Nicolas Dussex om analysen av referensvärdet för vargar
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera det så kallade referensvärdet för antalet vargar. Forskaren Nicolas Dussex är en av två internationella experter som ska genomföra vetenskapliga analyser till rapporten som uppdraget ska ta fram.
– Jag hoppas att mina resultat ska bidra till en konstruktiv diskussion om vargförvaltningen i Skandinavien säger Nicolas Dussex, forskare vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim. Han är en av två internationella experter som ska genomföra vetenskapliga analyser inför en kommande rapport om referensvärdet för antalet vargar i Sverige.
Vad var det som intresserade dig i just det här uppdraget?
– För det första tycker jag att vargstammens historia i Sverige är fascinerande. Ur ett bevarandeperspektiv är det oerhört viktigt att förstå om och hur populationer som grundats av få individer kan överleva på lång sikt. Exempel på sådana populationer kan vara inspel till insatser för omplacering av flera hotade arter.
– För det andra är jag fascinerad av förmågan att simulera verklighetstrogna populationsscenarier för att förutsäga framtida utveckling för vilda populationer.
Vad ser du som särskilt utmanande gällande uppdraget?
– Ett referensvärde är nödvändigt för att sätta ett lämpligt mål för en livskraftig vargstam i Skandinavien och gör förvaltningen av stammen relativt praktisk och enkel att genomföra. Det är dock viktigt att vara försiktig när man tolkar detta värde och att inte betrakta det som hugget i sten i århundraden framöver.
– Även om modellerna innehåller så realistiska parametrar som möjligt finns det alltid en viss nivå av osäkerhet vilket kan påverka antagandena om framtiden och slutledningen om målreferensvärdet. Vi vet till exempel att skadliga genetiska mutationer har en negativ effekt på populationens livskraft. Effekterna på individnivå är dock osäkra, vilket gör det svårt att förutse hur livskraftig populationen faktiskt är.
– Eftersom miljöförhållanden och interaktioner med andra arter, inklusive människor, förändras är det dessutom viktigt att modellerna är flexibla och uppdateras utifrån nya tillgängliga data.
Det finns starka åsikter om vargfrågan i Sverige. Hur tror du att dina resultat kommer att granskas och debatteras av olika intressenter?
– I slutändan är syftet med uppdraget att tillhandahålla en robust vetenskaplig rapport om resultaten för vargstammen under olika demografiska scenarier, baserat på kunskapen om den nuvarande vargpopulationen. Jag hoppas därför att jag som forskare och oberoende av Naturvårdsverket kommer att främja förtroendet mellan forskarsamhället och olika intressenter.
Om regeringsuppdraget
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera det så kallade referensvärdet för antalet vargar. Referensvärdet är det minsta antal vargar som måste finnas för att Sverige ska uppfylla kraven i EU:s naturvårdsdirektiv. År 2019 rapporterade Sverige 300 som referensvärde och nästa rapporteringstillfälle är 2025.
Naturvårdsverket har anlitat de internationella experterna Nicolas Dussex (Norge) och Phil Miller (USA) som kommer att utföra de vetenskapliga analyserna inom uppdraget. Nicolas Dussex är en evolutionär biolog som använder genomiska metoder för att studera processen för utrotning och bevarande av små populationer hotade arter.