Kornas gödsel blev gårdens el

Fröstorp är inte ensamma om att vilja investera i ny teknik för att ställa om. Många lantbrukare har sökt stöd från Klimatklivet för att producera el från biogas. Genom att ta tillvara gödseln från kor i en egen biogasanläggning skapar nu Fröstorp både el och värme. Investeringen bidrar både till minskad klimatpåverkan och tryggad livsmedelsproduktion.

Här på gården en bit söder om Herrljunga i Västergötland driver Carin Karlsson och hennes familj jordbruk med inriktning på mjölkproduktion. 600 mjölkkor lever på gården och är kärnan i verksamheten.

– Vi får mjölk och kött från våra nötkreatur, men de kan ge oss så mycket mer – som gödsel, till exempel. Den finns ju redan tillgänglig här på gården och i stället för att metangasen ska gå vidare ut i luften kan den nu användas för att producera elektricitet.

Fröstorps biogasanläggning har en rötkammare där gödsel packas och värms upp till 37 grader. Värmen drar ut metan från gödseln och när metanet producerats dras motorer i gång som producerar el. Gården är nu helt självförsörjande på el och kan dessutom sälja överskottet. Omställningen för också med sig flera andra positiva effekter.

– Vi har minskat våra utsläpp med 2 300 ton koldioxidekvivalenter per år. Det lockar konsumenterna som köper våra produkter, eftersom de efterfrågar så låg klimatpåverkan som möjligt, säger Carin Karlsson.

Anläggningen på gården har väckt stort intresse från både entreprenörer och branschaktörer.

– Många är imponerade av lösningen och att den kan anpassas för förändrade behov i framtiden. Själv är jag också väldigt nöjd över att den är så tyst – det är stora maskiner där inne, men det finns inget störande ljud alls.

En annan bieffekt är att gödseln blir bättre. Den luktar mindre, blir lättare att hantera och får dessutom bättre växtnäringsvärde. Det gör att grödorna kommer att ta åt sig gödseln bättre och gården behöver inte köpa in så mycket handelsgödsel.

– De finns de som inte vill att vi ska ha kreatur och som bara tycker att korna fiser och rapar. Men det är så mycket som vi kan få från djuren som jag inte tror att vanligt folk tänker på. Det är verkligen en helhetscirkel, som ger så mycket mer än bara positiv påverkan på klimatet, säger Carin Karlsson.

Fröstorp har gjort fler investeringar för att effektivisera energianvändningen på gården:

• Satellitpump för att kunna använda vatten från ladugården för bevattning av grödorna.
• Eldriven pump som gör att vatten inte behöver tillsättas till gödseln, vilket sparar in många lastbilstransporter och minskar åtgången på dricksvatten med 6 000 liter per dygn.
• Klimatsmart fodersystem som blandar fodret till djuren. Systemet ersätter transporter och ensilageplast och minskar dieselanvändningen med ytterligare 18 000 liter per år.

– Allt detta ger oss bättre kontroll över energiförsörjningen på gården, säger Carin Karlsson. Med dagens prisnivåer vågar jag inte ens tänka på hur det skulle ha gått om vi inte kunnat genomföra de här förändringarna. Omställningen är bra för klimatet, men också för Sverige. Vi behöver ha en stark livsmedelsproduktion.

Fröstorps gård står nu inför ett generationsskifte. Sonen Emil är utbildad lantmästare och ska snart ta över.

– Vi vill lämna över ett så attraktivt och effektivt lantbruk som möjligt. För att vara konkurrenskraftiga behöver vi hela tiden minska vår klimatpåverkan som omvärlden efterfrågar. Vi är ett modernt mjölkföretag och ett lantbruk som blickar framåt.