Sveriges arbete med klimatanpassning
Många olika aktörer i samhället arbetar med klimatanpassning utifrån sina uppdrag och ansvarsområden. Arbetet regleras genom en rad olika lagar, strategier och bestämmelser.
Riksdagen har antagit en nationell strategi för klimatanpassning som pekar ut riktningen för Sveriges arbete med klimatanpassning. Myndigheternas klimatanpassningsarbete styrs också av en klimatanpassningsförordning. Även regionala myndigheter och kommuner har utpekade ansvar att arbeta med anpassning. Nedan ges en översikt av det nationella arbetet med klimatanpassning.
Exempel på nationellt arbetet med klimatanpassning
Nationell strategi för klimatanpassning
Riksdagen har antagit Sveriges nationella strategi för klimatanpassning (prop. 2017/18:163) 2018.
Strategins övergripande syfte är att stärka det långsiktiga klimatanpassningsarbetet i Sverige och den nationella samordningen av klimatanpassning. Strategin lyfter ett antal särskilt angelägna områden för det fortsatta arbetet med klimatanpassning. Ett flertal har en tydlig koppling till Naturvårdsverkets verksamhet.
Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete
Regeringen har utfärdat en förordning som styr 53 myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428). Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2019.
Samtliga 21 länsstyrelser och 32 nationella myndigheter, däribland Naturvårdsverket, omfattas av förordningen. Enligt förordningen har myndigheterna skyldighet att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Myndigheternas klimatanpassningsarbete ska utgå ifrån en klimat- och sårbarhetsanalys över hur verksamheten påverkas i ett förändrat klimat. Mål och handlingsplan för arbetet ska tas fram. Vidare ska myndigheterna årligen rapportera sitt arbete med klimatanpassning till SMHI. Länsstyrelserna ska även inom sitt uppdrag bland annat initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete.
Nationella expertrådet för klimatanpassning
Regeringen har tillsatt ett nationellt expertråd för klimatanpassning med ansvar att följa upp och utvärdera klimatanpassningsarbetet i Sverige.
Expertrådets uppgift är att följa upp och utvärdera det nationella anpassningsarbetet och ta fram underlag inför revideringen av den Nationella strategin för klimatanpassning. Arbetet sker enligt en femårig nationell policycykel. Den första rapporten ska lämnas till regeringen senast den 31 december 2021.
Nationella expertrådet för klimatanpassning (klimatanpassningsradet.se)
Myndighetsnätverket för klimatanpassning
Det finns ett nationellt nätverk av myndigheter som är ansvariga för information kring hur samhället påverkas av klimatförändringar inom sina respektive sektorer.
Myndighetsnätverket för klimatanpassning består av 28 myndigheter med sektors eller informationsansvar för hur samhället påverkas av nutida och framtida klimat, samt representanter från länsstyrelserna som ansvarar för samordning av klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Utöver dessa myndigheter ingår även Sveriges Kommuner och regioner (SKR) i nätverket. Nätverkets sekretariat finns vid SMHI.
Nätverket samverkar till exempel kring utveckling av data och kunskap kring klimatanpassning. Nätverket ger ut ett nyhetsbrev och står även bakom klimatanpassningsportalen.
Klimatanpassning.se är Sveriges samlingssida för klimatanpassning
Klimatanpassning.se är en kunskapsportal om klimatanpassning i Sverige med syfte att stödja olika aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med klimatanpassning. Det är Myndighetsnätverket för klimatanpassning som står bakom webbplatsen som drivs och förvaltas av Nationellt Kunskapscentrum vid SMHI.
Klimatdata
En samlad kunskap och data inom klimatområdet presenteras av SMHI. Här finns information om hur och varför klimatet förändras, hur det påverkar världen och hur vi kan anpassa oss till klimatförändringen.
Hos SMHI finns ett omfattande underlag med nationella, regionala, lokala och globala klimatscenarier, hur havsnivåerna påverkas, historiska klimatdata med mera. Mer information hittar du via länkarna på denna sida.