Bidrag till pilotprojekt för åtgärder av förorenade områden

Granskad: ‎den ‎24‎ ‎februari‎ ‎2025

För att komma bort från dagens schakt och deponi behövs nya och mer innovativa åtgärdsmetoder för förorenade områden. Naturvårdsverket beviljar bidrag till pilotprojekt för att testa nya metoder i stor skala.

Syftet med pilotprojekt är att testa metoder för åtgärder av förorenade områden i stor skala. Det inkluderar spridningsminskande åtgärder kopplat till förorenade områden och metoder för hållbar masshantering när massor uppstår i samband med åtgärder i ett förorenat område. Det kan till exempel vara att testa befintliga åtgärdsmetoder, spridningsminskande åtgärder eller masshanteringsmetoder kopplat till förorenade områden som används i andra länder, men inte är etablerade i Sverige.

Pilotprojekten ska bidra till att främja teknikutveckling, att minska användandet av schakt och deponi, effektivare och mer hållbar masshantering, minskad spridning av föroreningar och att öka åtgärdstakten.

Målet är att metoderna ska testas och utvecklas så att de blir tillämpbara vid de förutsättningar som råder i Sverige. Pilotprojekten ska testa metoder som skulle kunna fungera även på andra platser i landet. Bidraget ska inte gå till att genomföra en fullständig efterbehandling av ett förorenat område.

Beviljade projekt 2024

Naturvårdsverket har beslutat att bevilja statsbidrag till följande pilotprojekt som inkom med ansökan hösten 2024:

Norrköpings kommun ska undersöka biokols/aktivt kols effektivitet avseende fastläggning på PFAS-förorening i olika jordtyper. Tillsättningen ska förhindra spridning av PFAS till grundvatten och upptag i växter. Det är stora områden som är lättförorenade av PFAS som kanske inte kan åtgärdas med urschaktning och omhändertagande, men där spridning kan vara ett problem och där pågående markanvändning inte kan fortsätta på grund av växtupptag. Projektet kommer att pågå 2025–2028.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, avser testa förbränning av POPs-förorenade massor (farligt avfall) på en närliggande avfallsanläggning. Av ansökan framkommer det att pilotprojektet syftar till att minska transporterna av högförorenade massor och minska mängden medelförorenade massor som läggs på deponi. Förbränningen av de förorenade massorna innebär att de kan återanvändas i en större utsträckning och projektet kommer undersöka vilka möjligheter som finns för återanvändning. Metoden har testats i andra länder, men aldrig provats under svenska förhållanden. Projektet kommer att pågå 2025–2028.

Sundsvalls kommun ska tillsammans med SGI testa en obeprövad muddringsmetod i Sverige. Metoden används redan i andra länder med gott resultat och minskar risken för föroreningsspridning till omgivande vattenområden. Metoden går ut på att sugmuddra i en stor kammare som är placerad på botten. Allt vatten pumpas ut från kammaren, vilket gör att det kommer bli mindre vatten att hantera när massorna kommer upp på land. Metoden kommer testas på en fiberbank där det saknas lämpliga muddringsmetoder. Projektet kommer att pågå 2025–2029.

SweBoat tillsammans med SGI och Envifix kommer att testa fem olika metoder med hög potential att minska spridningen av föroreningar från mark vid båtuppställningsplatser. Projektet kommer att pågå 2025–2029. Metoderna som ska testas är tänkta att användas in situ eller on site, och syftar till att

  • minska användningen av schakt och deponi och därmed möjliggöra en effektivare och mer hållbar masshantering
  • minska påverkan på yt- och grundvatten
  • öka åtgärdstakten.

Uppsala kommun kommer testa en in situ-metod att blanda in ett mineral, jarosit, i den förorenade jorden. Mineralet ska binda arsenik för att minska biotillgängligheten. I pilotförsöket kommer även andra mineral att utvärderas och mineralens påverkan på biotillgängligheten för fler föroreningar än arsenik kommer att undersökas. Metoden har en potential att minska behovet av att schakta bort förorenade massor till deponi och skulle därmed kunna minska behovet av transporter och deponi. Metoden skulle även kunna användas i känsliga miljöer så som kulturmärkta områden där schaktning kan vara svårt att genomföra. Metoden har testats i andra länder men aldrig provats under svenska förhållanden. Projektet kommer att pågå 2025–2028.

Nästa ansökningsperiod

Nästa ansökningsperiod för pilotprojekt öppnas upp i april 2025 och Naturvårdsverket tar emot ansökningar till och med 1 oktober 2025. Här hittar du instruktioner och mallar för ansökan om statsbidrag för pilotprojekt:

Frågor och svar

Bidraget ska gå till att testa och utvärdera olika åtgärdsmetoder, spridningsminskande åtgärder och masshanteringsmetoder metoder som skulle kunna fungera på flera platser med liknande problemställning. Bidraget ska inte gå till att utreda eller åtgärda en specifik plats. Det är möjligt att söka bidrag för ett pilotprojekt även om det på aktuell plats finns en ansvarig för föroreningsskadan, detta då pilotprojekten handlar om att testa en metod inte att efterbehandla en specifik plats.

Bidragsmottagaren har huvudansvaret för projektet, men behöver inte nödvändigtvis vara projektledare. Entreprenörer, konsulter och forskare kan ingå i projektgruppen och deras direkta lönekostnader är då bidragsberättigade.

Den plats eller de platser där pilotprojekt föreslås ska vara tillräckligt undersökt avseende föroreningssituationen, platsspecifika förutsättningar, jord- eller sedimentegenskaper med mera för att metoden ska kunna genomföras. Däremot är provtagning inför projektets start, som är nödvändig för att utvärdera metodens resultat, bidragsberättigat.