Spärroxbär
Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus) är en flerårig, vedartad buske som ursprungligen kommer från Kina. Växten har odlats som prydnadsväxt och sprids framför allt från trädgårdar i Sverige.
Status i Sverige
Spärroxbär växer i vilt tillstånd i mellersta och södra Sverige. Växten har odlats som prydnadsväxt och sprids ofta genom att fåglar äter dess bär.
Spärroxbär omfattas inte av någon lagstiftning om invasiva främmande arter, men är med som förslagen art i en kommande nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud.
Frågor i specifika fall?
Naturvårdsverket kan ge generell vägledning och information, men svarar inte på frågor om specifika fall. Vänd dig till din länsstyrelse om du behöver råd för en specifik situation där du bor.
Rapportera fynd av spärroxbär
Om du hittar spärroxbär i naturen är det bra om du rapporterar in det till Artportalen via
När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Möjliga effekter
Spärroxbär är en tålig växt som bildar täta snår som kan konkurrera ut befintliga arter. Fröna är mycket livskraftiga och sprids av fåglar som äter bären.
Hur kom den hit och hur sprider den sig
Spärroxbär kommer från Kina och är en tålig växt som kom till Sverige i början av 1900-talet som trädgårdsväxt. Växten sprids främst med frön. Växtmaterial samt jordmassor från platser där arten vuxit kan utgöra en spridningskälla. Vid bekämpning bör platsen där spärroxbär växte hållas under uppsikt då frön kan finnas kvar i jorden.
Hindra spridning av spärroxbär i svensk natur
Det är mycket viktigt att växten inte får möjlighet att sätta frön som kan spridas till omgivningen.
Människor sprider spärroxbär på olika sätt:
- När man flyttar på jord som innehåller växtmaterial, framför allt frön.
- Dumpning av trädgårdsavfall.
För myndigheter och andra aktörer som i större omfattning bekämpar invasiva främmande växter finns en metodkatalog som beskriver vilka metoder som finns och deras för- och nackdelar.
Metodkatalog för bekämpning av stora bestånd
Metodkatalogen är en hjälp när du ska välja metod för bekämpning av invasiva främmande växter. Metoderna är utvärderade utifrån ett antal aspekter och katalogen ger en överblick över olika metoder och deras för- och nackdelar.
Hur känns den igen?
Växten blir cirka 150 cm hög och bildar täta, utbredda snår av buskar. Spärroxbär kännetecknas av sin vedartade stam och glansiga mörkgröna bladovansidor med glest hårig och ljusare undersida. Blomningstiden är från maj till juni. Spärroxbär har många små, vita eller lite ljusrosa fembladiga blommor. På hösten kännetecknas växten med starkt röda och orangea blad och mörkröda avlånga bär.
Ibland förväxlas arten med lingonoxbär (Cotoneaster horizontalis). Lingonoxbär är en mycket lägre buske (20–50 cm) med runda bär.
Hur och var lever den?
Spärroxbär växer främst på torra till friska hällmarker som är relativt öppna. Ofta i kanten av skogsdungar, i gläntor, på buskmarker eller i vägkanter på sandiga, grusiga, moränmarker. Spärroxbär är ett stort problem på Ölands alvar där jordmånen är någorlunda djup eller i karstsprickor.
Illustration
