Klimatanpassning
Ett förändrat klimat kommer att få betydande konsekvenser för den svenska naturmiljön och leda till stora utmaningar för befintliga samhällsstrukturer.
För att möta utmaningen måste samhället anpassas till de klimatförändringar vi märker av redan idag och de vi inte kommer kunna förhindra i framtiden. Arbetet med klimatanpassning syftar till att skydda miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat medför för mark, vatten och bebyggelse. Med väl genomtänkt anpassningsarbete skapas motståndskraft, ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv, såväl i städer som på landsbygd.
Vad är klimatanpassning?
Klimatet förändras i snabb takt och det är förändringar som vi inte kan undvika även om utsläppen minskar kraftigt och globala klimatmål nås. Därför måste hela samhället anpassa sig till det nya klimatet.
Sveriges naturmiljö i ett förändrat klimat
En allt snabbare ökning av den globala medeltemperaturen riskerar att få omfattande konsekvenser för den svenska naturmiljön. Klimateffekter så som förändringar i nederbördsmönster, havsnivåförändringar, ändrade vegetationszoner eller extrema väderhändelser påverkar förutsättningarna för den biologisk mångfalden i Sverige.
Internationella åtaganden
Klimatförändringen är en gränsöverskridande utmaning. Inom EU och på global nivå samverkar världens länder för att minska utsläpp av växthusgaser och tillsammans skapa robusta samhällen för kommande generationer.
Sveriges arbete med klimatanpassning
Sveriges arbete med klimatanpassning
Många olika aktörer i samhället arbetar med klimatanpassning utifrån sina uppdrag och ansvarsområden. Arbetet regleras genom en rad olika lagar, strategier och bestämmelser.
Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning
Naturvårdsverket har tagit fram en ny handlingsplan för klimatanpassning som gäller för 2023–2026 och ersätter den tidigare handlingsplanen från 2019. Handlingsplanen innehåller en översikt av genomfört arbete, nya mål för verksamheten samt en ny analys över vilka klimatrelaterade risker som identifierats inom ramen för Naturvårdsverkets ansvarsområde.
I planen återfinns också prioriterade klimatanpassningsåtgärder för att hantera de risker och sårbarheter som pekats ut. Handlingsplanen antogs av Naturvårdsverket våren 2023 och arbetet följs upp årligen och redovisas till SMHI.
Handlingsplanen för nedladdning
Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning antogs 2023. Handlingsplanen innehåller mål för verksamheten, en klimat- och sårbarhetsanalys samt prioriterade åtgärder för perioden 2023–2026.
Naturbaserade lösningar
Naturbaserade lösningar är åtgärder som utgår från naturens förmåga för att lösa samhällsutmaningar. Utsläppsminskningar, klimatanpassning och arbete för människors hälsa är några områden där naturbaserade lösningar kan bidra till ett mer hållbart samhälle.
Naturvårdsverkets arbete med klimatanpassning
Ett förändrat klimat i Sverige
Sveriges klimat har blivit både varmare och mer nederbördsrikt. Effekter så som stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendrag, värmeböljor, längre växtsäsong samt fler extrema väderhändelser ökar risken för översvämning, torka och skogsbrand, ras, skred och erosion.
Effekter, anpassning och sårbarhet
FN:s klimatpanels senaste rapport är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget. Den behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna.
Bidrag
Naturvårdsverket tillhandahåller ett flertal olika finansieringsstöd som kan sökas av kommuner, länsstyrelser, organisationer och andra aktörer för genomförande av klimatanpassningsåtgärder. Nedan kan du läsa mer om de bidrag som kan sökas genom Naturvårdsverket för klimatanpassningsåtgärder.
Forskning och innovation
Naturvårdsverket finansierar årligen ett antal forskningsprojekt genom sitt miljöforskningsanslag för miljöforskning samt Viltfonden för viltforskning. Naturvårdsverkets har fattat beslut om att beakta klimatanpassning i myndighetens forskningsutlysningar i syfte att stärka den nationella kunskapsutvecklingen.