Sveriges friluftskommun
Sveriges friluftskommun är ett pris som årligen delas ut för att stimulera och uppmuntra kommunernas arbete med friluftsliv.
Sveriges kommuner har en nyckelroll i att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet får både invånare och besökare. Friluftslivsarbetet möjliggör för fysisk aktivitet, naturupplevelser och återhämtning och är av betydelse för hälsa och folkhälsa.
För att bli utnämnd till Sveriges friluftskommun behöver en kommun arbeta långsiktigt och brett med friluftslivsfrågorna. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare och besökare att få upplevelser i natur- och kulturlandskap, fysisk aktivitet och/eller för återhämtning. Vinnaren får, förutom äran, 50 000 kr att använda till sitt friluftslivsarbete.
Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. Frågorna omfattar tre områden: kommunens planer för friluftsliv, information och samarbete, samt aktiviteter och insatser. Sveriges friluftskommun har utsetts sedan 2010 och Årets förbättrare sedan 2014.
Enkäten Sveriges friluftskommun 2024
Enkäten för Sveriges friluftskommun 2024 genomfördes mellan 8 januari och 8 mars. Den 21 augusti får vi veta vilken som blir Sveriges friluftskommun 2024 och Årets förbättrare 2024. Prisutdelningen kommer att äga rum på Sveriges fritids- och kulturchefsförenings årskonferens den 21 augusti. Ett webbinarium kommer att hållas den 30 augusti med föredrag från kommuner och en presentation av årets resultat.
Sveriges friluftskommun 2023 blev Kalix och Värnamo kommuner
Kalix och Värnamo blev båda Sveriges friluftskommun 2023. De har under flera års tid och med stort engagemang arbetat strategiskt med friluftslivsfrågorna såväl inom samhällsplanering som konkret genom aktiviteter och tillgängliggörande av områden för friluftsliv. Båda kommunerna har visat på betydelsen av långsiktigt arbete utifrån en politiskt antagna planer som inkluderar friluftsliv samt att mycket kan uppnås med samverkan. I arbetet med att sprida kunskap och information om allemansrätten har kommunerna haft förvaltningsövergripande samverkan inom kommunerna. I Kalix lyftes särskilt samverkan inom skolan, med hälsoinspiratören samt med friluftsorganisationerna fram. Värnamo kommun har haft tät samverkan över kommungränserna med både länsstyrelsen och andra kommuner i länet.
Läs mer om kommunernas arbete nedan.
Kalix kommun
Stort engagemang och långsiktigt arbete
Under flera års tid har Kalix varit en av de bästa kommunerna i enkätundersökningen Sveriges friluftskommun. Tidigt satte politiken i fritids- och kulturnämnden målet att Kalix skulle bli årets friluftskommun i Sverige. Målet var väldigt enkelt och konkret och tjänstepersoner har jobbat med hur vi skall göra för att nå målet. Det är inte bara kommunen, tjänstepersoner, som är delaktig i framgången utan föreningar, entreprenörer och privatpersoner. Det är tillsammans som vi har uppnått målet – tillsammans är nyckelordet.
Tillsammans är nyckelordet
Några konkreta exempel på arbetet tillsammans är att alla förvaltningar var inblandade när Kalix tog fram friluftsplanen. Den beslutades politiskt av alla nämnder därefter kommunstyrelsen och till sist kommunfullmäktige. Det finns en gemensam positiv syn på friluftsliv i kommunen.
Kalix tips på framgångsfaktorer
- Tillsammans – internt och externt. Friluftslivsarbetet är inget enmansjobb.
- Politiken ska vara med. Viktigt med intresse från politiken och att de ger beslut i rätt riktning.
- Mandat för tjänsteperson/-er som driver friluftslivsfrågorna. Att få mandat har varit lyckosamt för oss.
- Våga – ta beslut och påverka. Hänger ihop med mandat för tjänsteperson/-er och att politiken är med.
- Marknadsföring/levande dialog om friluftsliv i kommunen – både internt och externt.
Planera för friluftsliv
Strategiska dokument och att planera för friluftsliv bidrar till allemansrättsligt tillgänglig natur för alla. Utvecklings- och g/c-planen i Kalix är antagen politiskt och värnar allemansrätten, eftersom den binder ihop grönområden till en sammanhängande grönstruktur. I planerna tillgängliggörs naturområden, vilket är en viktig fråga för Kalix kommun.
Fritids- och kulturchefen är med i styrgruppen för nya översiktsplanen där friluftslivet lovas komma få en stor plats.
Snö och is, viktiga rörelsetråk
I utformning av gröna ytor och stråk i kommunen inkluderas även vita strukturen, snö och is. Under vintern blir tillgången till lättillgängliga rekreationsmöjligheter sämre, men snö och is ger istället andra friluftsmöjligheter. Vinterperioden i Kalix är så pass lång och framträdande, varför det ger extra kvaliteter att planera för den och ta vara på dess positiva egenskaper. Snön nyttjas till snö- och isskulpturer. Snöröjning är lämpligt på vissa platser, men på andra på andra platser är det just snön som blir attraktiv för spark-, skid. eller skoteråkning.
Barnen är viktiga
Kalix kommun visar upp flera kreativa sätt för att få barn att vara fysiskt aktiva.
Utbildningsförvaltningen har anställt en Hälsoinspiratör för att barn och unga ska vara fysiskt aktiva företrädesvis utomhus och i naturen. Det stärker elevers möjlighet att ta del av friluftsliv i närmiljön och ökar kunskapen om allemansrätten. Skolor och förskolor använder naturen som klassrum och har undervisning i skolskogar och skapar förståelse för hållbar utveckling. De tar del av naturen under alla årstiderna och för lokala/regionala traditioner vidare.
Kalix samverkar också med friluftsorganisationer i skolan. Hälsoinspiratören har arbetat upp ett bra samarbete och dialog med föreningar, förbund och organisationer bland annat Generation Pep. De har en gemensam planering och genomförande av aktiviteter.
Markerade stigar som inspirerar både till rörelse och läsupplevelser ute
Mysigastigar inspirerar barn och deras familjer till både rörelse och läsande. På sex platser i kommunen finns så kallade mysigastigar som är en kortare vandringsstig fram till ett utflyktsmål med en brevlåda. Brevlådan innehåller tre böcker för olika åldrar. Boken kan läsas på plats och lämnas i brevlådan till nästa besökare.
Kalix Löjrom lockar även friluftslivsbesökare
Kalix Löjrom är sedan 2010 en skyddad beteckning. I Kalix kommun finns perfekta förhållanden för siklöjan den minsta laxfisken som bär på delikatessen Fisket, fisken och dess produkter har ett stort symbolvärde för Kalix, vilket de använder i destinationsutvecklingen bland annat i älvmynningen och i skärgården där möjligheterna till ett varierat friluftsliv är stora.
Värnamo kommun
Det var en gång en tankesmedja…
Värnamo deltog med tre medarbetare på tankesmedjan april 2018 där Sveriges friluftskommun 2018, Sundsvall presenterade sitt arbete. Det föredraget gav inspiration och en ambition att Värnamo en dag skulle bli Sveriges friluftskommun. Väl hemma togs de första stegen genom omvärldsbevakning av andra kommuners friluftslivsarbete och studier av Naturvårdsverkets vägledningar. Kommunens översiktsplan identifierades som ett viktigt planinstrument för att långsiktigt säkra tillgången till natur- och kulturområden, vilket är en förutsättning för friluftslivet.
Översiktsplanen grunden för det strategiska arbetet
Att få med friluftslivsfrågorna i översiktsplanen både i markanvändningskartan och med tydliga riktlinjer och rekommendationer i texten har varit betydelsefullt för Värnamo kommun. De inkluderade riktlinjer och tydliga ställningstaganden för hur grön- och blåstrukturen ska utvecklas för friluftsliv och folkhälsa. I markanvändningskartan synliggörs de gröna kilarna, tysta områden, områden för fiske etc.
Värnamo har också arbetat med andra strategiska dokument i friluftslivsarbetet, Det finns en plan för grönstruktur som antogs 2020. Strategierna i planen för grönstruktur är att säkerställa god tillgång till parker och naturområden, skapa varierat innehåll i parker och naturområden, stärk de gröna kopplingarna i staden, synliggör stadens grönområden och gör medborgarna delaktig samt nyttja och utveckla ekosystemtjänster.
Plan för grönstruktur (pdf, varnamo.se)
Men kommunen har inte bara arbetat med strategiska dokument utan också gjort verkstad av dem med stort stöd av medel från LONA.
Samverkan över gränser
Värnamo kommuns friluftslivsarbete är förvaltningsövergripande. De har en arbetsgrupp som träffas kontinuerligt, på veckobasis. Några gånger per år träffar de också andra förvaltningar. Samverkan med skolorna tog fart när skolorna fick närhet till friluftsliv och insåg möjligheterna. Detta var också en väg till att nå familjer med utländska bakgrund. Elever tar idag med sig hela familjen till våra platser.
Kommunen har en centralort samt 16 kransorter som de besökt och genomfört en så kallad ”landsbygdsdialog” med medborgarna om bland annat frågor om friluftsliv och fritid. Dialogträffarna var också en möjlighet att hitta engagerade personers och föreningar som ville bidra i friluftslivsarbetet.
Samverkan över kommungränserna har också hjälpt Värnamo i friluftslivsarbetet. De har haft stöd av Länsstyrelsen i Jönköpings län regionala samverkansråd och den regionala gröna handlingsplan som tagits fram i samverkan i länet.
Grön handlingsplan (lansstyrelsen.se)
I länet finns dessutom kommunal samverkan och med hjälp av denna har Värnamo spridit kunskap om allemansrätten.
Design med lokal förankring har lockat fler ut i naturen
Design är viktigt för Värnamo kommun som har haft en central roll i svensk och småländsk möbelproduktion sedan 1880-talet. Den kände möbelsnickaren Bruno Mathson var verksam i kommunen och här finns också ett museum med hans namn. Men, vad har detta med friluftslivet att göra? Värnamo som design-, konst- och möbelstad har hittat sin väg ut i naturen. Vindskydd och grillplatser som har byggs de senaste åren har fått unik design anpassad till platsen. Anläggningarna har blivit ett besöksmål i sig och har lockat nya ut i naturen.
– Friluftsovana men designintresserade, har sökt sig ut i naturen och de återkommer, säger Keith Johansson, enhetschef friluftsliv och spontanaktivitet.
Värnamo identifierade det som är unikt i deras kommun, det som har ett symbolvärde och en lokal förankring och utnyttjade det i utvecklingen av friluftslivet.
Friluftsråd en del i besöksförvaltningen
Borgen Outdoor är ett område i Värnamo kommun som används intensivt för många olika aktiviteter, skidåkning, löpning, cykling, ridning, skateboard med mera. När många aktörer och aktiviteter ska samsas inom samma område kan det uppstå konflikter. Värnamo kommun har bildat ett för området ansvarigt friluftsråd med cirka 16 medlemmar och 9 aktiva föreningar för att möta dessa utmaningar.
Deras erfarenheter för att rådet ska kunna hantera utmaningar är att
- alla som vill ska få vara med i rådet
- låt frågor få ta tid
- ha ett dialogbaserat arbetssätt
- kör ni fast koppla tillbaka till kommunens mål och vision.
Sammanfattningsvis – Värnamos tips till andra kommuner
- Strategiska dokument ger stöd. En översiktsplan med friluftslivets värden och behov av tillgång till natur är ett stort stöd i frågor om konkurrerande markanvändning.
- Ta fram digitala underlag som kan användas av samhällsbyggnadsförvaltning och mark- och exploatering i frågor om markanvändning och konkurrerande markanvändning.
- Engagemang skapar framgång. Hitta engagemanget hos medarbetare, ideella organisationer, privatpersoner, företag – ta tillvara det och uppmuntra det.
- Samverka på olika nivåer och över olika gränser.
- Gör det möjligt för medborgare att vara aktiva i vardagen och året om:
- Skapa rundslingor, vandringsstråk i alla tätorter.
- Utveckla möjligheter till cykling.
- Bad är en åretruntaktivitet.
Årets förbättrare är Pajala kommun
Pajala kommun i Norrbotten är den kommun som förbättrat sitt enkätresultat mest jämfört med de tre senaste åren. Pajala har en tjänsteperson med uttalat ansvar för friluftslivsfrågorna och avsatta resurser i budgeten för friluftsarbetet. Detta tillsammans med en aktiv samverkan med länsstyrelsen i Norrbottens län och/eller regionen samt grannkommunerna ger en god grund för Pajalas fortsatta arbete med att främja möjligheterna för friluftsliv för medborgare och besökare.
Resultat av undersökningen 2023
I enkätundersökningen 2023 deltog 217 kommuner. Några av resultaten från förra årets undersökning:
- Fyra av tio hade under 2022 haft samarbeten mellan kommunens skolor och lokala eller regionala friluftsorganisationer under 2022, exempelvis för att stötta skolorna i exempelvis allemansrätt, friluftslivs- eller utomhusundervisning. Vi samlade ett antal lärande och inspirerande exempel.
- 87 procent av kommunerna arbetade med att sprida information om allemansrätten.
- Ökad samverkan och erfarenhetsutbyte. Antalet kommuner som deltog i möten med regionala aktörer, arbetade med grannkommuner och utbytte erfarenheter med kommuner utanför länet ökade.
- Intern samverkansgrupp för friluftsfrågor var en framgångsfaktor – men fortfarande bara 30 procent av kommunerna som hade en sådan.
- Ökat antal som arbetade med digital naturvägledning.
- 70 procent av kommunerna hade ett avsnitt om friluftsliv i översiktsplanen.
- 64 procent arbetade med att underlätta tillgång till natur genom stigar, leder, rid- och cykelvägar.
- Hållbara transporter till naturen – 85 procent angav att det fanns möjlighet att ta sig till naturområden i kommunen med kollektivtrafik.
Poängtabeller
Poängtabell resultat per län 2023
Tabell över de tre högst rankade kommunerna i varje län med deras poäng samt den kommun som förbättrat sig bäst i länet:
| Län | Placering 1 i länet samt nationell placering (poäng) |
Placering 2 i länet samt nationell placering (poäng) |
Placering 3 i länet samt nationell placering (poäng) |
|---|---|---|---|
| Blekinge län | Olofström 5 (33) | Sölvesborg 20 (30,75) | Karlshamn 24 (30) |
| Dalarnas län | Smedjebacken 16 (31) | Leksand 41 (28,5) | Malung-Sälen 44 (28) |
| Gotlands län | Gotland 136 (20,5) | ||
| Gävleborgs län | Gävle 15 (31,25) | Ljusdal 54 (27,25) | Ockelbo 98 (23) |
| Hallands län | Varberg 35 (29) | Kungsbacka 70 (25,5) | Laholm 81 (24,75) |
| Jämtlands län | Östersund 54 (27,25) | Berg 129 (21,25) | Ragunda 156 (19,5) |
| Jönköpings län | Värnamo 1 (34) | Jönköping 5 (33) | Habo 48 (27,75) |
| Kalmar län | Kalmar 24 (30) | Mönsterås 29 (29,5) | Mörbylånga 56 (27) |
| Kronobergs län | Växjö 22 (30,5) | Ljungby 24 (30) | Alvesta 32 (29,25) |
| Norrbottens län | Kalix 1 (34) | Piteå 44 (28) | Jokkmokk 67 (25,75) |
| Skåne län | Höganäs 3 (33,5) | Lund 8 (32,75) | Kristianstad 12 (31,75) |
| Stockholms län | Huddinge 13 (31,5) | Danderyd 44 (28) | Sollentuna 59 (26,75) |
| Södermanlands län | Eskilstuna 16 (31) | Nyköping 35 (29) | Katrineholm 48 (27,75) |
| Uppsala län | Tierp 16 (31) | Östhammar 48 (27,75) Heby 48 (27,75) |
|
| Värmlands län | Karlstad 10 (32,25) | Kristinehamn 56 (27) | Säffle 88 (24,25) |
| Västerbottens län | Skellefteå 24 (30) | Umeå 32 (29,25) | Vilhelmina 41 (28,5) |
| Västernorrlands län | Sundsvall 3 (33,5) | Kramfors 5 (33) | Örnsköldsvik 10 (32,25) |
| Västmanlands län | Sala 20 (30,75) | Kungsör 64 (26) | Hallstahammar 70 (25,5) |
| Västra Götalands län | Götene 8 (32,75) | Orust 13 (31,5) | Trollhättan 24 (30) |
| Örebro län | Örebro 16 (31) | Degerfors 67 (25,75) | Lindesberg 102 (22,5) |
| Östergötlands län | Motala 23 (30,25) | Linköping 59 (26,75) | Finspång 102 (22,5) |
Årets förbättrare 2023
| Län | Den kommun som förbättrat sig bäst i länet jämfört med de tre senaste åren i procent |
|---|---|
| Blekinge län | Ronneby |
| Dalarnas län | Malung-Sälen |
| Gotlands län | Gotland |
| Gävleborgs län | Ockelbo |
| Hallands län | Kungsbacka och Laholm |
| Jämtlands län | Ragunda |
| Jönköpings län | Habo |
| Kalmar län | Mörbylånga |
| Kronobergs län | Älmhult |
| Norrbottens län | Pajala |
| Skåne län | Sjöbo |
| Stockholms län | Danderyd |
| Södermanlands län | Eskilstuna |
| Uppsala län | Älvkarleby |
| Värmlands län | Karlstad |
| Västerbottens län | Skellefteå |
| Västernorrlands län | Kramfors |
| Västmanlands län | Kungsör |
| Västra Götalands län | Skara och Stenungssund |
| Örebro län | Hällefors och Askersund |
| Östergötlands län | Söderköping |
Koppling till de nationella friluftslivspolitiska målen
Förutom utmärkelsen Sverige friluftskommun så används resultatet av undersökningen för att över tid mäta kommunernas bidrag till att nå de nationella friluftslivspolitiska målen.
Kommunernas viktiga roll för friluftslivet
Kommunerna har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för friluftsliv. Syftet med undersökningen är förutom att lyfta kommunernas arbete att samla exempel som kan inspirera och underlätta andra kommuners arbete.
Läs mer om kommunernas arbete:
Tidigare vinnare
Sveriges friluftskommun, resultat sedan 2010
2022 Trollhättan
2021 Olofström
2020 Jönköping
2019 Olofström
2018 Sundsvall
2017 Huddinge och Örebro
2016 Örnsköldsvik
2015 Örnsköldsvik
2014 Leksand, Söderhamn och Örebro
2013 Örebro
2012 Örebro
2011 Örnsköldsvik
2010 Sundsvall
Årets förbättrare, resultat sedan 2014
2022 Älmhult
2021 Partille
2020 Simrishamn
2019 Orust
2018 Hagfors
2017 Smedjebacken
2016 Heby
2015 Heby
2014 Härryda
Trollhättan – Sveriges friluftskommun 2022
Trollhättan var den kommun som fick flest poäng i 2022 års undersökning. De vann på att de hade ett brett friluftslivsarbete såväl strategiskt som praktiskt och som skedde i samverkan internt samt med ideella organisationer och aktörer. De tog fram en friluftsplan i dialog med medborgarna.
Genom aktiviteter har de lyft fram det enkla och tätortsnära, tillgängliga, friluftslivet. Trollhättans Stad har visat höga ambitioner i friluftslivsarbetet och hade som plan att höja ambitionsnivån ännu mer de kommande ett till tre åren.
I filmen berättar Robert Stenberg, områdeschef för idrott och friluftsliv i Trollhättans Stad, om vad som gör honom mest stolt över kommunens arbete. Dessutom har han ett medskick till andra kommuner.
Älmhult – Årets förbättrare 2022
Den kommun som förbättrade sitt resultat mest 2022 var Älmhults kommun. Kommunen hade en aktiv samverkan över kommungränser och med olika organisationer. Friluftslivsarbetet var strategiskt genom att friluftsfrågorna implementerades i översiktsplanen men också praktiskt genom satsningar på att rusta och tillgängliggöra naturområden med olika anläggningar och informationsinsatser. Ett exempel på det senare är engelsk översättning av naturkartan.