Klövviltsförvaltning
Klövviltet ger oss möjlighet till jakt och andra naturupplevelser samt till klimatsmart kött. Mål för klövviltsförvaltningen sätts i första hand på regional eller lokal nivå. För vildsvin finns även mål på nationell nivå.
Vanligt förekommande klövvilt i Sverige är älg, rådjur, vildsvin, dov- och kronhjort. Även mufflon finns i frilevande populationer.
Klövvilt är en viktig resurs i samhället. Täta stammar av klövvilt kan dock orsaka samhällsstörningar, ekonomisk skada och påverka markanvändningen negativt. Jakt är ett viktigt verktyg för att kontrollera viltstammarna och minska risken för skador i ett landskapsperspektiv.
En livskraftig älgstam
En livskraftig älgstam är anpassad efter de regionala ekologiska förutsättningarna. Den har hög reproduktion, höga kalvvikter och äldre älgtjurar ingår som en naturlig del av populationen. En livskraftig stam har god motståndskraft mot sjukdomar.
Uppföljning av mål inom älgförvaltning - redovisning av regeringsuppdrag (pdf)
Älgen förvaltas regionalt i samverkan mellan myndigheter, organisationer, markägare och jägare som tillsammans ska skapa en uthållig älgförvaltning. I varje län finns ett antal älgförvaltningsområden där mål för förvaltningen av stammen sätts, till exempel täthetsmål. Mer information om mål för älgförvaltningen finns på länsstyrelsernas webbplats.
Är älgen hotad?
Enligt den senaste rödlistan från Artdatabanken är älgen inte klassad som hotad, men det finns flera faktorer som pekar på att populationen kan minska i framtiden. Älgstammens täthet mäts vid jaktstart och har sedan 2015/16 minskat i hela landet. Minskningen beror framför allt på ökad jakt och förändringar i älgarnas livsmiljö.
Det föds färre kalvar nu än tidigare år. Antalet kalvar som föds har minskat stadigt sedan år 2000. Det finns flera skäl till det, bland annat rovdjur som varg och björn. Ett annat skäl är varmare och torrare väder vilket påverkar kalvarnas överlevnad och påverkar också tillgången på mat.
SLU Artdatabanken diskuterar möjligheten att rödlista älgen och att klassificera den som "nära hotad". Det innebär att det är viktigt att noga följa reproduktionens utveckling och andra faktorer som påverkar populationen, för att säkerställa ett hållbart brukande av älg som resurs även i framtiden.
Rödlistning innebär inte att en art får automatisk skyddsstatus. En art kan finnas med på rödlistan trots att den är tillåten att jaga. Rödlistan är ett verktyg som används för att göra prioriteringar inom naturvården.
Nationella klövviltsrådet
Rådet utgör ett samråds- och samverkansorgan på nationell nivå som diskuterar klövviltsfrågor. Rådet stöttar Naturvårdsverket i sin vägledning inom klövviltförvaltningen. Rådet består av såväl myndighetsrepresentanter från bland andra länsstyrelsen, Polisen och Jordbruksverket, men även av de intresseorganisationer som berörs av klövviltsförvaltningen. Rådet bidrar till att skapa samsyn och ett enhetligt arbetssätt men med lokala hänsyn i över hela riket.
Det nationella klövviltsrådet inrättades 2014.
Ledamöter i nationella klövviltsrådet
Ordförande
Naturvårdsverkets representant för klövviltsfrågor.
Övriga ledamöter
Anders Wetterin, Lantbrukarnas Riksförbund
Gustav Avehed, Statens veterinärmedicinska anstalt
Vakant, Skogsstyrelsen
Maria Cedersmyg, Jordbruksverket
Anders Nilsson, Svenska Jägareförbundet
Erik Lindberg, Länsstyrelsen
Johan Varenius, Sveriges Jordägareförbund
Jenny Wik Karlsson, Svenska Samernas Riksförbund
Johanna Wikland-Månsson, Länsstyrelsen
Michael Andersson, Skogsägarföreningarna
Fredrik Widemo, Sveriges lantbruksuniversitet
Lena Britz, Nationella viltolycksrådet
Ronny Löfstrand, Skogsindustrierna
Solveig Larsson, Jägarnas Riksförbund
Arja Helena Kautto, Livsmedelsverket