Naturmiljön och klimatanpassning
Ett förändrat klimat kommer få en omfattande betydelse för den svenska naturmiljön. Genom en hållbar mark- och vattenanvändning kan vi främja resilienta ekosystem, stabila populationer och en god genetisk variation – vilket är nycklar till en långsiktigt hållbar klimatanpassning.
På nordliga breddgrader kommer förändringarna bli större än det globala genomsnittet. Effekterna på biologisk mångfald kan bli omfattande och eftersom olika arter har olika livsstrategier och beteenden kommer effekterna av ett förändrat klimat att ta sig många uttryck i tid och rum. Ett förändrat klimat kan ha en direkta påverkan på naturen men det finns även kraftfull indirekta påverkan som följer av att mark- och vattenanvändningen förändras och anpassas till det nya klimatet.
Nedan följer ett antal exempel på Naturvårdsverkets klimatanpassningsarbete i den svenska naturmiljön:
Exempel på klimatanpassningsarbete
Viltet och klimatanpassning
Naturvårdsverket är nationell viltmyndighet och utvecklar kontinuerligt hur klimatförändringen och dess effekter på den svenska viltstammen ska beaktas enligt den svenska viltstrategin. Åtgärder behövs för att mildra en eventuell negativ påverkan av klimatförändringar på de inhemska viltarterna. Vissa arter får svårare att överleva medan andra gynnas av ett förändrat klimat. De risker som finns är till exempel nya spridningsmönster, nya arter och sjukdomar samt ett högre betestryck på skog och grödor.
Strategi för svensk viltförvaltning
Exempel Fjällräven: Fjällräven har blivit utsedd av IUCN till en av tio flaggskeppsarter för klimatförändringar. Fjällrävens begränsade utbredningsområde beror dock inte enskilt på klimatvariablerna i sig, utan även på att rödräven är en konkurrent om maten som består av lämlar och andra smågnagare. Rödräven gynnas av ett varmare klimat samtidigt som förändringar i lämlarnas populationsdynamik är kopplade till ett förändrat klimat. På grund av den starka kopplingen mellan fjällrävens fortplantningsframgång och lämmeltillgång så är fjällräven en bra indikator på klimatförändringar.
Exempel viltövervakning: Med klimatförändringarna följder bland annat snöfattigare vintrar. Detta försvårar möjligheten att inventera vilt utifrån att spåra i snö. I forskningsprojektet Scandcam, som drivs av forskare från SLU och Norsk institutt for naturforskning, har forskarna tagit fram kunskap om hur viltkameror kan användas som inventeringsverktyg och har som mål att utveckla ett gemensamt system för kameraanvändning i viltförvaltningen framför allt för klövvilt, lodjur och småviltarter.
Viltkamera - en möjlighet för viltforskning och rovdjursinventering (youtube.com)
Invasiva främmande arter och klimatanpassning
Invasiva främmande arter är arter som är nyetablerade i Sverige och som orsakar problem för inhemska växter och djur, ekosystem och även för människors hälsa och för samhället då de sprider sig i miljön.
Främmande arter är arter som inte har förekommit naturligt i Sverige, utan som genom någon form av mänsklig hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har flyttats till ett område utanför organismens naturliga utbredningsområde. Invasiva främmande arter skapar stora problem när de sprider sig i miljön och orsakar problem för inhemska växter och djur, ekosystem och även för människors hälsa och för samhället. Ett förändrat klimat gör det än viktigare att se till att arter som vi vet skapar problem utomlands inte kan etablera sig här, samt att de arter vi redan odlar inte får möjlighet att börja sprida sig ut i naturen.
Invasiva främmande arter påverkar den biologiska mångfalden och minska därmed möjligheten för att ekosystemen ska klara, stå emot och buffra för väderextremer. Det kan även finnas mer direkta negativa effekter av en invasiv främmande art. Ett exempel är jättebalsaminen, som är en ettårig växt som konkurrerar ut all annan vegetation eftersom den växer sig hög och växter i väldigt täta bestånd. Jättebalasminen vissnar ner på vintern och lämnar marken utan vegetation vilket kan skapa problem längst vattendrag då risken för erosion ökar när strandkanten står utan vegetation under vintern och våren.
Mer om Naturvårdsverkets arbete för att begränsa förekomsten av invasiva främmande
Årlig och fördjupad utvärdering av miljömålen
Sveriges miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås. Naturvårdsverket samordnar den årliga uppföljningen av miljömålen samt den fördjupade utvärdering av miljömålen som genomförs vart fjärde år. Eftersom klimatförändringens effekter bedöms få en betydande inverkan på den svenska naturmiljön och samhället i stort påverkas också förutsättningarna att uppnå Sveriges miljömål.
Klimatförändringens betydelse för miljömålen analyseras årligen inom ramen för ett flertal av Sveriges miljömål så som; begränsad klimatpåverkan, myllrande våtmarker, storslagen fjällmiljö, levande sjöar och vattendrag samt ett rikt växt- och djurliv. Likande analys återfinns också i den fördjupade utvärderingen av miljömålen.
Som en del av Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning pågår ett utredningsarbete för att se över möjligheten att följa upp klimatanpassningsarbete som bidrar till miljömålens uppfyllnad.
Mer om Naturvårdsverkets arbete med uppföljning och utvärdering av Sveriges miljömål
Våtmarker & klimatanpassning
Att restaurera våtmarker är viktigt del i samhällets klimatanpassning, eftersom våtmarker är en nyckel till att hålla kvar vatten i landskapet vilket kan minska effekter av översvämningar eller torka. Genom att restaurera våtmarker bevaras även fler arter och naturtyper, och därmed bidrar detta till att nå mål om bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Samtidigt bidrar en restaurerad våtmark med att minska övergödning, bidra till vattenhushållning och för att minska utsläpp av växthusgaser.
Kunskap och information kring våtmarker
Det finns även särskilda medel i den så kallade Lokala Naturvårdssatsningen, LONA, för kommuner och andra aktörer att söka för att anlägga och restaurera våtmarker. Syftet med detta är att minska utsläppen av växthusgaser, gynna biologisk mångfald, minska övergödningen, åstadkomma anpassningar till ett förändrat klimat, eller stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet. Även återvätning av torvmark för att minska växthusgasutsläpp omfattas.
Klimatanpassning, skyddad natur & hotade arter och naturtyper
Skydd av värdefull natur är viktigt för att bevara biologisk mångfald samtidigt som områdesskyddet kan bidra till såväl klimatanpassning som minskning av växthusgaser. En rik biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för ett hållbart samhälle och vårt liv här på jorden. En rik biologisk mångfald ökar möjligheten att klara av att hantera och buffra för både plötsliga klimatrelaterade händelser och mer långsiktiga klimatförändringar. Därför är anslaget till skydd av natur generellt sett ett viktigt verktyg i klimatanpassning. Därtill kan de riktade insatserna att skydda våtmarker och dess biologiska mångfald bidra till mer specifik klimatanpassning då våtmarker har potential att reglera vattenflöden i landskapet.
Mer om anslaget till skyddad natur
Arbetet med att bevara hotade arter och naturtyper sker bland annat med hjälp av åtgärdsprogram. I ett åtgärdsprogram beskrivs hoten mot arten/arterna eller naturtypen liksom vilka åtgärder som behöver till för att uppnå god bevarandestatus. I de fall hoten och åtgärderna är kopplade till klimatförändringar så framgår det i programmen. Det finns flera exempel på naturtyper som omfattas av åtgärdsprogram och som är extra intressanta ur ett klimatanpassningsperspektiv – så som ålgräsängar. Ålgräsängar är inte enbart en viktig naturtyp för att de fungerar som barnkammare åt exempelvis strandkrabba och torsk, utan de bromsar även vågornas rörelse och bidrar därmed till minskad stranderosion. Att bevara och utveckla ålgräsängar är ett exempel på en naturbaserad lösning i klimatanpassningsarbetet.