Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2023

Tre av målen bedöms ha positiv utvecklingsriktning de närmaste åren, medan tre har neutral, två negativ, och ytterligare ett har oklar utvecklingsriktning. Ett mål följs inte upp.

• POSITIV. Utvecklingen är positiv. Nuvarande insatser uppskattas gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning nu och framåt de närmaste åren
• NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen av friluftslivsmålet nu och framåt de närmaste åren. Alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.
• NEGATIV. Utvecklingen är negativ. Insatser saknas eller uppskattas som otillräckliga nu och framåt de närmaste åren.
• OKLAR. Tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning

1. Tillgänglig natur för alla – Negativ utveckling
2. Starkt engagemang och samverkan – Positiv utveckling
3. Allemansrätten – Positiv utveckling
4. Tillgång till natur för friluftsliv – Neutral utveckling
5. Attraktiv tätortsnära natur – Negativ utveckling
6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling – följs ej upp 2023
7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet – Neutral utveckling
8. Ett rikt friluftsliv i skolan – Oklar utveckling
9. Friluftsliv för god folkhälsa – Positiv utveckling
10. God kunskap om friluftslivet – Neutral utveckling

Det bostadsnära friluftslivet dominerar fortsatt och utövas vanligtvis inom bebyggda områden, i skogen eller i anslutning till vatten

Andelen av befolkningen som uppger att de är ute i naturen mycket ofta eller ganska ofta på helger respektive vardagar har ökat något och andelen som aldrig är ute i naturen på vardagar har minskat

Det enkla och vardagliga friluftslivet är fortsatt starkt och har stärkts ytterligare i samtliga åldersgrupper under pandemiåren

Andelen personer som upplever att fritidsaktiviteter inte utövats i önskvärd omfattning har minskat tydligt år 2021 jämfört med år 2018

Avsaknad av tid är fortfarande det största hindret för utövande av friluftsliv. Andelen personer som uppger detta har dock minskat tydligt år 2021 jämfört med år 2018

Alla undersökningar pekar på att friluftslivet ökat under covid-19-pandemin och ULF-undersökningen från år 2022 stöder att detta till viss del tycks bestå. 

Trots många insatser är det fortfarande långt ifrån en positiv bedömning av utvecklingsinriktningen för friluftslivsmålen totalt sett. Detta återspeglar i vissa fall brist på kunskapsunderlag för att göra bedömning, och i vissa fall brist på tillräckliga insatser för att hantera det som motverkar måluppfyllelsen, t.ex. högre tryck på naturen som följd av exploatering och annan markanvändning, och svagare ställning av friluftslivet i skolan.

Då friluftslivsmålen spänner över många politikområden och flera av målen överlappar så har Skogsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Boverket och Naturvårdsverket i samverkan tagit fram målövergripande förslag. Dessa åtgärdsförslag bidrar till att uppfylla flera mål och om de genomförs bedöms de ha god potential att förstärka arbetet med friluftsliv vilket i sin tur bör leda till en mer positiv utveckling för friluftslivsmålen. 

Ge Skogsstyrelsen i uppdrag, i samverkan med Naturvårdsverket och Tillväxtverket, att utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett lönsamt förvaltande och brukande av skog, anpassat till den biologiska mångfalden, samt upplevelsevärden, friluftsliv och turism, genom alternativa affärsmodeller. En skog med höga natur- och kulturvärden är mer attraktiv för friluftsliv och rekreation och förslaget har därmed potential att förbättra förutsättningarna för god livskvalité, rekreation och folkhälsa.

Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelserna får ett regeringsuppdrag och finansiella resurser för att ta fram regionala planeringsunderlag med områden värdefulla för friluftslivet. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten behöver ta fram en enhetlig metodik för länsstyrelsernas arbete.

Ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringsmodeller för långsiktig förvaltning av leder för friluftsliv och naturturism och hur detta kan göras samtidigt som vi värnar allemansrätten och bidrar till hållbar landsbygdsutveckling. 

Naturvårdsverket föreslår att regeringsuppdraget samordnas av Naturvårdsverket och att Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtlands och Västra Götalands län deltar i uppdraget.

Ge Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram samlade stöd och råd för hur en hållbar, flexibel och funktionell besöksförvaltning av friluftsliv i hela landskapet kan organiseras och finansieras med allemansrätten som grund. Uppdraget bör ske i dialog med relevanta myndigheter och intresseorganisationer.

Uppdraget innebär utveckling av svensk besöksförvaltning i och utanför skyddade natur- och kulturmiljöer med särskilt fokus på områden med högt besökstryck och med frivillighet och valfrihet för markägare som grund. I uppdraget bör ingå att beskriva möjligheter, utmaningar, arbetssätt, verktyg, ansvar, roller och samverkan samt att föreslå åtgärder som stödjer människors möjligheter att utöva friluftsliv och förebygger och hanterar problem och konflikter som kan uppstå som följd av friluftslivet och naturturism.

Regeringen avsätter riktade stöd för att arbeta mer med att nå idag underrepresenterade målgrupper i syfte att ge förutsättningar för alla till ett aktivt friluftsliv för bättre fysisk och psykisk hälsa.

Tillsätt en utredning i syfte att se över och utreda konsekvenserna av en ändring i Socialavgiftslagen så att friluftsorganisationer, på samma sätt som idrottsföreningar inte behöver betala sociala avgifter för ledare, tränare eller andra funktionärer när man arrangerar kurser, läger eller evenemang inom friluftsliv.

Inför ansvar för genomförande och uppföljning av samtliga tio friluftslivspolitiska mål i instruktion eller uppdrag för berörda myndigheter i linje med Skr. 2012/13:51. Det skulle visa på behovet att prioritera arbetet med målen och förbättrar förutsättningarna för friluftslivet.

I samband med utpekandet i instruktionen ges samtliga samordningsansvariga myndigheter ett gemensamt regeringsuppdrag för att tydliggöra målens innebörd och kartlägga aktuella kunskapsbehov. 

Naturvårdsverket föreslår att berörda länsstyrelser får uppdrag och resurser att uppdatera eller ta fram värdebeskrivningar för de i miljöbalken utpekade riksintresseområden enligt 4 kap. 2 § där turismens och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas. 

I uppdraget ska länsstyrelserna samverka med varandra inom de områden som berör flera län. De ska också ha dialog med och inhämta information från kommuner, markägarorganisationer, civilsamhället och regionerna och andra regionala aktörer. Arbetet ska samordnas av Boverket i samverkan med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Ge Boverket, i enlighet med förslag i SOU 2023:29 Varje rörelse räknas, i uppdrag att ta fram ett planeringsunderlag för bostadsnära natur för att främja en jämlik hälsa och bidra till minskad segregation. Uppdraget ska genomföras i samråd med Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket och SCB. 

Ge Länsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kommunerna ta fram ett program för skydd av tätortsnära natur i ett urval av tätorter på samma sätt som storstadslänen haft som uppdrag tidigare.