Kedjekungssnok
Kedjekungssnok, (Lampropeltis getula), är en snok från Amerika. Arten har etablerat sig och orsakar skada på biologisk mångfald på Gran Canaria. Ibland kallas arten kungssnok.
Status i Sverige
Arten är inte etablerad i svensk natur.
Kedjekungssnok, Lampropeltis getula, är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Arten är potentiellt invasiv i hela EU. Förbuden för arten börjar gälla 2 augusti 2022.
Det finns flera underarter till Kedjekungssnok, Lampropeltis getula. Till exempel Lampropeltis getula nigrita och Lampropeltis getula californiae, som enligt vissa bedömningar kan anses tillhöra egna arter. Efter kontakt som Naturvårdsverket har haft med EU-kommissionen så har det framkommit att dessa underarter också omfattas av förbuden.
Svenska jägareförbundet har på uppdrag av Naturvårdsverket ansvar för bekämpningen av EU-listade invasiva främmande landlevande ryggradsdjur som förekommer eller upptäcks i naturen i Sverige.
Har du en kedjekungssnok som sällskapsdjur?
Om du redan har en kedjekungssnok, Lampropeltis getula, som sällskapsdjur så får du behålla den tills den dör även efter att förbuden har börjat gälla. Särskilda övergångsbestämmelser gäller för dig som bedriver kommersiell verksamhet med Lampropeltis getula.
Rapportera fynd av kedjekungssnok
Om du hittar kedjekungssnok, Lampropeltis getula, i naturen är det bra om du rapporterar det till Artportalen via
Skicka gärna med bilder av fyndet.
Om du ser vad du misstänker är en kedjekungssnok i naturen – rapportera in det Svenska jägareförbundet på deras tipstelefon, 070-33 99 326, eller mejla till
tipsaframmandearter@jagareforbundet.se
Skicka helst med bilder av fyndet så att det är möjligt att göra en artbestämning.
Möjliga effekter
Kedjekungssnok, Lampropeltis getula, har etablerat sig på Gran canaria, där det inte tidigare fanns några inhemska ormarter. Detta innebär att de djur och växter som finns där inte är anpassade till ormar och kedjekungssnoken orsakar skada bland endemiska reptiler och fåglar genom predation. Vissa av dessa endemiska arter är starkt hotade och riskerar att utrotas om inte åtgärder vidtas.
Hur kan den komma hit och hur sprider den sig?
Kedjekungssnok, Lampropeltis getula, har i regel små revir och sprider sig relativt långsamt på egen hand. Arten finns inte i Sverige. Spridningen av kedjekungssnok som invasiv art på Kanarieöarna har skett med människans hjälp när den har smitit från privat ägo eller följt med som medpassagerare på handelsfartyg.
Hur känns den igen?
Kedjekungssnok, Lampropeltis getula, förekommer i många olika färgvariationer och kan förekomma som helfärgade (svart till brunsvart), mönstrade eller med en ljus rand längs ryggen. Arten kan också förekomma som albinoformer.
Hur och var lever den?
Arten kommer ursprungligen från Nordamerika och förekommer i olika sorters habitat, till exempel i skogslandskap, våtmarker och åkerlandskap. Arten kan sannolikt inte etablera sig i svensk natur.