Tvättbjörn

Tvättbjörn är inte etablerad i Sverige men upptäcks då och då i landet. Den kan förekomma i djurparker. Tvättbjörnen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Svenska jägareförbundet har på uppdrag av Naturvårdsverket ansvar för jakten av alla EU-listade invasiva främmande landlevande ryggradsdjur som förekommer eller upptäcks i Sverige, inklusive tvättbjörn.

Om du ser vad du misstänker är en tvättbjörn - rapportera in det Svenska jägareförbundet på deras tipstelefon, 070-33 99 326, eller mejla till

tipsaframmandearter@jagareforbundet.se

Skicka gärna med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.

Om du hittar en död tvättbjörn bör du efter att ha rapporterat in den enligt ovan även skicka djurkroppen skickas till SVA för undersökning. Kontakta SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) på tfn: 018-67 40 00 eller mejla till:

vilt@sva.se 

Tvättbjörn är en mycket anpassningsbar allätare och har därmed blivit ett stort problem i många olika miljöer i Europa. Den äter främst ägg, små däggdjur, kräftor, groddjur, musslor och fisk.

Tvättbjörn är ett stort hot mot sjöfåglar i skärgårds- och kustmiljöer samt i våtmarker. Tvättbjörnens påverkan på fågelbestånd kan vara stor. Främst drabbas fåglar, inklusive ägg och små ungar, som häckar på marken. Ibland dödar tvättbjörnen många fler fåglar än den har möjlighet att äta upp. 

Rundmask är en mycket vanlig parasit hos tvättbjörn. I smittade tvättbjörnars spillning kan det finnas stora mängder ägg från rundmask och främst barn riskerar att få i sig dessa i miljöer där tvättbjörnarnas avföring förekommer. Tvättbjörn kan dessutom vara bärare av rabies. 

Tvättbjörn kan därtill orsaka betydande ekonomiska förluster genom skador på grödor och frukt och även i byggnader, framförallt på vindar och i takbjälklag. Då den gärna lever nära människor kan den även orsaka förstörelse och nedsmutsning. Den utgör även ett hot mot tamfåglar.

All förekomst utanför Nord- och Centralamerika härrör från introduktioner som i stor utsträckning skett genom avsiktlig utsättning, ofta med syftet att utöka faunan med ett djur som kan jagas för sin päls.

I många fall har arten även spridits oavsiktligt genom att tvättbjörnar kommit ut från pälsfarmer, djurparker eller att individer som hållits om husdjur rymt eller släppts ut i det fria. Störst risk idag utgör just rymningar från djurparker och utsläpp/rymning av sällskapsdjur i andra EU-länder. Dessutom kan redan frilevande tvättbjörnar sprida sig till andra EU-länder.

Tvättbjörnen är lätt att känna igen med sin svarta mask som accentueras av vita band över och under det svarta, samt genom sin yviga svans med flera svarta ringar. Pälsen, som också kallas sjubb, har 6 cm långa täckhår och kortare underull.

Tvättbjörnens storlek är ungefär som en stor katt och den väger oftast mellan 4 - 9 kilo. Hannen är större än honan, men djurens storlek varierar mycket mellan olika delar av utbredningsområdet.

Tvättbjörn är en mycket anpassningsbar allätare som kan leva i en mängd olika miljöer, gärna i städer nära människan. Tvättbjörn är aktiv på natten och sover dagtid. Träd, särskilt ihåliga och då framförallt ekar, och andra typer av krypin föredras som sovplatser dagtid.

Ofta är dagsovplatsen slumpvis vald och bestående av den befintliga växtligheten. Tvättbjörnen kan leva i en mängd olika miljöer, exempelvis i jordbruksbygder, slättområden, öknar och i eller nära städer.

Arten har som regel en kull per år med två till fyra ungar.

2014 hittades en död tvättbjörn på en strand i Skåne. Några år tidigare sprang det runt några tvättbjörnar i Göteborgs hamn som sannolikt kommit dit med båt. Enstaka observationer rapporteras då och då, men de flesta kan inte bekräftas.