Vanliga frågor om jakt

Du måste ha betalat viltvårdsavgift för att få jaga. Ungdomar under 18 år slipper betala avgiften om de inte innehar jaktvapen. Befrielsen gäller den som inte hunnit fylla 18 år vid jaktårets början, det vill säga 1 juli.

Jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år. Kortet ska medföras under jakten och på uppmaning visas för bland annat polisen. Även du som hundförare är skyldig att betala avgiften, om syftet är att fälla vilt. Detta gäller oavsett om det är du själv eller någon annan som planerar att avlossa skott. Du som går i drev är också skyldig att betala avgiften.

Du måste ha tagit svensk jägarexamen för att få tillstånd att köpa jaktvapen i Sverige men det finns undantag. En person som idag har licens för jaktvapen där licensen är utfärdad före 1985 behöver inte avlägga jägarexamen. 

Alla som jagar i Sverige ska betala en viltvårdsavgift. När du betalat får du ett  statligt jaktkort som är ett bevis på att du som jägare betalat viltvårdsavgiften.

Kostnaden för viltvårdsavgiften fastställs av regeringen och är för närvarande 400 kronor per jaktår.

Pengarna går till viltvårdsfonden som används för att främja viltvården, bland annat genom viltforskning och bidrag till ideella organisationer.

Den som äger mark har också jakträtt på marken och har rätt att överlåta eller upplåta jakträtten på andra. Ibland kan jakten begränsas av andra bestämmelser, till exempel finns regler om jakt inom detaljplanelagt område. Jägare och markägare är skyldiga att anpassa jakten efter tillgången på vilt samt andra intressen som trafik och skogs- och jordbruk. I jakträtten ingår även rätten till fallvilt.

Naturvårdsverket beslutar om vilka redskap som får användas vid jakt på olika arter. Det gäller både skjutvapen och fällor. För skjutvapen beslutar vi om vilka vapen och kalibrar som får användas för jakt på de olika arterna. Polisen utfärdar vapenlicens och du måste ha avlagt jägarexamen för att få licens för jaktvapen. Naturvårdsverket har godkänt cirka 200 fällor för jakt och specificerat vilka fällor som får användas för olika djur. Du kan söka fram detta i vårt register över godkända fällor.

Det är inte tillåtet att jaga med pilbåge i Sverige. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har nyligen sammanställt befintlig kunskap i ämnet och Naturvårdsverket har tagit del av rapporten. Ännu är mycket oklart och det går inte att säga om eller när ett beslut kommer fattas.

Naturvårdsverket driver jägarregistret för att registerhålla resultat från jägarexamen och inbetalning av viltvårdsavgiften (statligt jaktkort). De senaste fyra åren har mellan 267 000 och 286 000 statliga jaktkort betalats per jaktår. Under samma period har mellan 7 800 och 12 600 godkända teoriprov i jaktexamen avlagts per år. Kontakta jägarregistret för mer information och statistik om statligt jaktkort eller jägarexamen.

För att bli provledare för jägarexamen, krävs att det finns behov av ny provledare, att man är en erfaren jägare och god jaktskytt samt gått igenom en utbildning. Utbildningen innebär att man tjänstgör jämsides med en förordnad provledare vid minst två teoretiska och tjugo praktiska delprov. Det är Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund som ansvarar för att den som vill bli provledare genomgår utbildning, samt skickar in en begäran till polismyndigheten om att godkänna en ny provledare.

Från och med den 16 februari 2023 gäller ett utökat förbud, som beslutats av EU-kommissionen, mot att skjuta med blyhagel i eller inom 100 meter ifrån våtmark. EU-förbudet ersätter det nationella förbud som gällt sen tidigare.

EU-förbud mot blyhagel i våtmarker

Enligt paragraf 40 c i jaktförordningen kan en älg avlivas av djurskyddsskäl när som helst. Syftet är att minska djurs lidande och kan användas oavsett om älgen är fredad eller inte. 

En älg som har avlivats av djurskyddsskäl räknas inte som fälld och därför ska inte fällavgift betalas av den som får älgen. Endast älgar som skjuts inom ordinarie jakt räknas som fällda och då ska fällavgift betalas. 

Älgen ska inte avräknas från avskjutningsmål. 

Om den skjutna älgen är fredad är den statens, annars jakträttshavarens. Även om älgen är fredad kan jakträttshavaren få den om hen har hjälpt till med att vid behov spåra och avliva djuret eller ta hand om det. Det gäller även när älgen avlivades och föll inom ett viltvårdsområde med gemensamhetsjakt. 

Om det är statens älg får polisen bestämma om älgen ska ges till jakträttshavaren, säljas eller förstöras.