Inventering av rovdjur

Kunskapen vi får från inventeringen är nödvändig för en viltförvaltning av hög kvalitet.

Inventeringarna ger kunskap om rovdjursstammarnas storlek, var de lever och hur stammarna utvecklas över tid. Inventeringsresultaten används för uppföljning av nationella och regionala mål för rovdjursstammarnas status och utveckling.

Resultaten utgör även grund för beslut om jakt, förebyggande åtgärder och ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.

Kunskapsunderlaget är nödvändigt för att bedriva en ansvarsfull och hållbar förvaltning av de stora rovdjuren. 

Inventeringsresultaten redovisas årligen på webbplatsen. Här kan du även läsa om hur inventeringen går till för respektive rovdjur.

Vilt i siffror

Rapportera vad du ser

Allmänhetens iakttagelser av rovdjur är en viktig del i att få så heltäckande inventeringar som möjligt. Om du ser spår av rovdjur så rapportera in det på Skandobs.se eller via appen Skandobs.

Inventeringsmetodik

För att inventeringsresultaten ska bli jämförbara över tid både mellan län och länder har Sverige och Norge sedan 2014 en gemensam inventeringsmetodik för lodjur, varg och järv. Uppgifter som samlats in i fält granskas först av länsstyrelsernas inventeringsansvariga, sedan av Viltskadecenter och slutligen av Naturvårdsverket, som fastställer inventeringsresultaten.

Eftersom de stora rovdjuren har olika levnadssätt och utbredning, har inventeringsmetodiken anpassats efter respektive art. 

  • Lodjur inventeras genom att antal familjegrupper (honor med årsunge/-ungar) räknas
  • Järv inventeras genom att antal föryngringar (honor med årsunge/-ungar) räknas 
  • Varg inventeras genom att antal familjegrupper (par med årsvalpar och äldre valpar) samt revirmarkerande par räknas
  • Kungsörn inventeras genom att räkna antal besatta revir och lyckade häckningar
  • Björn inventeras genom DNA-analyser av insamlade spillningsprover
  • Fjällräv inventeras genom kontroll av aktivitet vid tidigare kända lyor

Inventeringsmetodik för stora rovdjur, fjällräv och kungsörn

Vem gör vad i rovdjursövervakningen?

Flera myndigheter, organisationer och allmänheten är delaktiga i rovdjursövervakningen. Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram föreskrifter och metodik för rovdjursinventeringarna. 

När det gäller övervakning av stora rovdjur har Naturvårdsverket det övergripande ansvaret att se till att övervakningen bidrar med den kunskap som samhället efterfrågar, liksom att se till att övervakningen bedrivs kostnadseffektivt, transparant och rättssäkert.

Länsstyrelserna ansvarar för inventeringarna av de stora rovdjuren på regional nivå och för att utföra det praktiska arbetet i fält.

Rovdjursinventering Länsstyrelsen

Svenska Jägareförbundet bidrar genom att registrera rovdjursobservationer i samband med jakt och bistå länsstyrelsen i inventeringar.

Svenska Jägareförbundet

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) samlar in data och prover från döda rovdjur till myndigheter och institutioner.

Rovdjur Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Viltskadecenter och Naturhistoriska riksmuseet granskar och sammanställer sedan inventeringsresultaten på uppdrag av Naturvårdsverket.

Inventering av stora rovdjur Viltskadecenter

Viltövervakning Naturhistoriska riksmuseet

Inventering i renskötselområdet

Länsstyrelsernas rovdjursinventeringar i renskötselområdet bedrivs i nära samarbete med landets 51 samebyar som är delaktiga i inventeringarna. Resultaten ligger bland annat till grund för ersättning för rovdjursförekomst till samebyar, beslut om skyddsjakt samt för planering av skadeförebyggande åtgärder.

Rovdjur och renar Sametinget