Kryptotillgångar påverkar klimatomställningen

Att det går åt så mycket energi för utvinning av Bitcoin beror på metoden som kallas proof-of-work, där alla som vill utvinna tillgångar tävlar i att lösa en krypteringsuppgift. Vinnaren får nya kryptotillgångar som pris. Enda sättet att lösa uppgiften är att datorer gissar sig fram genom upprepade programkörningar. När många kryptoproducenters datorer jobbar samtidigt blir elförbrukningen därefter.

När värdet på kryptotillgångarna ökar, är det fler som vill vara med och tävla. Då ökar automatiskt svårighetgraden på krypteringsuppgiften. Det kräver mer datorkraft, vilket i sin tur leder till större energiförbrukning och i dagsläget stora koldioxidutsläpp. Energiförbrukningen ökar proportionellt till värdet på kryptotillgången.

Inte bara Bitcoin använder metoden proof-of-work. Även Litecoin, Bitcoin Cash, Ethereum Classic, Dogecoin och Monero, som alla finns med på topp-30-listan av kryptotillgångar, baseras på metoden proof-of-work.

Digiconomist beräknar att med nuvarande värde (februari 2024) på Bitcoin, leder det till årliga utsläpp på upp mot 86 miljoner ton koldioxid. Det är mycket mer än de årliga utsläppen i Sverige. Ju mer värdet på dessa kryptotillgångar ökar, desto mer utsläpp blir det.

Bitcoin boom: What rising prices mean for the network’s energy consumption (cell.com)

Att utsläppen blir så stora beror på att kryptoproducenter till stor del lagt sin verksamhet i länder med låga energipriser och hög andel fossilberoende elproduktion. På grund av värdeutvecklingen på Bitcoin har det också lett till en global trend där gamla fossilberoende kraftproducenter, som blivit olönsamma, fått förlängd livslängd då bitcoinproducenterna har hög betalningsförmåga eftersom vinsterna från utvinningen är höga.

University of Cambridge bedömer att aktörerna i Bitcoin-nätverket i januari 2022 använde 26 procent förnyelsebar el och att resterande genererats från kol, naturgas, olja och kärnkraft.

För att tackla sin stora klimatpåverkan är det flera kryptoproducenter som vill utvinna tillgångar med förnybar energi istället för fossilbaserad energi. Det gör att flera producenter riktar in sig på Norden eftersom elpriserna är förhållandevis låga och tillgången på förnybar energi är god. Att utvinna kryptotillgångar med förnybar energi i Sverige riskerar att leda till att elen inte räcker till avgörande klimatomställningar som fossilfritt stål, batteritillverkning och elektrifiering av transportsektorn. Det är en ohållbar utveckling om Sverige ska klara att leva upp till Parisavtalet och nå klimatmålen.

Det är just utvinningsmetoden proof-of-work som har stor energiförbrukning, det finns flera alternativa metoder med väsentligt lägre energiförbrukning. Ett vanligt alternativ är metoden proof-of-stake där en enskild aktör åt gången genomför den datorberäkning som krävs och resterande aktörer endast verifierar att beräkningen blev korrekt. Denna metod förbrukar 99,95 procent mindre energi än proof-of-work eftersom den undviker att många aktörer gör parallella beräkningar.

Kryptotillgången Ethereum gick i september 2022 över från proof-of-work till proof-of-stake då aktörerna bakom kommit fram till att detta krävdes för att vara långsiktigt hållbara, öka säkerheten och öka kapaciteten. Bytet innebar stora utmaningar bland annat eftersom det inte är en ensam aktör som står bakom blockkedjetekniken som metoden bygger på.  En majoritet av aktörerna behövde tillsammans komma överens om förändringen, och det tog tid då det fanns motsättningar mellan aktörerna.

Om Eth2 på Ethereums webbplats

I Bitcoins fall pågår i nuläget ingen motsvarande diskussion om en övergång till proof-of-stake.