Andinskt pampasgräs
Andinskt pampagräs (Cortaderia jubata) är ett flerårigt gräs från Sydamerika. Växten odlas som prydnadsväxt samt som foder i olika delar av världen. Arten är förbjuden i EU och ännu ej funnen i Sverige.
Status i Sverige
Arten förekommer inte i Sverige och inte heller i något annat EU-land.
Andinskt pampasgräs är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och plantera ut.
Frågor i specifika fall?
Naturvårdsverket kan ge generell vägledning och information, men svarar inte på frågor om specifika fall. Vänd dig till din länsstyrelse om du behöver råd för en specifik situation där du bor.
Rapportera fynd av andinskt pampasgräs
Om du hittar vad du misstänker är andinskt pampasgräs i naturen ska du rapportera in fyndet till Artportalen. När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Artdatabanken Artportalen (invasivaarter.nu)
Möjliga effekter
Andinskt pampasgräs konkurrerar ut och tränger undan annan växtlighet, särskilt i sandmiljöer. Arten har medfört ökade kostnader för skogsbruk på Nya Zeeland för att den konkurrerar med de odlade träden om näring, vatten och utrymme. Pollen från arten har misstänkts förvärra symptom hos människor med astma. Bladen på andinskt pampasgräs är vassa och kan orsaka skador.
Introduktionsvägar
I Australien har arten tidigare använts som prydnadsväxt i parker och trädgårdar och har sedan spridit sig därifrån. Arten har också använts som foderväxt i Nya Zeeland. Den förekommer sällan i handeln i och med förbudet i EU.
Hindra spridning av andinskt pampasgräs i svensk natur
Arten förekommer ännu inte i Sverige. Ta därför inte in andinskt pampasgräs till Europa eller Sverige, plantera den inte och förhindra spridning av arten. Det är mycket viktigt att växten inte får möjlighet att sätta frön som kan spridas till omgivningen.
För myndigheter och andra aktörer som i större omfattning bekämpar invasiva främmande växter som etablerat sig i Sverige, finns en metodkatalog som beskriver vilka metoder som finns och deras för- och nackdelar.
Hur känns den igen?
Arten är mycket storväxt och kan bli upp till fyra meter hög. Växten är ett tuvat gräs med långa stjälkar som har yviga vippor längst ut. Bladen är styva och mörkgröna på både över- och undersidan. Bladen är 40–90 cm långa och 4–12 mm breda. Bladen har en tydlig mittnerv på undersidan. Vippan är rödaktig, som mogen mer ljusbrun, och cirka 30–60 cm lång. Småaxen är platta och består av tre till fem blommor.
Hur och var lever den?
Andinskt pampasgräs klarar sig i marker med olika fuktighet och öppenhet, men växer bäst i öppna, fuktiga sandjordar. Där arten är etablerad finns den främst i gräsmarker, vägkanter och i skogar. Arten utgör ett särskilt hot i sandiga naturtyper, exempelvis miljöer med sanddyner. Andinskt pampasgräs tål inte längre perioder med frost. När arten introducerats till nya områden, förökar den sig endast genom asexuell förökning. Arten har en stor spridningsförmåga, en vippa kan producera upp till 100 000 vindspridda frön.