Klimatkonventionen och förhandlingsarbete
Klimatkonventionen är ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Överenskommelsen godkändes 1992 av 195 parter (194 stater samt Europeiska unionen) och trädde i kraft 1994.
Klimatkonventionen, även kallad United Nations Framework on Climate Change (UNFCCC) är basen för det globala klimatarbetet. Målet med konventionen är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig aktivitet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt. En viktig princip som etablerades med klimatkonventionen är ländernas gemensamma men olikartade ansvar. Principen innebär att alla länder ska sträva efter att långsiktigt minska utsläppen. Men eftersom de industrialiserade länderna har bidragit mest till den ökade halten av växthusgaser i atmosfären har dessa länder ett särskilt ansvar att gå före.
Kyotoprotokollet
Klimatkonventionen konkretiseras genom underavtal som Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Till skillnad från Klimatkonventionen har Kyotoprotokollet specifika utsläppsmål och åtagandeperioder som gäller för industrialiserade länder (Annex I länder). Tillsammans med Kyotoprotokollet upprättades även ett robust rapporteringssystem för industrialiserade länder för att rapportera utsläpp och upptag. Sverige har ratificerat klimatkonventionen, Parisavtalet och Kyotoprotokollet.
Parisavtalet
År 2015 i Paris enades parterna om ett nytt klimatavtal för att begränsa klimatförändringen som ska ersätta Kyotoprotokollet efter 2020. Parisavtalet trädde i kraft 2016 och till skillnad mot föregående avtal har Parisavtalet ett globalt temperaturmål som slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Till skillnad från Kyotoprotokollet innehållet Parisavtalet inga fastställda utsläppsminskningar, utan världens länder förbinder sig att bidra till målen genom nationellt fastställda bidrag.
FN:s klimatförhandlingar och Naturvårdsverkets roll
Varje år hålls särskilda beslutsmöten för de länder som undertecknat Klimatkonventionen som förkortas COP (Conference of the Parties). Övriga avtal som Kyotoprotokollet och Parisavtalet har även beslutsmöten som hålls parallellt med COP. På beslutsmötena förhandlingar länderna om beslut i olika frågor som sedan genomförs av ländernas regeringar. Mötena inleds med förhandlingar mellan utsända experter och övergår mot slutet till förhandlingar mellan ministrar. För Naturvårdsverket innebär det att ett antal experter deltar i förhandlingarna som en del av den svenska delegationen för de internationella klimatförhandlingarna.
Konventionens sekretariat och webbplats
FN har upprättat ett konventionssekretariat i Bonn. På sekretariatets webbplats finns information på engelska om konventionen och konventionsarbetet. Där finns originaltexterna till konventionen och Parisavtalet, samt information om växthusgaser och miljöeffekter.