Viltövervakning
Viltövervakning innebär att kontinuerligt följa, analysera och redovisa viltstammarnas tillstånd och utveckling.
Viltövervakning kan delas in i viltpopulationsövervakning och viltsjukdomsövervakning.
- Viltpopulationsövervakning innefattar populationens storlek, utbredning och genetiska struktur.
- Viltsjukdomsövervakning innefattar populationernas fysiska hälsa.
Flera myndigheter och organisationer är delaktiga i viltövervakningen och en stor del av arbetet utförs ideellt.
Viltövervakningens syften
Viltövervakning bedrivs i flera syften. Ett viktigt syfte är att skapa ett gott underlag för att kunna förvalta viltet utifrån gällande mål på ett långsiktigt hållbart sätt. Exempelvis vid beslut om jakt. Ett annat viktigt syfte är att kunna rapportera status och utveckling för populationerna i enlighet med internationella konventioner och regelverk.
Resultatet av viltövervakningen kan också användas som en indikation på tillståndet i miljön. Det kan också användas för att förebygga eller mildra sjukdomsspridning från vilt till tamdjur och människa.
Naturvårdsverkets uppdrag
Från och med den 1 juli 2022 ska Naturvårdsverket ansvara för uppföljning och övervakning av viltstammarna. I uppdraget ingår att årligen redovisa statistik över det vilt som skjuts. Naturvårdsverket ska också göra en uppskattning av hur stora de viltpopulationer som får jagas är.
Statistik och observationer
Arbetet med att samla in och tillgängliggöra statistik över det jaktbara vilt som skjuts kommer från den 1 juli 2022 att utföras på uppdrag av Naturvårdsverket. Det är Svenska Jägareförbundet som utför uppdraget.
Statistiken är ett sätt att följa viltstammarnas utveckling. Detta bygger på antagandet att jägarna skjuter vilt i förhållande till viltstammarnas uppskattade storlek. Jägares observationer av klövvilt och rovdjur under älgjaktens början samlas in och tillgängliggörs av Svenska Jägareförbundet på uppdrag av Naturvårdsverket.
På Viltdatas webbplats redovisas statistik över det vilt som skjuts och viltobservationer, historiskt och per län.
Tillgänglig statistik (viltdata.se)
Det nationella resultatet för avskjutning summeras i en rapport som finns på Svenska jägareförbundets sida för Viltforum.
Årsrapport nationell avskjutning jaktåret 2021/2022 (pdf, jagareforbundet.se)
Exempel på övervakning och inventering av vilt
- Övervakningssystem för stora betande fåglar – Viltskadecenter på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, koordinerar och följer länens arbete med inventeringar av stora betande fåglar. De har sammanställt de övervakningssystem som finns i Sverige.
Storskaliga övervakningssystem för stora betande fåglar (slu.se) - Inventering av stora rovdjur – Kunskapen från inventeringen av rovdjuren är nödvändig för en viltförvaltning av hög kvalitet. Denna kunskap utgör bland annat grund för beslut om jakt och förebyggande åtgärder samt för ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.
Inventering av stora rovdjur - Övervakning och inventering av älg – Riksdagens målsättning är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt. Det förutsätter god kunskap om bland annat älgpopulationens storlek och utveckling. Det finns ett antal beprövade metoder för övervakning och inventering av älg.
Systematiska observationer och inventeringsmetoder (slu.se)
Sjukdomsövervakning av vilda djur
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ansvarar för övervakning av hälsoläget hos vilt. Det görs genom att undersöka vilt som dött av andra orsaker än jakt och genom det program som övervakar viltsjukdomar, VSÖP.
Utveckling och kvalitetssäkring av övervakningsmetoder
Flera aktörer arbetar med att utveckla övervakningsmetoder. Ett exempel är Program Vilt på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som arbetar med utveckling och kvalitetssäkring av övervakningsmetoder för vilt och viltskador. De analyserar också viltstammars populationsutveckling.