Jakt på fågel
Det finns flera fågelarter i Sverige. Vilka fåglar som får jagas beslutas av regeringen och återfinns i jaktförordningens bilagor.
I svensk lagstiftning är alla vilda däggdjur och fåglar skyddade och får inte jagas. Det finns även ett EU-övergripande skydd genom det så kallade Fågeldirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar) som omfattar alla vilda fåglar som förekommer naturligt i Europa. Det finns dock undantag från fredningen och i dagsläget är det möjligt att jaga vissa fågelarter under delar av året. Idag får cirka 24 arter jagas under allmän jakttid, samt något fler arter under skyddsjakt.
Bakgrunden till att vissa fåglar får jagas är bland annat en lång tradition av jakt på fåglar i Sverige, önskemål om att kunna nyttja fåglar som resurs (främst mat) samt behovet av förvaltning av vissa fågelpopulationer. Fåglar har varit och är fortfarande en viktig naturresurs i Sverige och bidrar med många ekosystemtjänster. Fågeljakten har också ett stort kulturellt värde, särskilt i vissa områden, exempelvis kusterna och fjällen.
Förutom den allmänna jakten, som får ske under vissa tider på året, så finns även möjlighet till så kallad skyddsjakt. Skyddsjakt är en form av jakt som inriktar sig på de fågelindivider som kan orsaka skada för människor, eller negativ påverkan på andra skyddsvärda arter . Skyddsjakt är också oftast avgränsad i tid och område, men också omgärdad av andra villkor. Mer om skyddsjakt på fågel finns på Viltskadecenters webbplats.
Vilka regler gäller för jakt på fågel?
Den som äger mark har också rätt att jaga på marken. Det går också att överlåta eller upplåta jakträtten till andra. Ibland kan jakten begränsas av andra bestämmelser, till exempel finns regler om jakt inom planlagt område eller områden med särskilt skydd.
Tillåtna vapen och fångstmetoder
Naturvårdsverket ger ut föreskrifter om vilka vapen och redskap som får användas vid jakt på olika typer av vilt. Detta gäller både skjutvapen och fångstredskap. För skjutvapen beslutar Naturvårdsverket om vilka kalibrar som krävs för jakt på olika arter.
När får man jaga?
Det är regeringen som beslutar om vilka arter som får jagas och när. Det finns olika jakttider för olika arter och de varierar mellan olika delar av landet. Vilka arter som får jagas och vilka jakttider som gäller framgår av jaktförordningen. Utöver de ordinarie (allmänna) jakttiderna som återfinns i förordningens bilaga 1, tillåts ibland skyddsjakt för att förhindra skador, se bilaga 4. För detta krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Information om vilka jakttider som gäller finns på Svenska Jägareförbundets webbplats.
Lär dig skilja på sädgässen
Det finns två underarter av sädgås; tajgasädgås och tundrasädgås vilka kan vara svåra att skilja åt i fält. Båda underarterna förekommer i Sverige och tidvis överlappar deras områden varandra. Underarterna har olika bevarandestatus och förvaltningsmål vilket gör det viktigt att kunna särskilja dem åt, till exempel vid rapportering av fällt vilt.
De två underarterna av sädgås; tajgasädgås (Anser fabalis fabalis) respektive tundrasädgås (Anser fabalis rossicus) är svåra att skilja åt i fält. Det är framför allt genom att studera färgsättning och form på huvud och näbb som identifiering kan göras. Observationer av betande och rastande flockar samt närstudier av fällda fåglar gör det möjligt att bestämma de flesta individer till underart. Vissa individer kommer dock alltid vara för svåra att bestämma till underartsnivå.
Här är ett stöd för att kunna särskilja dem. Det är en översättning till svenska av en folder från AEWA European Goose Management Platform.
Identifiering av tundra- respektive tajgasädgås (pdf 555 kB)