Nytt förslag på markdirektiv för Europa

Markdirektivets långsiktiga syfte är att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. Förslaget gäller all mark och all markanvändning inom EU, och ambitionen är att fylla de luckor som identifierats i befintlig lagstiftning avseende markskydd. Kommissionen presenterar lagförslaget som det första steget i att uppnå god markhälsa. Det aktuella förslaget fokuserar på att samla in information om tillståndet i EU:s medlemsländer och bedöma markhälsan. 

Förslaget är uppbyggt kring fem huvudsakliga byggstenar. 

• Markhälsa och markdistrikt
• Markövervakning
• Hållbar markförvaltning
• Hantering av förorenade områden 
• Återställande av skadad mark. 

Den första byggstenen presenterar EU:s definition av markhälsa och beskriver hur medlemsstaterna ska upprätta provtagningsprogram för markhälsa. Markövervakning, inklusive vilka parametrar som ska övervakas och vilka intervall de bör ligga inom för att markhälsan ska anses vara god, utgör den andra byggstenen. Den tredje byggstenen gäller principer för hållbara brukningsmetoder. Behovet av att identifiera och registrera förorenade och potentiellt förorenade områden omfattas av den fjärde byggstenen, som även omfattar regler kring undersökning, riskbedömning och riskreducering för konstaterat förorenade områden. Återställande av områden där markhälsan bedöms vara dålig utgör den femte byggstenen, men konkreta krav kring återställande blir först, eventuellt, aktuellt efter Kommissionens första bedömning av markhälsan i EU:s medlemsländer.  

Frisk mark är en förutsättning för biologisk mångfald, för en säker livsmedelsproduktion och för en rad andra livsnödvändiga förutsättningar. Frisk mark spelar även en avgörande roll för att kunna uppnå klimatmålen, främst på grund av dess förmåga att binda kol i marken. Men 60 – 70 % av Europas mark är i dåligt skick, enligt en rapport från EU-kommissionen, och utvecklingen går åt fel håll. De främsta hoten mot markhälsa är enligt rapporten erosion, minskade halter av organiskt kol, minskande biologisk mångfald, föroreningar, hårdgörande av ytor, kompaktering, ökad salthalt, ras/skred och översvämningar. 

Caring for soil is caring for life - Publications Office of the EU (rapport på europa.eu)

För att vända utvecklingen har EU-kommissionen tagit fram en ny jord- och markstrategi där begreppet markhälsa är centralt. Målsättningen är att alla Europas jordekosystem ska vara friska och motståndskraftiga senast år 2050. För att driva på den omställning som kommer att krävas har EU-kommissionen även för avsikt att lägga fram ett nytt förslag på ett jord- och markdirektiv. Förslaget ska presenteras under andra kvartalet 2023 och åtgärder väntas inom många områden som berör jordfrågor. Det innebär att en ökad samverkan mellan stadsplanerings-, skogs- jordbruks-, våtmarks-, förorenings- och masshanteringsfrågor och andra områden kommer att bli allt viktigare. 

Markstrategi – Soil Strategy for 2030 (EU-kommissionens webbplats)

Markstrategin initierades inom strategin för biologisk mångfald, men nära kopplingar finns till flera mål, som EU-kommissionens förslag till en bindande EU-lagstiftning om återställande av natur. Det finns även kopplingar till åtgärder under andra politikområden i EU, såsom nuvarande Gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och den nya skogsstrategin som presenterades av EU-kommissionen 2021, för att nämna endast ett par exempel. 

Förslag till EU-lagstiftning om återställande av natur – Proposal for a Nature Restoration Law (EU-kommissionens webbplats)

Ett direktiv kan innebära ökad rapportering och behov av administrativa åtgärder, men även möjligheter att förbättra vårt arbete med markskydd. En positiv effekt som vi har glädje av redan nu är ett utökat samarbete mellan Naturvårdsverket och andra svenska myndigheter och institutioner som är verksamma inom markområdet. 

Förhandlingar i EU:s ministerråd inleddes under hösten 2023, och det nuvarande ordförandelandet Belgien siktar mot att nå en allmän inriktning i rådet den 17 juni i år.  

Naturvårdsverket stöttar Regeringskansliet i förhandlingsarbetet i Rådet och samordnar flera av de andra myndigheternas arbete med förslaget. 

I det samverkansnätverket ingår Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Boverket, Trafikverket, Länsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund, Statens Geotekniska Institut, Sveriges Geologiska Undersökning, Statistiska Centralbyrån, Försvarsinspektören för Hälsa och Miljö, Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Lantbruksuniversitet. 

Den expertgrupp som behandlar EU-kommissionens förslag till markstrategi sorterar formellt under EU-kommissionens ”EU Biodiversity Platform”. Plattformen är ett samverkansnätverk mellan EU:s medlemsstater och intressentorganisationer inom EU för att ge stöd och inspel till EU-kommissionen i genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten representerar i de flesta fall Sverige i arbetet under EU Biodiversity Platform och dess expertgrupper.