Sammetsgeting
Sammetsgeting (Vespa velutina) är en bålgetingart från Asien som bland annat äter honungsbin. Den kan spridas långa sträckor och ökar i antal mycket snabbt där den etablerat sig. Risken att den tar sig till norra Europa och Sverige är stor.
Status i Sverige
Sammetsgeting förekommer ännu inte i landet, men den har förutsättningar att etablera sig här och bli invasiv, främst i södra Sverige.
Sammetsgeting är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Rapportera fynd av sammetsgeting
Om du hittar sammetsgeting i naturen är det bra om du rapporterar det till Artportalen via
När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Möjliga effekter
Genom att sammetsgetingar äter andra getingar och bin, inklusive honungsproducerande bin, har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden och därmed på stödjande ekosystemtjänster.
En effekt är minskat antal pollinerande getingar och bin, såväl i biodlingar som inhemska vilda pollinatörer, vilket leder till minskad pollinering av blomväxter. Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas.
Hur sprider den sig?
Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala.
Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.
Hur känns den igen?
Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.
Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa.
Bon av sammetsgeting kan bli mycket stora, upp till 75 cm långa, 90 cm höga och kan innehålla 13 500 celler fördelat på upp till elva kammare.
Hur lever den?
Sammetsgeting är en social insekt med tre kaster (drottning, arbetare och hanar) som lever i kolonier. En koloni kan producera upp till 15 000 individer på en säsong.
Arten är dagaktiv, till skillnad mot vår inhemska bålgeting som är aktiv på natten. Den har en ettårig livscykel där övervintrande drottningar kommer ut ur sina vintergömmor på våren och flyger iväg.
Drottningen söker reda på en lämplig skyddad plats och anlägger det första boet, exempelvis i en trädhålighet eller byggnad. Under vintern är mortaliteten mycket hög, upp till 99 % av drottningarna dör under övervintringen.
Svenska fynd av sammetsgeting
Inget bekräftat fall av sammetsgeting har hittats i Sverige. Det finns fynd av sammetsgeting inrapporterade, men det rör sig sannolikt om den inhemska arten bålgeting.