Sanering möjliggör tusentals nya bostäder

Granskad: ‎den ‎1‎ ‎juli‎ ‎2024

Sanering av förorenad mark möjliggör bostadsbyggande i attraktiva områden som inte annars skulle kunna användas. Över 3 000 bostäder kan nu byggas i 13 län utan att odlingsmark eller grönområden behöver användas, med hjälp av statlig finansiering från Naturvårdsverkets saneringsanslag.

När våra städer växer har många förorenade områden blivit intressanta som följd av deras placering, ofta i attraktiva lägen nära vatten. Områdena står ofta öde eftersom marken är förorenad av bland annat gamla industriverksamheter och soptippar. Sanering möjliggör för nya bostäder och bidrar till ett hållbart samhälle.

Kommuner kan ansöka om statliga medel för sanering

Om ingen kan hållas ansvarig för saneringskostnaderna kan kommuner genom länsstyrelsen ansöka om statliga medel hos Naturvårdsverket. Särskilda medel finns för projekt som genomförs för att bygga bostäder. Sedan starten av satsningen år 2016 har Naturvårdsverket finansierat saneringsåtgärder i 26 områden i syfte att möjliggöra byggen av bostäder. 

Från industrimark till levande stadsdelar i Norrköping och Östertälje

Kolkajen och Norrköpings gasverk, som idag kallas Inre hamnen i Norrköping är ett sådant exempel. Delar av det nya bostadsområdet var tidigare några av Östergötlands mest förorenade platser. En rest från tidigare gastillverkning. Här skapas nu en helt ny stadsdel med plats för 3 000 nya bostäder, arbetsplatser och besöksmål. Av dessa ska cirka 850 byggas på återanvänd, före detta förorenad mark. Samtidigt har markmiljön kunnat skyddas och spridningen från området begränsats så föroreningarna inte längre riskerar att spridas, till exempel till Motala ström.

– Det statliga bidraget har varit helt avgörande då kostnaderna för det nödvändiga saneringsarbetet varit mycket höga, säger Elke Myrhede på Norrköpings kommun.  Det krävdes vissa klimatåtgärder och anläggandet av en ny kajkonstruktion för att kunna anlägga en ny stadsdel. Saneringsåtgärderna hade även extra strikta åtgärdsmål som ett villkor från tillsynsmyndigheten för att åtgärderna skulle godkännas.

Den nya stadsdelen är ett av de största bostadsprojekten som genomförts i Norrköping på 50 år och intresset har och är fortsatt stort. Inte minst media har följt arbetet med saneringen, med flera inslag i tidningar, radio och tv. 

– Intresse finns för liknande projekt i framtiden, men då huvudsakligen av storstadskommunen som i dagsläget inte får söka bidraget, fortsätter Elke Myrhede. 

Laila Skytt på Länsstyrelsen Östergötland delar den bilden:

– Intresset har varit stort hos kommuner och media kring bidraget och dess möjligheter. Våra kommuner är intresserade men i dagsläget har de större kommunerna tyvärr inte möjlighet att söka det statliga bidraget. Utan stöd är det i de flesta fall svårt att få en exploatering att bära sig ekonomiskt. Det skulle vara bra om även de större kommunerna hade möjlighet att söka vid särskilda fall.   

Ett annat exempel är en ny stadsdel med bland annat 500 nya bostäder och en ny stadspark utmed kanalen i Östertälje, i Södertälje kommun. Området var tidigare ett gammalt sågverk som arbetade med impregnering av virke vilket lett till att marken har förorenats. 

Närheten till vatten har varit viktig för områdenas tidigare verksamheter då det varit en effektiv transportväg för material och arbetskraft. I samband med att städerna växer blir fler och fler av dessa områden nu centrala och attraktiva för bostäder.

Många andra vinster med sanering

Utöver att attraktiva områden blir tillgängliga för bostadsbyggande ökar saneringarna förutsättningarna för att grönområden kan sparas, vilket gynnar tillgången till vardagsnära natur som är viktig för folkhälsan. 

Hittills har de saneringsåtgärder inför bostadsbyggande som Naturvårdsverket finansierat bidragit till att närmare 80 hektar mark har kunnat återanvändas.

– Andelen bebyggd och anlagd mark i Sverige ökar ständigt och vi ser även en fortsatt hög exploatering av jordbruksmark, särskilt i storstadskommunerna. Att använda redan exploaterad mark för till exempel bostadsbyggande är ett bra exempel på hur vi kan spara orörd mark, säger Mari-Helen Westlund, handläggare på Miljögiftsenheten på Naturvårdsverket.

Sanering av förorenad mark hindrar dessutom att farliga ämnen sprids. 

Till och med 2023 har bidrag beviljats för sanering av mark för att möjliggöra byggande av cirka 3 300 nya bostäder i 13 län, med hjälp av statlig finansiering.

Det är den som förorenat ett område som ska ansvara för att det saneras. Men ibland finns ingen som kan hållas ansvarig, till exempel om föroreningarna uppstod innan den svenska miljöskyddslagstiftningen trädde i kraft. Detta kan innebära att åtgärder av områdena dröjer eller inte genomförs, eftersom saneringarna är mycket kostsamma. 

Finansiering för sanering av mark inför bostadsbyggande kan ansökas av kommuner genom länsstyrelserna. För att kunna ansöka om statlig finansiering ska objektet ligga utanför storstadskommunerna. I storstadsnära kommuner kan finansiering sökas för objekt i tätorter som har en befolkningsmängd mindre än 20 000. I övriga landet kan finansiering sökas för objekt i tätort med en befolkningsmängd mindre än 75 000. 

Exploateringen ska generellt ge minst 20 nya bostäder i storstadsnära kommuner och 10 nya bostäder för övriga kommuner.

Den statliga finansieringen omfattar endast sanering av mark för nybyggnation av bostäder och inte renovering, omvandling av befintliga byggnader för bostadsändamål eller liknande. Saneringsåtgärderna ställer även höga krav på åtgärderna för att säkerställa att marken och områdena ska vara riskfria och möjliga att bo och leka på och i. 

Regeringen beslutade 2016 att Naturvårdsverket ska ge stöd för marksanering inför bostadsbyggande. Stödet syftar till att öka takten för bostadsbyggande och samtidigt bidra till en renare miljö. 

Tabell: Planerat bostadsbyggande länsvis, på tidigare förorenad mark

Län Antal planerade bostadsbyggen
Dalarna 107
Jämtland 300
Jönköping 136
Kalmar 305
Kronoberg 108
Norrbotten 220
Skåne 179
Stockholm 500
Västernorrland 75
Västmanland 268
Västra Götaland 228
Örebro 30
Östergötland 850
Totalsumma 3 306

 

Enligt SCB:s (Statistiska centralbyråns) rapport Markanvändningen i Sverige 2020 ökade andelen bebyggd och anlagd mark i Sverige med cirka 2 procent under perioden 2015–2020. Samtidigt rapporteras en fortsatt hög exploatering av jordbruksmark; särskilt storstadskommuner där över 7 promille av 2016 års jordbruksmarkareal använts för exploateringen.

När förorenade områden ges nytt liv i form av bostäder, parker och grönområden så minskar behovet av exploatering av park-, jordbruks- och skogsmark. 

Återvinning av mark är även ett aktuellt ämne i det nya förslaget om ett markdirektiv som det just nu arbetas med inom EU. Inom det nya direktivet finns även stort fokus på just föroreningar och förorenade områden. 

Kontaktuppgifter

Elke Myrhede 
Projektledare på samhällsbyggnadskontoret i Norrköping
Telefon: 011-153 088 

Laila Skytt
Handläggare inom förorenade områden på Länsstyrelsen Östergötland
Telefon: 010-223 50 00

Mari-Helen Westlund  
Handläggare inom förorenade områden på Naturvårdsverket
Telefon: 010-698 17 96 

Relaterad information