Jakt på säl

Granskad: ‎den ‎18‎ ‎april‎ ‎2024

Naturvårdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigeten ansvar för sälförvaltningen. Naturvårdsverket ansvarar för delarna som rör jakt.

Naturvårdsverket kan fatta beslut om licensjakt på gråsäl och knubbsäl samt skyddsjakt på samtliga tre sälarter. Jakttiderna är satta för att ge så goda förutsättningar som möjligt för jakten samtidigt som hänsyn tas till sälarnas behov av ro under kutningstiden och vid deras pälsbyte då de även inventeras. Vid inventering kan vissa områden under en period vara undantagna från jakttiden. 

Information till dig som jagar säl

Den som ska jaga säl måste före jakten kontrollera hur många sälar som finns kvar på respektive kvot. Jakten ska avbrytas när kvoten är fylld. Fällda och påskjutna sälar ska rapporteras till Naturvårdsverket och bärgas när det är möjligt. Samtliga villkor som gäller vid jakt på säl som exempelvis jakttid, tillåtna områden, tilldelning, provtagning, jakt från båt, jaktmedel med mera, framgår av respektive beslut. 

Länkar om säljakt

Här rapporterar du in fälld eller påskjuten säl, ser aktuella beslut och antal rapporterade fällda sälar.

Provtagning av säl

Syftet med provtagningen är bland annat att övervaka sälarnas hälsa och fortplantning. Provtagningen rapporteras till Naturvårdsverket i samma formulär som rapportering av fälld säl. Proverna skickas sedan till Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för utskick av ekonomisk ersättning från Viltvårdsfonden. 

Så används viltvårdsavgiften

Så gör du en sälprovtagning och mer information om ersättning (nrm.se)

Licensjakt på säl

Naturvårdsverket har bemyndigandet sedan den 1 februari 2022 att fatta beslut om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Det övergripande syftet med licensjakten är att en del av att skapa en adaptiv och ekosystembaserad förvaltning av respektive art. Licensjakt kan även bedrivas utan krav på de villkor som finns för skyddsjakt.  

Skyddsjakt på säl

Det förekommer skador på fisket från säl. Sälar kan trasa sönder fiskeredskap och äta upp fisken i dem. Sälar kan också påverka vissa fiskbestånd. Om förebyggande metoder inte räcker för att förhindra skadorna kan Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt för att förebygga allvarliga skador och skydda fisk.

Det finns två olika former av skyddsjaktsbeslut: 

1 Beslut om skyddsjakt på Naturvårdsverkets initiativ 

När Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt på eget initiativ krävs ingen ytterligare ansökan. Skyddsjakt efter säl får enligt dessa beslut endast bedrivas i enlighet med de villkor som framgår av respektive beslut. 

2 Beslut om skyddsjakt efter ansökan från en enskild 

Naturvårdsverket kan besluta om skyddsjakt på säl efter ansökan från enskild person. Ansökan om skyddsjakt på säl skickas till Naturvårdsverkets registrator.

Hur ansöker jag om skyddsjakt på säl?

En ansökan om skyddsjakt skickas in till vår registrator registrator@naturvardsverket.se

I ansökan ska följande redogöras: 

  • Beskrivning av sälskadorna på det egna fisket. Vilka redskap drabbas? Vilka skador blir det på fångsten? Hur stora är skadorna? När på året drabbas ni av skador? Varför tror ni att ni kommer drabbas av skador igen?
  • Har ni någon uppfattning om hur många sälar och vilken art som orsakar skadorna?
  • Beskriv utförligt de förebyggande åtgärder som vidtagits för att förhindra skador för den art ni söker för.
  • Har ni sökt/fått ersättning för sälskadorna? Hur mycket uppskattar ni att skadorna har kostat hittills?
  • Vilken sälart och hur många individer önskas fällas för att förhindra skador på ert fiske?
  • Vilket vattenområde sker skadorna, och vart önskar ni bedriva skyddsjakt?
  • När önskas skyddsjakten bedrivas (datum)?
  • Vem eller vilka skall jaga?
  • Avser skyddsjakten bedrivas från båt?
  • Vid jakt från båt: önskar ni att motorn kan vara igång under jakten för att underlätta bärgning? 

Vem gör vad inom sälförvaltningen?

Naturvårdsverket ansvarar för skydds- eller licensjakt på säl, vilket kan tillåtas bland annat om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar bland annat för följande delar i sälförvaltningen; förvaltningsplaner för säl, bidrag för utveckling och genomförande av förebyggande åtgärder (till exempel Program Sälar och Fiske), fördelning av medel från viltskadeanslaget 1:7, miljöövervakning av säl, samt tar fram underlag för analyser om hur fiskbestånd, fiske och säl påverkar varandra. Havs- och vattenmyndigheten följer också upp status för sälarter och olika fiskbestånd enligt Havsmiljödirektivet och Art och habitatdirektivet samt enligt konventioner såsom Helcom och Ospar. Myndigheten har också ett särskilt ansvar för fiske och förvaltning av fiskbestånd.

Jordbruksverket ansvarar för främjande av yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism. Myndigheten har ansvar för frågor som rör handel med sälprodukter. Vidare är Jordbruksverket förvaltande myndighet för Havs- fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021-2027. Genom programmet kan stöd sökas för till exempel investera och utveckla sälsäkra redskap, skydda en odling mot sälskador, ersättning för hanteringskostnader för fällda sälar.

Naturhistoriska riksmuseet samordnar och utför stor av stor del av populations- och hälsoövervakningen av sälarterna.