Friskare sjöar och hav med hjälp av ny kunskap
Förorenade sediment är ett hot mot våra vatten och de växter och djur som lever där. Naturvårdsverket har därför, tillsammans med flera myndigheter, skapat en gemensam kunskapsplattform som ger ökad kunskap om hur sedimenten kan hanteras.
Förutom kunskapsplattformen och webbplatsen renasediment.se som innehåller både fakta och verktyg har pilotprojekt och undersökningar av sediment gjorts över hela landet. Tack vare detta kan åtgärder snabbas på och göras mer effektiva.
– För att minska risken med föroreningarna behövs ofta en hel del undersökningar. Nu ökar förutsättningarna för att inventera, prioritera och åtgärda förorenade sediment, säger Clara Neuschütz, handläggare på Naturvårdsverket.
Samverkan
Myndighetssamverkan och kunskapsplattform
Sedan några år tillbaka samarbetar Naturvårdsverket med Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten kring förorenade sediment. Regeringen har sedan 2019 gett extra medel till myndigheterna. Tack vare det har en myndighetssamverkande kunskapsplattform som inkluderar ett branschnätverk och en webbplats (renasediment.se) skapats.
Webbplatsen innehåller information om förorenade sediment, åtgärds- och forskningsprojekt samt länkar till var man kan hitta ytterligare vägledning och stöd. Det har även genomförts fältundersökningar och pilotförsök, samt tagits fram vägledning och sammanställningar av information och erfarenheter.
Bättre överblick av föroreningar
Undersökningar av sediment har utförts i ett sjuttiotal sjöar, vattendrag och kustområden runt om i Sverige. Detta har lett till en förbättrad överblick över vilka föroreningar som förekommer i sedimenten. Analyser har gjorts både av historiskt vanliga föroreningar, som bly och olja, och mer nyligen använda ämnen, till exempel vissa läkemedel och PFAS.
– Vanligtvis är det inte en enda källa som står för utsläppen, utan flera olika. Ofta hittar vi höga halter av ämnen från äldre utsläpp längre ned i sedimenten, medan ämnen som har använts på senare tid finns i de ytligare sedimenten.
Det har också genomförts pilotförsök för att testa nya åtgärdsmetoder. Försöken har varit viktiga i kunskapsuppbyggnaden av alternativa åtgärdsmetoder och för hanteringen av muddermassor.
Åtgärder på olika nivåer behövs
Innan insatser genomförs i vattenområden är det viktigt att källorna till utsläppen åtgärdas – om det fortfarande sker en spridning ut till sedimenten. En del förorenade sediment kan återhämta sig på naturlig väg om källorna åtgärdats och det sker en överlagring med renare sediment. Dessa områden behöver övervakas så att miljögifter inte läcker ut. Om inte sedimenten återhämtar sig kan saneringsåtgärder i form av till exempel övertäckning eller muddring behöva göras, så att föroreningarna inte sprider sig till omgivande vatten och påverkar ekosystemen negativt eller skapar nya förorenade områden.
– Åtgärder behöver göras på flera olika nivåer. De saneringsprojekt som Naturvårdsverket finansierar är ofta stora. Parallellt med dessa behövs också ett uppströmsarbete och många mindre insatser. Ett exempel är åtgärder för att förhindra spridning av båtbottenfärger till vattenmiljön i många småbåtshamnar.
Åtgärderna kan ta lång tid, men de ger resultat. Det finns exempel där man mätt gifthalterna i fisk före och efter en sanering, och där man sett att mängden farliga ämnen i fisk har minskat.
– Det gör att fisken återigen kan ätas. Om föroreningarna minskar förbättras också förutsättningarna för växter och alger att leva vilket gör vattnet mindre grumligt. Det gör det i sin tur möjligt för många olika djur att söka föda och ha sina lekområden där, säger Clara Neuschütz.
Om sediment
Sediment kallas material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar. I sedimenten lever mikroorganismer och djur och där hittar de också sin mat. Organismerna äts av andra djur som lever i våra vatten. Sedimenten är därför mycket viktiga för ekosystemen i våra sjöar och hav. Förorening i sediment kan indirekt påverka djur och människor som äter fisk och skaldjur.
Exempel på sediment som sanerats
- Örserumsviken, Västerviks kommun: Kvicksilver och PCB upptäcktes i sediment utanför tidigare pappersbruk. Sanering utfördes i två omgångar, den senare i början på 2000-talet, då 160 000 m³ förorenat sediment togs bort. Uppföljning har visat att halterna av kvicksilver och PCB har minskat i fisk så att den nu kan ätas.
- Svartsjöarna, Hultsfreds kommun: Kvicksilver förekom i fibersediment utanför pappers- och massaindustri. Under år 2006 muddrades 256 000 m³ sediment. Läckaget av kvicksilver och halterna i fisk har därefter minskat och förhållandena för bottenlevande djur har förbättrats.
- Håstaholmen, Hudiksvalls kommun: Sediment förorenat med dioxiner från träskyddsbehandling förekom i kustvattnet. Sanering med sugmuddring och avvattning i geotuber genomfördes år 2019 varvid 16 200 m³ förorenade sediment togs bort. Halterna av biotillgängliga dioxiner har därefter minskat betydligt i vattenområdet.