Förutsättningar för stöd från Klimatklivet
Här kan du läsa om de viktigaste villkoren och reglerna ett projekt måste uppfylla för att kunna få Klimatklivsstöd. Och även om vilka projekt som inte kan få stöd.
Fysiska investeringar
Klimatklivet ger stöd till fysiska investeringar. Det betyder att informationsåtgärder eller åtgärder som syftar till en beteendeförändring inte kan få stöd från Klimatklivet.
Förmåga att genomföra åtgärden
Klimatlivet ger stöd till åtgärder som har stor sannolikhet att kunna genomföras, detta för att stödet ska bidra till en konkret utsläppsminskning. Du som söker behöver därför kunna visa att du har förmåga att finansiera den egna delen av kostnaden. Projektorganisationen ska också ha tillräcklig kunskap och organisatorisk kapacitet för att genomföra åtgärden.
Lokala och regionala investeringar
Klimatklivet är ett lokalt och regionalt investeringsstöd. Om du vill genomföra åtgärder i flera län måste du skicka in en ansökan per län.
Vem kan få stöd?
Företag, regioner och landsting, kommuner och kommunala bolag, föreningar, bostadsrättsföreningar, stiftelser – alla typer av organisationer kan få stöd från Klimatklivet. Privatpersoner kan inte få stöd
Utsläppsminskning
Klimatklivet ger stöd till de åtgärder som ger störst klimatnytta. Beräkningen av utsläppsminskning är därför ett av de viktigaste underlagen i ansökan för att visa hur utsläppen kommer att se ut både med och utan investeringsstöd. De åtgärder som beräknas ge störst minskning av växthusgaser per investerad krona är de som får stöd.
Åtgärder som kräver stöd för att bli av
Naturvårdsverket får endast ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten för att nå miljömålet Minskad klimatpåverkan.
Det betyder att de åtgärder som kan få stöd från Klimatklivet är:
- Investeringar som inte skulle ha genomförts utan stöd,
- Investeringar där stödet bidrar till att utsläppen minskar mer än de skulle ha gjort utan stöd.
Med andra ord måste utsläppsminskningen som sker till följd av stödet ha en additionell effekt.
Elproduktion från biogas
Det är idag möjligt att ge stöd till elproduktion från biogas genom Klimatklivet. Detta gäller investeringar som syftar till att producera el från biogas som producerats genom rötning och där omvandlingen till el sker i stationär motor.
HVO som drivmedel i sjöfart
Stöd till investeringar som främjar HVO kan vara möjligt när drivmedlet som ersätts inte omfattas av reduktionsplikt och det därför inte finns andra styrmedel som främjar biodrivmedel. I många fall använder sjöfartstrafik sådan diesel och bensin som inte är reduktionspliktig. I de fallen bedömer vi att stöd från Klimatklivet kan bidra till att öka takten för att nå klimatmålen. Det kan gälla till exempel stöd till åtgärder som främjar HVO i sjöfart.
Vissa åtgärder i verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel (EU ETS)
Klimatklivet har möjlighet att bevilja stöd till tillståndspliktiga verksamheter under vissa förutsättningar enligt 6 § förordning (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar. “Stöd får ges till en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 3 kap. 1 § förordningen (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser endast om stödet avser åtgärder som innebär ökad användning av spillvärme. Förordning (2020:1185).”
Naturvårdsverket tolkar begreppet verksamhet som sådan huvudverksamhet som beskrivs under verksamhetsbeskrivningar i bilagan till Förordningen (2020:1180) om utsläpp av vissa växthusgaser, men inte de verksamheter eller enheter som avses i anvisning 4 i samma bilaga. Spillvärme definieras som överskottsenergi som inte kan nyttiggöras internt och där alternativet är att värmen släpps ut till omgivningen.
En tillståndspliktig verksamhet kan söka stöd för åtgärder från Klimatklivet, om åtgärden inte rör själva huvudverksamheten enligt bilagan eller om åtgärden innebär ökad leverans av spillvärme.
Exempel
Exempel: Återvinning i en avfallsförbränningsanläggning
En avfallsförbränningsanläggning kan få stöd för att öka återvinning av plast och därmed minska mängden fossil plast i förbränningen.
Om stöd söks för att utnyttja intern överskottsenergi i EU ETS-verksamheten bedömer Naturvårdsverket att det ska räknas som energieffektivisering av anläggningen och därför berättigar åtgärden inte till stöd. Undantaget om spillvärme i klimatklivsförordningen anser vi öppnar upp för stöd till åtgärder som innebär ökad leverans av spillvärme till en EU ETS-anläggning från en annan verksamhet eller från EU ETS-anläggningen till annan verksamhet där överskottsenergin kan användas.
Exempel: Industriers överskottsenergi
Ett värmeverk eller en industri som omfattas av EU ETS kan få stöd för att använda överskottsenergi i ett fjärrvärmenät från en intilliggande industriell verksamhet.
Undantaget för spillvärme beror på att spillvärme är ett resurseffektivt sätt att tillgodose värmebehov som i dagsläget inte utnyttjas i tillräckligt stor utsträckning. Tidigare utvärderingar av investeringsstöd har visat att åtgärder för spillvärmeutnyttjande har varit svåra att få till utan ett ekonomiskt stöd.
Om åtgärden innebär ett minskat utsläpp inom ramen för EU ETS så ska det tas upp i investeringskalkylen som bifogas ansökan till Klimatklivet. Kostnader för utsläppsrätter ska tas med i kalkylen.
Åtgärder som inte kan få stöd
Elproduktion, till exempel solceller och kraftverk
En åtgärd som innebär produktion av el kan inte få stöd från Klimatklivet. Installation av solceller eller kraftverk kan således inte beviljas stöd. Undantag gäller en åtgärd som syftar till att elproduktion från biogas som producerats genom rötning och där omvandlingen till el sker i stationär motor.
HVO som drivmedel i vägtrafiken
Klimatklivet beviljar inte investeringsstöd till åtgärder som främjar biodieseln HVO (hydrerad vegetabilisk olja) i syfte att ersätta drivmedel som omfattas av reduktionsplikt. Användningen av HVO som drivmedel främjas i stor utsträckning av reduktionsplikten och därför ger Klimatklivet generellt inte stöd till sådana åtgärder.
Det är framför allt åtgärder som främjar användning av HVO i vägtrafik, till exempel tankstationer och fordon, som inte kan beviljas stöd. Utbyggnad av infrastruktur för tankstationer där enbart HVO erbjuds, bedöms inte öka takten för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, vilket är ett krav för stöd från Klimatklivet.
Reduktionsplikten är det styrmedel som Naturvårdsverket bedömer ska syfta till att främja en ökad användning av HVO inom vägtrafik. Reduktionsplikten innebär en stegvis ökad inblandning av biodrivmedel i fossil bensin och diesel i tankinfrastruktur fram till år 2030. Ställningstagandet gäller sedan hösten 2019 och går i linje med kritik som framförts av WSP (2017) och Riksrevisionen (2019).
Användningen av HVO som drivmedel främjas i stor utsträckning av reduktionsplikten, men i de fall när andra styrmedel saknas för att främja ersättning av fossila drivmedel med biodrivmedel bedömer vi att Klimatklivet kan ge stöd.
Marknadsföring
Åtgärder som räknas som marknadsföring enligt definitionen i 3 § marknadsföringslagen (2008:486) kan inte få stöd.
Pilotprojekt och liknande
Klimatklivet ger inte stöd till försöksanläggningar eller andra åtgärder som inte säkerställer en tydlig utsläppsminskning, det vill säga pilotprojekt, testanläggningar, förstudier, kartläggning eller testning och verifiering av teknik.
Redan påbörjad åtgärd
Stöd kan inte ges retroaktivt till en åtgärd som redan har påbörjats eller slutförts eftersom den då skulle ha genomförts även utan stöd. Klimatklivet bedömer att en åtgärd är påbörjad när det fysiska arbetet med åtgärden har inletts, eller när material och utrustning som är nödvändiga för åtgärden är beställda. Förberedande kostnader som förstudier, förprojektering, arbete med att hitta en plats eller söka tillstånd för åtgärden och kostnader för projektledning innebär inte att en åtgärd bedöms vara påbörjad.
Stöd till privatperson
Klimatklivet får inte ge stöd till privatpersoner. Det gäller även åtgärder i byggnader som i huvudsak används för privat bruk.
Åtgärder som kommer att genomföras även utan stöd
Klimatklivet ska stimulera klimatinvesteringar. Det betyder att stödet ska leda till investeringar som inte skulle ha blivit av annars. En åtgärd som skulle genomförts utan stödet kan inte beviljas. Det gäller till exempel om åtgärden genomförs som en följd av kravställning i en upphandling.
Om genomförandet däremot bidrar till att i större utsträckning minska växthusgasutsläpp, jämfört med upphandlingskrav, ger stödet additionella effekter och stöd kan vara möjligt att bevilja. Kort återbetalningstid gör det också sannolikt att åtgärden skulle ha genomförts även utan stöd.
Åtgärder som omfattas av andra klimatstyrmedel
Klimatklivet kompletterar andra delar i regeringens klimatpolitik. Åtgärder som omfattas av Bonus Malus systemet för personbilar kan därför inte få stöd från Klimatklivet.
Generellt sett kan inte en åtgärd beviljas medel från olika stödsystem, men det kan vara möjligt i vissa fall. Till exempel för separata åtgärder som i någon form hänger samman.
Åtgärd som måste genomföras enligt andra lagar
För att berättiga till stöd till en åtgärd som ska genomföras enligt andra lagar, måste åtgärden vara mer ambitiös än vad som krävs enligt lagstiftning, författningar eller villkor i tillstånd.
Åtgärd som omfattas av EU:s utsläppshandel (EU ETS)
Huvudregeln är att stöd från Klimatklivet inte får gå till åtgärder som är tillståndspliktiga enligt EU:s handel med utsläppsrätter EU ETS.
Om själva åtgärden ligger utanför verksamheten som gör anläggningen tillståndspliktig eller gäller utnyttjande av spillvärme gäller vissa undantag. Läs mer om det under Åtgärder som kan få stöd – Vissa åtgärder i verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel.
Regler för Klimatklivet
Vilka lagar och regler är det som styr? Här hittar du reglerna som beslut om stöd från Klimatklivet grundar sig på.
