Invasiva arter

Granskad: ‎den ‎16‎ ‎augusti‎ ‎2023

Här hittar du artspecifik information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige, utbredning, vilka problem de skapar, regler de omfattas av och vad man kan göra åt dem.

Naturvårdsverket ansvarar för information om de landlevande arterna och Havs- och vattenmyndigheten för de vattenlevande arterna.

Vattenlevande invasiva främmande arter (Hav och vattens webbplats)

Information om respektive EU-listad art hittar du längre ned på sidan.

Invasiva växter och djur på EU:s förteckning

I EU-förteckningen över invasiva främmande arter står vilka djur och växter som inte får introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter.

Här hittar du samtliga invasiva främmande arter på EU:s förteckning:

EU-listade invasiva främmande djur (pdf 100 kB)

EU-listade invasiva främmande växter (pdf 100 kB)

Information om bestämmelserna i EU-förordningen hittar du här:

Vägledning om EU-förordningen om invasiva främmande arter

Aktuellt

EU-listade landarter som är etablerade i Sverige

Bisam, Ondatra zibethicus

Gudaträd, Ailanthus altissima

Gul skunkkalla, Lysichiton americanus

Gulbukig vattensköldpadda, Trachemys scripta

Japansk träddödare, Celastrus orbiculatus

Jättebalsamin, Impatiens glandulifera

Jätteloka, Heracleum mantegazzianum

Mårdhund, Nyctereutes procyonoides

Sidenört, Asclepias syriaca

Syrenslide, (Rubrivena (tidigare Koenigia) polystachya)

Tromsöloka, Heracleum persicum

EU-listade landarter som förekommer sporadiskt i Sverige

Åtta landarter på EU-förteckningen över invasiva arter har tillfälligt eller sporadiskt förekommit i landet.

Amerikansk kopparand sågs senast i Sverige för tio år sedan. Fågeln brun majna har synts vid enstaka tillfällen, den hålls möjligen som burfågel. Nilgås uppträder då och då under vår- och höststräcken och tvättbjörn har vid några tillfällen påträffats i Sverige. 2019 upptäcktes en sibirisk jordekorre i Torup i Skåne. Klätterväxten japansk humle rapporteras in då och då.

Amerikansk kopparand, Oxyura jamaicensis

Brun majna, Acridotheres tristis

Fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum

Japansk humle, Humulus japonicus

Nilgås, Alopochen aegyptiacus

Röd jättegunnera, Gunnera tinctoria

Sibirisk jordekorre, Tamias sibiricus

Tvättbjörn, Procyon lotor

Några främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som inte omfattas av några regler

Nedan är några av de mest problematiska invasiva främmande landarterna i Sverige. Det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter vad gäller dem, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen. Flera av dessa arter utvärderas för att eventuellt tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud.

Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus

Kanadensiskt gullris, Solidago canadensis

Mink, Neovison vison, tidigare Mustela vison

Parkslide, Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica

Mördarsnigel, Arion vulgaris

Svarthuvad snigel, Krynickillus melanocephalus

Vresros, Rosa rugosa

Vanligaste arterna du kan stöta på

Här finns översiktlig information om de mest förekommande invasiva främmande arterna som kan dyka upp på din tomt eller i naturen; hur du känner igen dem, vad de ställer till med och hur de bekämpas.

Läs mer om de invasiva främmande arterna

EU-listade landarter som inte finns i Sverige

Nedan är landlevande invasiva arter på EU:s förteckning som hittills inte har observerats i Sverige. Med förväntade klimatförändringar kommer dock flera av dem att kunna etablera sig även här. Därför är det viktigt att se till att de inte introduceras i landet.