Vilka kostnader kan jag få stöd för?

Att hyra eller leasa utrustning, till exempel arbetsmaskiner nödvändiga för åtgärdens genomförande när hela eller delar av arbetet sker i egen regi kan vara stödberättigande.

Däremot kan inte den investering som stödet gäller finansieras med leasing, eftersom alla kostnader för anskaffandet måste kunna redovisas vid slutrapporteringen. Leasing av hela investeringen, som till exempel leasing av en pelletspanna, är därför inte en stödberättigande kostnad, då kostnaden kan förändras och avtalstid samt leasingavgifter ofta sträcker sig längre än åtgärdens genomförandetid.

Investeringsmerkostnader, det vill säga kostnaden för den del av investeringen som innebär en utsläppsminskning, är ofta stödberättigande. I många fall är det endast dessa kostnader som är stödberättigade utifrån gruppundantagsförordningen.

Investeringsmerkostnaden är i de flesta fall en del av den totala investeringen. Därför måste merkostnaden, det vill säga de stödberättigande kostnaderna, tydligt kunna särredovisas för att påvisa vad som är just merkostnaden och vad som är den totala investeringskostnaden.

För att personalkostnader (lön samt arbetsgivaravgifter) ska vara stödberättigande ska de vara faktiska och får endast avse den tid som lagts ner i projektet. Det får inte vara en uppskattning eller en schablon utan kostnaden ska ha uppkommit. Det innebär att lön ska ha utbetalats och bokförts som lönekostnad.

Kostnader för egen personal kan vara arbete med projektledning eller annat eget arbete som är direkt kopplat till den fysiska investeringen och nödvändigt för åtgärdens genomförande, såsom nedmontering, elinstallationer eller byggarbeten.

Kostnader som utgörs av arbetstid för egen personal ska redovisas och styrkas med underlag där nedlagd tid och den sökandes kostnad per timme framgår. Om flera personer redovisat tid ska man kunna ange vilka dessa personer är och timkostnad för respektive person. Redovisningen kan innehålla utdrag ur arbetsordersystem eller andra system för tidredovisning. Tidredovisning ska innehålla antal timmar, faktiskt timlön och beskrivning av vilka arbetsuppgifter som arbetstiden gäller. Den egna tiden ska kunna styrkas. Naturvårdsverket kan till exempel begära utdrag ur huvudbok över utbetald lön för den aktuella perioden om slutredovisningen inte innehåller sådan redovisning eller motsvarande.

Resor som en entreprenör gör för att utföra ett arbete kan vara en del av investeringen och därmed en stödberättigande kostnad. Om det för åtgärden är nödvändigt med resor, exempelvis för att besöka tillverkare av utrustning som åtgärden avser, kan det berättiga stöd. Stödmottagaren måste i de fallen på ett tydligt sätt motivera och redovisa kostnaderna kopplat till detta.

Kostnader för externa lokaler kan vara stödberättigande. En förutsättning är då att stödmottagaren tydligt kan påvisa att det är en kostnad som uppkommit och varit nödvändig på grund av åtgärden. Om en investering genomförs i egen regi med egen personal så pass långt från den normala arbetsorten att det krävs lokal för övernattning anses kostnader för lokalen vara en stödberättigad kostnad. Stödmottagaren måste då kunna påvisa att externa lokaler varit nödvändiga för att genomföra åtgärden. Kostnaderna ska då redovisas tydligt i slutredovisningen. 

Kostnader för moms kan vara stödberättigande. Det är en stödberättigande kostnad när den inte får dras av eller återbetalas som ingående moms. Momsen är därmed stödberättigande om den innebär en slutlig kostnad för stödmottagaren.

Kostnader för projektering och är stödberättigande om arbetet utförts efter beslut om stöd. Eventuell förprojektering eller förstudie ska dock vara klart innan ansökan skickas in och kostnaden för detta är därför inte stödberättigande.

Kostnader för upphandling av material, entreprenader eller för åtgärden nödvändig utrustning är stödberättigande. Dock skall kostnaderna för upphandlingen falla inom tidsramen för åtgärden, det vill säga tiden mellan fattat beslut om stöd och angivet slutdatum för projektet.

Kostnader för upphandling redovisas genom fakturor när extern juridisk hjälp köps in. Om arbetet utförts av stödmottagarens egna jurister redovisas kostnaderna genom underlag som visar upparbetad tid.

Arbete med att ta fram underlag för att ansöka om nödvändiga tillstånd ses som en stödberättigande kostnad och redovisas via fakturor från leverantörer eller tidredovisning för egen personal. Avgifter för nödvändiga tillstånd för den aktuella åtgärden, bygglov, miljötillstånd eller liknande, är även dessa stödberättigande.

Kostnader för att slutbesiktiga en genomförd åtgärd är en stödberättigande kostnad. Fakturor från leverantör som genomfört besiktningen ska redovisas samt bifoga protokoll från slutbesiktningen.

Utgifter för provkörning och intrimning kan vara stödberättigande om de ingår som ett led i att skapa en produktionsfärdig åtgärd. Exempelvis om provkörning eller intrimning är en obligatorisk kostnad vid inköp av en produkt eller tjänst från en extern leverantör.

Om provdriften inte är en del i att skapa en produktionsfärdig åtgärd, ska det inte räknas in i anskaffningsvärdet och kostnaden är då inte stödberättigande.

Utbildningsaktiviteter är normalt inte stödberättigande, men under vissa förutsättningar kan utbildning för till exempel handhavande av investeringen som omfattas av åtgärden vara en del av den stödberättigande investeringskostnaden om det ingår som ett led i att skapa en produktionsfärdig åtgärd. Stödmottagaren måste då tydligt kunna redogöra för utbildningens syfte och hur den är nödvändig för åtgärdens genomförande.

Anslutningsavgifter för exempelvis gas, el, vatten och avlopp är stödberättigande, då dessa avgifter kan anses vara nödvändiga för genomförandet av åtgärden.

Finansiella kostnader kan avse exempelvis räntekostnader för lån, kostnader för att arrangera konton, betalningslösningar, delar av leasingavgifter. Sådana kostnader bedöms inte berättiga till stöd.

Affärsmässiga kostnader så som avtalsskrivning, förhandlingar mellan parter, marknadsföring, boendedialoger är inte stödberättigande.

Stöd till marknadsföring är inte stödberättigande. Att sätta upp skyltar som anger att åtgärden fått stöd från Klimatklivet kan däremot vara stödberättigande, förutsatt att de tydligt kopplar till en investeringsåtgärd som fått investeringsstöd.

Interna eller externa kostnader för att ta fram nödvändig redovisning till Klimatklivet, såsom slutrapporter, lägesrapporter eller revisorsintyg, är inte stödberättigande.

Revisorskostnader för att framarbeta ett revisorsintyg bedöms inte som stödberättigande. Detta grundar sig dels i att kostnaden uppkommer efter att åtgärden är slutförd samt att den inte är direkt kopplad till åtgärdens minskning av växthusgasutsläpp.

Driftskostnader är inte stödberättigande, då dessa kostnader uppstår efter att åtgärden är slutförd. Serviceavtal, utökade garantier och övriga driftkostnader för tjänster är exempel på kostnader som inte är stödberättigande.

Kostnader för löpande arbete är inte stödberättigande. Exempelvis arbetstid för drift av en installation. 

Overhead-kostnader, det vill säga allmänna kostnader för lokaler, IT-utrustning, telefonabonnemang etc. är inte stödberättigande. Dock kan vissa kostnader som direkt kan kopplas till åtgärden i form av exempelvis egen personal, lokaler och IT vara stödberättigade om de kan styrkas vara ökade kostnader direkt kopplat till åtgärden. Dessa måste då vara fullt verifierbara och direkt nödvändiga för att genomföra åtgärden.

Vid utgifter för åtgärden som stödmottagaren haft till ett annat bolag inom samma koncern är eventuellt påslag på dessa kostnader inte stödberättigande. Endast den faktiska kostnad som upparbetats inom koncernen berättigar till stöd.