Hur kan transporternas miljöpåverkan minska?

Med ett mer transporteffektivt samhälle menas ett samhälle där behoven av transporter minskar och särskilt transporter som är energi- och resursintensiva. Ökad transporteffektivitet kan ske både genom överflyttning till mer energi- och resurseffektiva transportslag och genom att transporter ersätts, kortas, eller via handhavande effektiviseras. 

Effektivisering av transporter kan ske genom exempelvis ökad fyllnads/ beläggningsgrad i gods- och persontransporter, ruttplanering och genom sparsam körning. Transporter kan kortas genom exempelvis en mer tät och funktionsblandad bebyggelse. Undvikande av transporter kan ske via bland annat resfria möten eller förändrade arbetssätt och konsumtionsval, men även genom lokalisering av arbetsplatser och produktionsanläggningar som minimerar de samlade transportbehoven.

Ett mer transporteffektivt samhälle handlar om att i samhällsplanering och med styrmedel påverka efterfrågan på resor och transporter, vilka transportsätt som vi väljer, och hur långa sträckor som vi reser och transporterar gods.

I planering av transportinfrastruktur anges ofta att den så kallade fyrstegsprincipen ska användas. Då ska i första hand åtgärder väljas som kan minska efterfrågan på transporter och i andra hand påverka valet av transportsätt så att det transportsystem som redan finns kan utnyttjas mer effektivt. Först i tredje hand ska ombyggnader av vägar och järnvägar övervägas, och som sista steg byggande av ny infrastruktur.

Fyrstegsprincipen (trafikverket.se)

Regelverk och styrmedel som påverkar förutsättningarna för ett mer transporteffektivt samhälle är exempelvis tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen, åtgärder inom väghållning, den nationella infrastrukturplaneringen men även utformning av och stöd till vissa transporter, exempelvis kollektivtrafik samt beskattning och avgifter på fossila drivmedel och fordon, till exempel via trängselskatt.

Fordons och farkosters energibehov behöver minimeras. Detta för att minska det samlade energibehovet, dels för att minska växthusgasutsläppen då flertalet transporter drivs med fossila drivmedel, dels för att minska behovet av hållbara biobränslen, el och olika former av elektrodrivmedel. Dessa är generellt dyra och kommer framöver utgöra bristvaror och i flertalet fall kommer de medföra indirekta miljöeffekter. Det finns därför många skäl till energieffektivisering oavsett drivmedel. 

Exempel på regler som styr mot ökad energieffektivisering är EU:s koldioxidkrav på personbilar och tunga lastbilar samt IMO:s krav på energieffektivare nya fartyg i internationell trafik (EEDI, energieffektiviseringsindex). 

Drivmedel som används till transporter behöver vara långsiktigt hållbara. Fossila bränslen som bensin, diesel, fossilgas, flygfotogen och olika former av marina oljor behöver fasas ut. 

Inom järnvägen har omställningen kommit längst, den är nästan helt elektrifierad. 

Därefter kommer vägtrafiken. Andelen elbilar i nybilsförsäljningen ökar kraftigt. Under 2023 (jan–okt) utgjorde laddbara personbilar ca 60 % av nybilsförsäljningen och elbilar utgjorde ca 40 %. En hög andel bussar i kollektivtrafiken kör på rena/höginblandade biobränslen och reduktionsplikt (krav på viss biobränsleinblandning) gäller för bränsle till vägtrafik, arbetsmaskiner, fritidsbåtar och flygfotogen.  

Även om nivån på den svenska reduktionsplikten sänks så kommer EU:s regler om en slags kvotplikt för bränsle till flyget och sjöfarten att införas. Dessa ställer krav på minskade växthusgasutsläpp från bränsle till flyget (ReFuel Aviation) och till flertalet större fartyg (FuelEU Maritime). Kraven börjar införas år 2025 med ett inblandningskrav på 2 % för att efter 2030 öka mer påtagligt.  

Utöver styrmedel för hållbara bränslen har olika styrmedel för elfordon införts, exempelvis vid inköp och för laddning. 

I rapporten nedan redovisas olika former av styrmedel som införts i våra grannländer för elektrifiering av vägtransporter, sjöfart och arbetsmaskiner. 

Styrmedel för elektrifiering av vägtransporter, sjöfart och arbetsmaskiner

Det finns ett antal styrmedel som i hög grad påverkar samtliga tre ”ben” för omställning (det vill säga effektivisering, fossilfria bränslen och trafikvolymerna). Exempel på sådana styrmedel är skatter på fossila bränslen samt handelssystem (EU-ETS1 och EU-ETS2). Dessa styrmedel påverkar priset på fossila bränslen och på så sätt driver på utvecklingen mot energieffektivare fordon och farkoster, ökar andelen fossilfria drivmedel och dämpar trafikvolymerna som drivs med fossila bränslen. 

Även krav på inblandning av hållbara bränslen innebär indirekt en prishöjande effekt eftersom fossilfria komponenter i dagsläget är dyrare än fossila motsvarigheter. Exempel på styrmedel som genom krav på bränslet ökar det samlade bränslepriset är den svenska reduktionsplikten samt EU:s kommande kvotplikt för bränsle till flyg och större fartyg.

Nationella och regionala planer för utveckling av transportinfrastruktur påverkar hur samhället och trafiken utvecklas i många årtionden framöver. Transportinfrastruktur påverkar var verksamheter och bostäder lokaliseras och därmed vilka res- och transportmönster som uppstår. 

Själva byggandet av infrastrukturen för transporter innebär ofta en stor energianvändning och stora utsläpp. Storleken på dessa varierar beroende på materialval, vilken typ av infrastruktur som byggs och i vilken omgivning den byggs.

Klimatkalkyl för byggande av transportinfrastruktur (trafikverket.se)

Forskning visar att för att minska biltrafikarbete så krävs samverkande paket av åtgärder och styrmedel. Sådana paket behöver bestå av både så kallade pull-åtgärder och push-åtgärder.

Pull-åtgärder syftar till att ”dra” trafikanterna till att välja andra färdsätt genom att göra gång, cykling och kollektivtrafik mer attraktivt. Push-åtgärder ska ”knuffa” trafikanter till andra färdsätt genom att göra bilen till ett mindre attraktivt alternativ.

Det räcker ofta inte att bara exempelvis öka busstrafikens turtäthet, om man inte samtidigt genomför åtgärder som påverkar hur attraktivt det är att ta sig fram med bil i området.

Exempel på sådana kombinationer av åtgärder och styrmedel kan vara att:

• en ny busslinje införs (pull)
• resenärer får ett prova-på-resekort i busstrafiken för att uppmuntras att resa kollektivt i stället för med bil (pull)
• ett bilkörfält omvandlas till busskörfält för den nya busslinjen (både pull, genom att busstrafiken får kortare restid och push, när biltrafik får längre restid i samma stråk)
• parkeringsavgiften höjs för bilar i området införs (push, genom att det blir lite dyrare att använda bil i området)

• En bebyggelsestruktur som gynnar kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken minskar behovet av att ta bilen för att förflytta sig.
• Korta avstånd mellan bostad, arbete, service och fritidsaktiviteter gör det möjligt att minska bilberoende.
• Trängselskatter.
• Miljözoner för tunga och lätta fordon minskar utsläpp av luftföroreningar och buller från biltrafiken.
• Ökad samordning av godstransporter kan öka fyllnadsgrad och minska antalet transporter i städer och tätorter.
• Mindre utrymme till bilparkeringsplatser ökar utrymme för andra mer hållbara trafikslag än bil. Då kan städernas mark användas till annat än trafik – till bostadsbyggande och ytor för fritidsaktiviteter och grönområden.
• Säkra trygga gång- och cykelvägar minskar behovet för föräldrar att skjutsa barnen med bil till skolan och fritidsaktiviteter.

Du kan själv bidra till att begränsa klimatpåverkan från dina resor genom att färre gånger flyga eller resa på kryssning. När du väl reser välj om möjligt tåg. 

Om du överväger att köpa eller leasa en ny bil (eller bättre begagnad) så välj en bränslesnål och helst en som helt eller delvis drivs med på el eller biobränsle. Bränslesnåla bilar, mindre miljöbelastande drivmedel samt sparsamt körsätt minskar miljöpåverkan när du behöver göra en bilresa.

När du konsumerar kan du välja varor som är lätta och inte transporteras så långt. Vid e-handel kan du välja lösningar som minskar transporterna, till exempel avstå från hemleveranser med budbil och i stället hämta paketet på paketutlämning samtidigt som du ändå gör andra ärenden dit.