Afrikansk svinpest

Vi behöver alla hjälpas åt att hindra spridningen av afrikansk svinpest och det finns restriktioner som du behöver följa i kärn- och ytterområdet. På Jordbruksverkets webbplats finns karta över den smittade zonen och information om vilka restriktioner som gäller.

Vi kan alla hjälpa till att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Sjukdomen innebär ett stort lidande för de smittade djuren och dödligheten är hög. Det innebär också stora ekonomiska konsekvenser och kan få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning.

Afrikansk svinpest (ASF) är en plågsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Det finns inget botemedel eller vaccin mot sjukdomen. Afrikansk svinpest lyder under epizootilagen och är ett mycket motståndskraftigt virus som överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. 

• Afrikansk svinpest är en plågsam och dödlig sjukdom för vildsvin och tamgrisar.
• Sjukdomen kan inte smitta människor och andra djur, men bekämpningen av den påverkar hur och var vi får röra oss.
• Sjukdomsutbrottet är kostsamt då bekämpningsarbetet kräver stora personella- och materiella resurser.
• Om sjukdomen sprider sig till fler områden och till tamgrisbesättningar får det stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning.
• Utbrottet påverkar andra länders vilja att importera svenskt griskött. 

Det kan ta flera år att utrota afrikansk svinpest i Sverige, men de första månaderna är de mest kritiska för att hejda smittspridningen. Om vi hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i den smittade zonen och arbetar förebyggande i resten av landet ser förutsättningarna för att lyckas ljusa ut.

• Släng dina matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar.
• Kompostera ditt matavfall i en sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
• Om du hittar sjuka eller döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras rapporteringsfunktion.

• Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
• Rengör kläder, skor och utrustning om du varit på vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner, och förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.
• Tvätta din jakthund och hundens eventuella utrustning efter att du jagat med den utomlands i ett smittat land.
• Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land.
• Kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittrisk och får inte lämnas så att grisar eller vildsvin kan komma åt dem.

Naturvårdsverket samarbetar sedan flera år tillbaka med berörda myndigheter och organisationer för att vara förberedda vid ett eventuellt utbrott. Naturvårdsverket fortsätter nu utifrån vår roll som nationell jakt- och viltmyndighet att bidra med sakkunskap om jakt och förvaltning av vildsvin. 

Svenskt vildsvins- och griskött är fortfarande säkert att äta. Du behöver inte tömma frysen på ditt vildsvins- eller griskött, slänga det du köpt i affären eller välja bort köttslagen när du äter på restaurang. Fortsätt att stödja våra svenska grisbönder, livsmedelsproducenter, restauranger, jägare och vilthanteringsanläggningar.

Det är viktigt att hålla vilda djur borta från avfall för att undvika spridning av smittor. I miljöbalken och tillhörande författningar finns generella bestämmelser om hantering av avfall. 

De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken är tillämpliga/tillämpbara och enligt 15 kap 11 § ska den som hanterar avfall se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön och särskild hänsyn ska bland annat tas till den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur. 

Avfallsanläggningar med deponier omfattas även av deponeringsförordningen (2001:512) och enligt 26 och 28 §§ ska olägenheter i form av till exempel fåglar och skadedjur förbyggas och okontrollerat tillträde förhindras. 

Alla avfallsanläggningar är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Det innebär att ytterligare krav på anläggningarna ofta ställs genom villkor i tillståndet för verksamheten eller i ett föreläggande om försiktighetsmått vid anmälan. Tillsynen enligt miljöbalken när det gäller avfallsanläggningar utförs av länsstyrelserna eller kommunen.

Det finns olika sätt att hålla djur borta från avfall, dels rutiner för städning av ytor och hantering av avfallet, men också i form av skalskydd på området. Vilka åtgärder som är lämpligast kan variera beroende på till exempel var anläggningen ligger, vilket avfall som hanteras och hur samt vilka problem som finns med djur i området.

När det gäller risk för afrikansk svinpest sprids smittan via smittat fläskkött och det är alltså avfall med sådant innehåll som innebär den största risken.

Mer information om hantering av smittfarligt avfall vid utbrott av smittsam djursjukdom finns hos Jordbruksverket.

Tillsynsvägledning enligt miljöbalken (jordbruksverket.se)

Det är vanligt att olika avfallsslag som exempelvis hämtas med flerfacksbilar omlastas på avfallsanläggningar för att optimera vidare transport till avsedd behandling. Ibland tippas de olika avfallsslagen (som matavfall, restavfall, förpackningar och så vidare) i olika tippfickor. Risken för att djur ska få åtkomst till avfallet minskar om hanteringen exempelvis sker i slutna tält som är förankrade på ett sätt som förhindrar intrång eller om avfallet tippas direkt i containrar med lock.

I de fall det inte är möjligt att anpassa hanteringen ytterligare blir det extra viktigt att andra rutiner efterlevs. Det kan till exempel handla om att ytorna där avfallsslag som innehåller, eller där det finns risk för att de innehåller, matrester städas av ordentligt. Även mindre mängder kvarlämnade matrester kan dra till sig olika typer av djur som exempelvis fåglar som kan sprida avfallet utanför anläggningarna.

Notera att det här är en generell nationell vägledning med syfte att hålla vildsvin borta från en avfallsanläggning. Den ska inte förväxlas med Jordbruksverkets specifika krav avseende stängsling av anläggningar inom den smittade zonen som avser att förflytta tamgris eller hägnade vildsvin, där syftet är att minska risken för direkt smitta från vildsvin till tamgris och hägnade vildsvin samt indirekt smitta via foder och strö eller obehöriga personer.

Avfallsanläggningar kan anses som stora objekt och kräver mer övervakning och underhåll än t.ex. en mindre villatomt. Därför kan ett permanent mekaniskt stängsel vara att föredra framför elstängsel. Detta eftersom den repellerande effekten av elstängsel kan vara osäker och påverkas i stor grad av omgivande faktorer. Vidare krävs mer övervakning och omfattande underhåll, särskilt vintertid och vid torka för att bibehålla god strömledning.

Stängslet bör ha en minimihöjd på 100 cm men högre är att föredra, f.f. i områden med stora snömängder vintertid. Det bör bestå av knutna eller svetsade maskor, som inte ”maskar upp sig” och rutor med en sida på högst 10–15 cm. Fasta maskor gör det även svårare för vildsvinen att tränga sig igenom/böka upp maskorna. Stängslet bör också vara utformat så att vildsvin inte kan böka sig in under nederkanten av stängslet. Nederkanten bör därför vara utformad på något av följande sätt:

• nederkanten är fäst till en liggande regel mot marken,
• nederkanten är förankrad i marken,
• en kompletterande eltråd är monterad nedtill på utsidan, eller
• nederkanten viks ut på utsidan, och vikningen är så bred att vildsvinen står på den åtminstone med frambenen om de följer stängslet nedåt till marken med trynet.

Hos Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, hittar du aktuell information om afrikansk svinpest och det pågående utbrottet.

Läs mer om afrikansk svinpest och se frågor och svar på jordbruksverket.se

Se frågor och svar om afrikansk svinpest på sva.se 

Rapportera sjukt eller dött vildsvin – SVA:s rapporteringsfunktion

Information på engelska: African swine fever (woah.org)

EU-kommissionens webbsida om ASF (europa.eu)