Blomsterlupin
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en populär trädgårdsväxt från Nordamerika som är mycket spridd i landet. Lupiner kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder.
Status i Sverige
I Sverige noterades blomsterlupin första gången som förvildad 1870 i Skåne. Lupinen är etablerad i hela landet förutom Norrbottens inland och norra fjällen. Arten sprider sig snabbt och är vanligt förekommande längs vägar, järnvägar och ruderatmark samt i trädgårdar.
Blomsterlupin omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter, men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att man avstår från att plantera den och försöker förhindra att den sprider sig om man har den på sin mark.
Blomsterlupin utvärderas för att eventuellt tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud.
Frågor i specifika fall?
Naturvårdsverket kan ge generell vägledning och information, men svarar inte på frågor om specifika fall. Vänd dig till din länsstyrelse om du behöver råd för en specifik situation där du bor.
Rapportera fynd av blomsterlupin
Om du hittar blomsterlupin i naturen är det bra om du rapporterar in det till Artportalen via
När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Möjliga effekter
Blomsterlupin utgör ett hot mot biologisk mångfald då den konkurrerar ut växter i de miljöer som den trivs i, som till exempel vägkanter och järnvägsbankar.
På sikt kan blomsterlupin påverka vegetationen där den etablerat sig på grund av sin förmåga att binda kväve och därmed gödsla marken. I de naturligt magra jordarna som den vanligen växer i kan tillskottet av kväve exempelvis göra att ängsblommor, som ofta är särskilt skyddsvärda, ersätts av mer kväveanpassade växter.
Blomsterlupin hotar även andra växter genom att de lockar till sig pollinerare, som hellre besöker blomsterlupin än inhemska blommor. Dessutom innehåller blomsterlupin alkaloider, som kan vara giftiga för får och nötkreatur. Den kan även vara allergiframkallande för människor.
Hur kom den hit och hur sprider den sig
Blomsterlupin introducerades och spreds över Sverige som en trädgårdsväxt och har sedan spritt sig och etablerat sig i anslutning till trädgårdar och parker och vidare ut i naturen. Blomsterlupin säljs fortfarande som trädgårdsväxt, både som plantor och frön.
Från trädgårdarna kan den sprida sig längre sträckor när trädgårdsavfall transporteras bort. Den kan även sprida sig vidare i landskapet via transport av sand, grus och jord från vägkanter och grustag.
Hindra spridning av blomsterlupinen i svensk natur
Bidra gärna till att bekämpa blomsterlupin genom att slå den innan den sätter frö, slå gärna flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan du ta bort hela växten genom att gräva eller dra upp den.
Växtmaterialet bör tas bort så att växtplatsen inte blir för näringsrik. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken.
Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark!
För myndigheter och andra aktörer som i större omfattning bekämpar invasiva främmande växter finns en metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter.
Metodkatalog för bekämpning av stora bestånd
Metodkatalogen är en hjälp när du ska välja metod för bekämpning av invasiva främmande växter. Metoderna är utvärderade utifrån ett antal aspekter och katalogen ger en överblick över olika metoder och deras för- och nackdelar.
Hur känns den igen?
Blomsterlupin kan bli 50 till 120 cm hög och bladen har långa bladskaft med 9-18 lansettlika småblad som är 7–15 cm långa och 1–2 cm breda. Blommorna sitter i en ensam lång klase som är 6 till 40 cm lång och har upp till 200 blommor. Blomfärgen varierar men är vanligen blå och rosa. Vita och violetta blommor är också frekvent förekommande.
Hur och var lever den?
Blomsterlupinen sprids huvudsakligen via frön som kastas ut explosivt från frökapslarna, och kan på så vis spridas flera meter. Fröna kan sedan ligga i fröbank upp till 70 år. Den kan även sprida sig i marken via krypande rhizom (underjordiska stamdelar). Blommorna hos blomsterlupin pollineras huvudsakligen av humlor (trots att de inte producerar någon nektar). Växten vissnar ner under vintern och övervintrar med knoppar under jord.
Blomsterlupinen har spridit sig framförallt längs vägkanter och järnvägar och är vanligt förekommande i andra öppna ruderatmarker med väldränerade jordar, såsom, banvallar och grustag. Arten förekommer numera också på hyggen och i öppna tallskogar i anslutning till vägar.