Vem gör vad inom förorenade områden

Granskad: ‎den ‎21‎ ‎oktober‎ ‎2024

Arbetet med att minska riskerna med förorenade områden är en stor fråga som involverar många.

Naturvårdsverkets roller

Tillsynsvägledning

I Naturvårdsverkets instruktion framgår det att Naturvårdsverket är samordnande myndighet inom arbetet med förorenade områden. Det innebär att Naturvårdsverket ansvarar för att samordna, prioritera och följa upp arbetet med förorenade områden på nationell nivå samt vägleda tillsynsmyndigheterna i deras arbete med tillsyn. Inom ramen för den nationella tillsynsstrategin har Naturvårdsverket bland annat åtagit sig att se över den befintliga tillsynsvägledningen rörande riskbedömning. Naturvårdsverket tar även fram riktvärden som är vägledande inom arbetet med förorenade områden.

Statlig finansiering

En annan av Naturvårdsverkets uppgifter är att administrera den statliga finansieringen för avhjälpande av förorenade områden där ansvarig helt eller delvis saknas och utvärdera vilka effekter den får. Naturvårdsverket deltar också i EU- och internationella sammanhang. 

De flesta efterbehandlingar bekostas av den som förorenat eller av exploatörer

Tillsyn är samhällets viktigaste styrmedel för att säkerställa syftet med miljöbalken. Tillsyn handlar om att följa upp att lagstiftningen efterlevs, både genom kontroll, information och rådgivning. När det gäller förorenade områden är det sällan tydligt vem som är ansvarig och därför ska betala åtgärderna. Men när den frågan är utredd arbetar tillsynsmyndigheterna för att ansvariga verksamhetsutövare eller fastighetsägare utför och bekostar de utredningar och åtgärder som de är skyldiga att göra. En stor del av alla efterbehandlingar bekostas av verksamheter och exploatörer av mark.

Expertstöd 

Naturvårdsverket finansierar genom Saneringsanslaget ett expertstöd som utförs av Statens Geotekniska Institut (SGI). Det är en kortfattad, kostnadsfri rådgivning till samtliga länsstyrelser och kommuner. Stödet omfattar framför allt tekniskt stöd och metodstöd inom arbetet med förorenade områden, sediment och deponier. Expertstödet omfattar maximalt 16 timmars stöd per ärende. Frågans omfattning behöver vara i relation till detta. Kommuner behöver först vända sig till sin länsstyrelse för förankring innan frågan skickas till SGI. 

Exempel på frågor som omfattas av expertstödet är:

  • Stöd i att granska en provtagningsplan utifrån en vetenskaplig aspekt, samt ge stöd i förslag till provtagningsmetoder.
  • Stöd för bedömning av tekniska konstruktioner utifrån gällande krav på deponier.
  • Stöd i granskning av åtgärdsalternativ.

Länsstyrelserna samordnar respektive läns arbete med förorenade områden. Länsstyrelserna driver egna tillsynsärenden, men de tillsynsvägleder även kommunerna. På regional nivå är det länsstyrelserna som har det övergripande ansvaret och som prioriterar vilka efterbehandlingsprojekt som är mest angelägna att åtgärda med hjälp av statlig finansiering. De undersöker, utreder och riskklassar förorenade områden och förmedlar, och i vissa fall beslutar om statlig finansiering till de högst prioriterade efterbehandlingsprojekten inom respektive län.

Kommunerna arbetar också med tillsyn, undersökningar och utredningar, men på lokal nivå. Ett kommunalt tillsynsärende börjar ofta genom att en verksamhetsutövare frivilligt har gjort en undersökning och hittat föroreningar. Om en verksamhetsutövare eller privatperson hittar föroreningar eller misstänker en förorening är denna skyldig att meddela tillsynsmyndigheten. När statligt finansierade åtgärder ska genomföras fungerar kommunen ofta som huvudman för genomförandet.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) utreder och efterbehandlar områden där staten själv har ett ansvar, men där den statliga organisation som orsakat föroreningen inte längre finns kvar. SGU kan också vara huvudman för statligt finansierade åtgärdsprojekt om kommunen inte har möjlighet till det.

SGU bidrar med dataunderlag och expertstöd inom det arbete som pågår i Sverige med havs- och vattenförvaltning genom till exempel maringeologiska kartläggningar, expertstöd i bedömningar av föroreningsgrad av sediment, underlag vid statusklassning och riskbedömningar av grundvatten.

 

Statens geotekniska institut (SGI) ansvarar för forskning, utveckling av teknik, kunskapsuppbyggnad som rör förorenade områden samt stöd till andra myndigheter och kommuner. Det kan till exempel avse utredningar och åtgärder av förorenade områden inklusive sediment och fibersediment, stabilisering av förorenade muddermassor samt återvinning av massor. En viktig uppgift är att utveckla fler metoder för efterbehandling. 

Naturvårdsverket erbjuder via SGI ett expertstöd genom en kortfattad, kostnadsfri rådgivning till länsstyrelser och kommuner.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar bland annat för vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen. Det innebär att myndigheten ansvarar för central tillsynsvägledning när det gäller till exempel muddring och dumpning. Havs- och vattenmyndigheten ger vägledning om hur miljökvalitetsnormer fastställs och hur de ska beaktas vid tillsyn. Det är myndigheter som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs, bland annat genom beslut enligt miljöbalken (till exempel tillsyn och prövning) samt plan- och bygglagen.

Det finns många fler statliga organisationer, privata aktörer, universitet och högskolor som arbetar med förorenade områden. Försvarsmakten och Trafikverket är några av de statliga myndigheter som arbetar med förorenade områden. En stor privat aktör som arbetat med att efterbehandla många områden hette SPI Miljösaneringsfond (SPIMFAB), och är oljebolagens miljösaneringsfond. Många områden blir också efterbehandlade i samband med exploatering. ”Renare mark” är ett aktivt nätverk där konsulter, forskare, myndigheter och entreprenörer kan utbyta kunskap och erfarenheter.