Vem gör vad inom Invasiva främmande arter?

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är de nationellt ansvariga myndigheterna för Sveriges arbete med invasiva främmande arter. Naturvårdsverket ansvarar för arter på land och Havs- och vattenmyndigheten för arter i vatten. De två myndigheterna samordnar arbetet och vägleder myndigheter och andra aktörer om hur förordningar och lagar ska tillämpas. De representerar också Sverige i arbetet på EU-nivå.  

Naturvårdsverkets roll i arbetet med invasiva främmande arter 

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Tullverket, Skogsstyrelsen och Sametinget har också viktiga roller i Sveriges arbete mot invasiva främmande arter. 

Andra myndigheters roll i arbetet med invasiva främmande arter

Länsstyrelsen har huvudansvaret för det praktiska arbetet med att hantera och utrota invasiva främmande arter. De ansvarar också för att utöva tillsyn att lagar och regler följs.  Detta ansvar kan delegeras till kommuner. 

Länsstyrelsernas roll i arbetet med invasiva främmande arter

Kommunen ansvarar för att ta bort och förhindra spridning av förbjudna arter från sin egen mark och egna fastigheter. I sin skötsel av parker och andra grönytor kan kommunen förebygga användning och spridning av invasiv arter. Kommunen ska också se till att avfallet från invasiva främmande växter hanteras så att det förstörs och inte i sig blir en spridningskälla. 

Kommunernas roll i arbetet med invasiva främmande arter

Alla näringar som i sin verksamhet hanterar, använder eller handlar med invasiva främmande arter har ett ansvar att följa de förbud som gäller för de EU-listade arterna enligt EU-förordning (2014/1143); förbud att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, tillåta reproducera sig, växa eller odla eller släppa ut dessa arter i miljön. 

Regler om invasiva främmande arter

Fastighetsägare har ett ansvar för invasiva främmande arter på den egna fastigheten och måste följa förbuden för de EU-listade arterna enligt EU-förordning (2014/1143); exempelvis förbuden att odla, använda, låta växa eller sprida EU-listade arter i miljön.   

EU-förordning (2014/1143) (europa.eu)

Fastighetsägaransvaret gäller för alla – för privatpersoner, till exempel de som har en trädgård, för kommunala och statliga fastighetsägare och för bolag som äger fastigheter. 

Regler om invasiva främmande arter

Sedan 2008 har Svenska Jägareförbundet - Invasiva Arter (före detta Mårdhundsprojektet) haft i uppdrag av Naturvårdsverket att övervaka och minimera förekomst av fritt levande mårdhund. Fram till den 31 december 2025 hanterar de utrotningen av alla EU-listade landlevande ryggradsdjur som idag finns eller förekommer sporadiskt i landet; mårdhund, bisam, nilgås, vattensköldpadda och tvättbjörn. 

Jägarförbundets arbete med invasiva främmande arter, Jägarförbundets webbplats 

SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper och har flera viktiga uppdrag för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som handlar om främmande arter. De har bland annat gjort en riskklassificering av invasiva främmande arter, en vetenskaplig bedömning av arternas möjliga påverkan på svensk biologisk mångfald.

De svarar också för en rad tjänster som ska underlätta arbetet med att förebygga och hindra spridning bland annat rapportering av invasiva främmande arter, fyndkartor och Artfakta.  

SLU Artdatabankens arbete med främmande arter, SLU Artdatabankens webbplats