Vresros
Vresros (Rosa rugosa) är en storväxt och mycket härdig buske som klarar av både bränning, perioder av torka, höga temperaturer och sandtäckning.
Status i Sverige
Vresros är vanligt förekommande i södra och mellersta Sverige samt längst Norrlandskusten. Arten omfattas inte av någon lagstiftning om invasiva främmande arter, men utvärderas för att eventuellt tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud.
Vresros är en mycket invasiv art, men observera att det är ursprungsarten Rosa rugosa som bedöms vara invasiv. Sorter och hybrider av arten är mer eller mindre sterila och betraktas inte som invasiva. Det innebär i praktiken att enbart ursprungsarten Rosa rugosa som har enkla blommor är invasiv.
Frågor i specifika fall?
Naturvårdsverket kan ge generell vägledning och information, men svarar inte på frågor om specifika fall. Vänd dig till din länsstyrelse om du behöver råd för en specifik situation där du bor.
Rapportera fynd av vresros
Om du hittar vresros i naturen i naturen är det bra om du rapporterar det till Artportalen via
När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Möjliga effekter
Vresrosen tränger ut den inhemska växtligheten på de platser där den etablerar sig genom att den skuggar ut övrig vegetation. Växtens förmåga att förändra habitat genom att stabilisera och beskugga sandmiljöer påverkar den biologiska mångfalden i omgivningen negativt.
Vresrosens vassa taggar och täta bestånd minskar möjligheten att röra sig fritt i bland annat dyn- och kustmiljöer där den växer.
Hur kom den hit och hur sprider den sig
Arten importerades till Europa som prydnadsväxt och för att stabilisera dynmiljöer. Vid introduktion sprider sig vresrosen lokalt framförallt genom vegetativ förökning (rotskott). Arten får sedan en sekundär spridning i landskapet där den introducerats, framförallt genom dess frukter (nypon) och frön.
Då nyponen är en populär föda hos många fåglar kan den även spridas längre distanser genom att fåglar tar med sig frön. På så vis sprider sig vresrosen i landskapet både inom ett områden och till områden.
Tack vare att vresrosens frön har en förmåga att flyta i både söt- och saltvatten upp till 40 veckor kan arten spridas långa sträckor från dess ursprungliga planta.
Hindra spridning av vresros i svensk natur
Var försiktig vid hantering av vresrosen och dess fröer. Det är enklast att bekämpa den förvildade vresrosen medan den fortfarande är liten. Vresros måste grävas upp med rötterna för att inte snabbt återkomma på platsen.
Metodkatalog för bekämpning av stora bestånd
Metodkatalogen är en hjälp när du ska välja metod för bekämpning av invasiva främmande växter. Metoderna är utvärderade utifrån ett antal aspekter och katalogen ger en överblick över olika metoder och deras för- och nackdelar.
Hur känns den igen?
Vresros är storväxt förgrenad buske som kan bli upp till två meter hög. Stammen är rikligt borsttaggig samt med glesa grova raka taggar. Bladen hos vresros är tjocka, rynkiga, blankt mörkgröna med grova nerver med en luden undersida. Frön är inneslutna i nypon som blir mellan två och tre centimeter i diameter.
Hur och var lever den?
Vresrosen bildar täta bestånd genom att plantan förökar sig vegetativt och skickar utlöpare som växer mycket snabbt. För att fröna ska gro krävs en period om minst fem veckor med kall väderlek.
Vresros har tvåkönade blommor som vanligtvis är korspollinerade med hjälp av insekter. Varje enskild blomma är utslagen i två dygn och pollinatörer lockas till blommorna av dess starkt doftande pollen eftersom arten saknar nektar.
Inom sin naturliga utbredning växer vresrosen på grusiga till sandiga stränder/dyner. I områden där den förvildats återfinns den även på steniga till klippiga stränder från driftvallarna och upp mot land. Den har också etablerat sig utmed vägar, järnvägar och i ruderatmarker såsom byggen och åkerkanter.
Vresrosen gynnas av den småskaliga störning som ofta finns i dessa strandmiljöer, både för att frön ska gro och för att plantorna ska överleva de första åren.
Svenska fynd
Första noteringen av förvildade vresrosor i Sverige är från Lidingö där den påträffades på en järnvägsbank 1918. Första fynden från kustnära områden i Sverige är från Stockholm 1927 och från sanddyner i Halland 1928.