare trafikslag används. Exempel på sistnämnda är att när fordonens klimatpåverkan betraktas i ett livscykelperspektiv så ger cykel 10 gånger lägre klimatpåverkande utsläpp per resa än om motsvarande resa görs med elbil.
• Mindre trafikbuller.
• Bättre luftkvalitet.
• Bättre hälsa när det aktiva resandet ökar, det vill säga att man går och cyklar mer.
• Ökad yta frigörs till annat än trafik: till grönområden, bebyggelse, etc.

Cycling is ten times more important than electric cars for reaching net-zero cities (theconversation.com)

The climate change mitigation effects of daily active travel in cities (ScienceDirect)

Transport for Londons forskningsprogram om ekonomiska effekter av att öka framkomlighet och utrymme för gång och cykling i London och minska ytor för bilar visar ökad försäljning i handeln i sådana stråk:

Economic benefits of walking and cycling (Transport for London)

Konsekvensbedömning inklusive effekter för den lokala ekonomin av omvandling av gatuutrymme (Skotska folkhälsomyndigheten)

Road space reallocation in Scotland: A health impact assessment (publichealthscotland.scot)

Effekter för handeln i New York längs gator som fått separerade cykelbanor:

Protected Bicycle Lanes in New York City (New York City Department of Transportation 2014) (pdf)

Metod för utvärdering av mer hållbara transporter i New York:

The Economic Benefits of Sustainable Streets (New York City Department of Transportation 2014) (pdf)

I städer har en bilresa 6 gånger samhällsekonomisk kostnad än en cykelresa.

Transport transitions in Copenhagen: Comparing the cost of cars and bicycles  (sciencedirect.com)

Överflyttning av resor från bil till mer hållbara färdsätt bidrar till ökad ekonomisk jämställdhet mellan olika socioekonomiska grupper och olika stadsdelar. När bilberoendet minskar kan tillgängligheten till stadens service, arbetsmarknad osv. bli mer ekonomiskt överkomlig för fler inkomstgrupper i samhället:

• Jones, P. & Lucas, K. The social consequences of transport decision-making: Clarifying concepts, synthesising knowledge and assessing implications. J. Transp. Geogr. 21, 4–16 (2012).
• Rachele, J. N., Sugiyama, T., Turrell, G., Healy, A. M. & Sallis, J. F. Automobile dependence: A contributing factor to poorer health among lower-income households. J. Transp. Heal. 8, 123–128 (2018).
• Yu, C. Y., Xu, M., Towne, S. D. & Iman, S. Assessing the economic benefits and resilience of complete streets in Orlando, FL: A natural experimental design approach. J. Transp. Heal. 8, 169–178 (2018).

Ett annat aktuellt exempel är Vancouver som planerar att omvandla 200 km av sitt gatunät, motsvarande 11 procent av befintlig gatuyta, från biltrafik till annan användning:

Street reallocation (vancouverpublicspace.ca)

Vancouver looking to reallocate at least 220 km of roads for public spaces (dailyhive.com)

Städers arbete med att minska bilberoende har ytterligare accentuerats i och med coronapandemin eftersom social distansering i stadens trafik är viktig för att undvika smittspridning. Resor med kollektivtrafik bör under pandemin till exempel minskas eller undvikas för att färre ska utsättas för smittrisk. Samtidigt som städerna önskar motverka att invånarna i stället väljer att ta bilen i ökad utsträckning.

Därför omvandlas nu på många håll trafikleder och gator. Parkeringsplatser och bilkörfält blir gång- och cykelbanor. Syftet är att främja gång- och cykeltrafik, som ses som färdsätt där man kan hålla social distans, som alternativ till kollektivtrafik. Och med syfte att minska biltrafiken och de lokala luftföroreningar den ger upphov till, vilka dessutom bedöms öka riskerna för komplikationer av coronainfektion.

Re-allocating road space to make walking and cycling safer during Covid-19 and beyond (Sustrans.org.uk)

World cities turn their streets over to walkers and cyclists (The Guardian)

City leaders aim to shape green recovery from coronavirus crisis (The Guardian)

Large areas of London to be made car-free as lockdown eased (The Guardian)

Paris Has a Plan to Keep Cars Out After Lockdown (Bloomberg CityLab)

Europe’s Cities Are Making Less Room for Cars After Coronavirus (Bloomberg CityLab)

Mapping How Cities Are Reclaiming Street Space (Bloomberg CityLab)