Hur går det globala klimatarbetet?
Det långsiktiga målet i Parisavtalet innebär att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 °C med sikte på högst 1,5 °C jämfört med förindustriell nivå. För att stabilisera klimatet i enlighet med Parisavtalets temperaturmål är det viktigt att de globala utsläppen börjar minska i snabb takt.
Diskussionerna inför och under FN:s klimatkonferenser har handlat mycket om behovet av ökad ambition inom det globala klimatarbetet för att sluta gapet mellan ländernas klimatåtaganden och Parisavtalets temperaturmål.
Varje land som står bakom Parisavtalet måste lämna in en nationellt beslutad klimatplan som ska uppdateras vart femte år. Klimatplanerna anger ländernas nationellt fastställda åtaganden som enligt Parisavtalet bör skärpas över tid.
Nuvarande åtaganden räcker inte till
Varje år publicerar UNFCCC-sekretariatet en syntesrapport som ger en överblick över hur ländernas gemensamma åtaganden ligger till gentemot Parisavtalets tempereraturmål.
I oktober 2023 publicerade UNFCCC en uppdaterad syntesrapport. Enligt den uppdaterade analysen beräknas de globala utsläppen av växthusgaser öka med ungefär 8 procent till 2030 jämfört med 2019, förutsatt att alla åtaganden implementeras. Jämfört med föregående års klimatplaner är det en förbättring, men det krävs en betydande ökning i ambitionsnivå för att världens länder ska kunna nå Parisavtalets temperaturmål.
2023 NDC Synthesis Report (unfccc.int)
Enligt FN:s klimatpanels, IPCC:s, senaste sammanställning av det aktuella kunskapsläget, behöver de globala växthusgasutsläppen i grova drag halveras till 2030 jämfört med 2019 om vi ska ligga i linje med 1,5-gradersmålet.
I oktober 2024 publicerade FN:s miljöprogram, UNEP, sin årliga rapport, Emissions Gap Report 2024. Rapporten utvärderar det globala klimatarbetet och informerar om möjligheter att genomföra en klimatomställning som ligger i linje med Parisavtalets temperaturmål. Enligt rapportens slutsatser fastställs det att nuvarande klimatplaner pekar på en uppvärmning på ungefär 2,6–3,1 grader till slutet av århundradet, förutsatt att alla åtaganden implementeras.
Global översyn av klimatplaner
Enligt Parisavtalet ska det genomföras en global översyn av hur ländernas gemensamma insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. Den första globala översynen presenterades på COP28 i Dubai. Översynen visade behovet av en topp för de globala utsläppen av växthusgaser senast 2025. Den visade också att utsläppen behöver minska med 43 procent fram till 2030 och med 60 procent fram till 2035, jämfört med 2019 års nivåer. Det behövs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 graders målet.
En minskning av utsläppen kan ge störst och snabbast effekt inom energisektorn. Vid COP28 drev EU och dess medlemsländer på för att få alla parter att enas om globala mål för energiomställning. I den globala översynen framgår det att:
- övergång bort från fossil energi: parterna enades om att gradvis frångå fossila bränslen inom energisektorn senast 2050
- förnybar energi och energieffektivitet: parterna enades om att tredubbla den globala kapaciteten för förnybar energi senast 2030 och fördubbla takten för energieffektivitetsförbättringar senast 2030
Det krävs en snabb global omställning
De närmaste årtiondena måste därför kännetecknas av en snabb global omställning bort från fossila bränslen tillsammans med en rad andra åtgärder som sänker utsläppen av växthusgaser.
Sett över tid så har de globala utsläppen av växthusgaser ökat stadigt under hela efterkrigstiden, med bara några enstaka nedgångar under perioden där den mest markanta nedgången var pandemiåret 2020. Sedan 1970-talet har de globala utsläppen av växthusgaser mer än fördubblats. Den genomsnittliga ökningstakten har varit cirka 2 procent per år sedan 1970, men med en långsammare ökningstakt under de senare åren. Utsläppen minskade temporärt under 2020 på grund av de restriktioner som infördes under covid-19-pandemin.
Klimatpolitiken behöver gå hand i hand med övriga politikområden
Avgörande för om världen ska kunna slå in på en utvecklingsväg i linje med Parisavtalets ambitioner är att de utsläppsminskande strategier som världens länder genomför också syftar till att uppnå andra samhällsmål samtidigt. Klimatpolitiken behöver gå hand i hand med övriga politikområden, inte minst den ekonomiska politiken. Bland annat är det angeläget att utsläpp prissätts, att investeringar i fossilfria lösningar främjas och att de mycket omfattande subventionerna till fossil energi runt om i världen minskas.
Stora investeringsflöden som i dag går till energi- och resurskrävande samhällsbyggnad och ett fossilbaserat energisystem behöver byta inriktning. Istället behöver de användas till satsningar på investeringar i förnybar energi, energi- och materialeffektiviseringar, en energi- och resurseffektivare infrastruktur samt bebyggelse med klimatvänliga material. Samtidigt måste utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning begränsas och upptaget i världens kolsänkor främjas.