Hur arbetar andra kommuner mot invasiva växtarter?

Under 2020 bildade man samverkansgrupper kring invasiva arter där både kommunala förvaltningar och kommunala bolag ingår. Även Länsstyrelsen i Skåne samt ledningsägare för VA och el finns med.

Målet är att alla som är berörda av frågan ska ha god kunskap om invasiva arter och att det ska finnas ett gott samarbete. Även internt inom stadsbyggnads-förvaltningen har man bildat en grupp som delar kunskap och erfarenheter om invasiva arter. Den stora utbredningen av både parkslide och jätteloka gör till exempel att många efterfrågar vägledning hur områden med dessa arter ska hanteras.

Kommunen är just nu också i startgroparna för att ta fram en kommunal handlingsplan för invasiva växter. Handlingsplanen ska visa ställningstaganden och prioriteringar för arbetet med invasiva arter i Helsingborg. Under 2021 har kommunen dessutom handlett ett examensarbete där man tittade närmare på förutsättningarna för bekämpning av invasiva arter med glyfosat, med hänsyn till flertalet faktorer såsom närhet till vatten och skyddade områden.

Kommunen har sett ökade kostnader för bekämpning av invasiva arter och främst de som finns med på EU:s förteckning. Inför 2021 har därför arbetet mot invasiva arter fått utökade resurser och är nu skiljt från andra aktiviteter inom driften.

När kommunens handlingsplan är klar hoppas hon att arbetet mot invasiva arter blir en naturlig del av alla medarbetares uppgifter, men är medveten om att det kommer att krävas planering, tid och tålamod för att nå dit. 

Gagnef har precis som många andra kommuner stora problem med invasiva arter som sprider sig från gamla ”byatippar” och andra platser där människor dumpar trädgårdsavfall. Många gånger ligger denna spridningskälla placerad där det är svårt att komma åt, som i älvslänter eller ner mot någon av de många småsjöarna i kommunen.

För att hindra fortsatt dumpning arbetar kommunen därför med information till allmänheten parallellt med rena bekämpningsåtgärder. Kommunen gör till exempel utskick till boende i de områden där man arbetar för att koordinera arbetet och för att undvika att själva spridningskällan finns kvar utanför kommunens mark.

På flera platser har skyltar satts upp för att informera om att tippning är förbjuden. Det är främst Arbetsmarknadsenheten som utför arbetet. De har tagit fram kartskikt som visar alla kända lokaler för de tre arterna i kommunen. Även alla kända tippningsplatser för trädgårdsavfall är kartlagda för att man ska kunna strukturera och följa upp arbetet.  

De har startat en Facebook-grupp där allmänheten snabbt kan tipsa kommunen om nya lokaler med invasiva arter. Kommunen kan också kommunicera ut om och när man ska bekämpa och uppmanar då allmänheten att komma och hjälpa till. För att kunna arbeta effektivt under sommaren har personal från Arbetsmarknadsenheten och SFI (svenska för invandrare) hjälpt till och det finns också tankar å på att låta sommarjobbande skolungdomar arbeta med bekämpning under den kritiska tiden på sommaren när den ordinarie personalen har semester.

På senare år har det varit ganska stor uppmärksamhet kring invasiva arter, i synnerhet kring jätteloka, och kommunen har därför haft ett stort stöd från allmänheten i sitt arbete.

Förutom att bekämpa alla kända växtplatser för dessa arter har en entreprenör också i uppdrag att varje år systematiskt söka efter nya växtplatser längs alla vattendrag i kommunen, från källan och till utloppet i havet. Kostnaden för dessa systematiska åtgärder har minskat i takt med att bekämpningen ger resultat.

Den andra gruppen invasiva växtarter bekämpar Oslo kommun på platser där stora biologiska värden hotas. Inom kommunen har man gjort prioriteringen att det är öarna i Oslofjorden, all ängsmark och skyddade områden som är de viktigaste platserna. För arterna i grupp två räknar man med att få fortsätta bekämpa framöver, men genom att hålla dem tillbaka förebygger man att kostnaderna skenar i framtiden.  

När kommunen själv utför grävarbeten nära värdefulla naturområden finns en rutin som hanterar hur massor ska hanteras där det kan finnas växtdelar eller frön från invasiva arter. Rutinen uppdateras just nu för att få in speciella råd för parkslide och pestskråp.

När entreprenörer arbetar i områden där arter från grupp ett kan finnas på kommunal mark ska kommunen ge synpunkter på hur massorna ska hanteras. Det handlar främst om att ta hand om massorna lokalt samt i andra hand köra dem i täckta transporter till någon av de två deponierna i Oslo som har rutiner för att ta hand om massor med invasiva växter.  

I Norge är det krav på en skriftlig ekologisk riskutvärdering när nya parkanläggningar planeras. Detsamma gäller för nya planteringar längs vägar. (§ 23 Forskrift om fremmede organismer) För de växter som ska användas ska både spridningsegenskaper och risk för skadlig påverkan på den biologiska mångfalden utvärderas. Bård och hans kollegor går alltid igenom dessa riskutvärderingar.  

Konkreta bekämpningsåtgärder kostar idag Oslo kommun runt 2,5 till 3 miljoner norska kronor årligen i form av kostnaden för rena bekämpningsåtgärder. Kommunens egen insats för till exempel koordinering tillkommer, liksom den anpassade skötsel som krävs på vissa ytor på grund av invasiva arter. I den anpassade skötseln ingår till exempel att slå ytor med ryssgubbe tidigt på säsongen innan arten blommar för att förhindra spridning.  

Oslo kommun har ett gott samarbete med flera olika frivilligorganisationer, som vänföreningar, botaniska föreningar och naturskyddsföreningar, som tar ansvar för bekämpning på särskilda platser i kommunen.