Naturvårdsverkets roll i en cirkulär ekonomi
Naturvårdsverkets roll är att verka för en samhällsekonomiskt effektiv omställning till en cirkulär ekonomi och bidra till att andra myndigheter och aktörer ökar takten i omställningen.
Naturvårdsverket arbetar brett för att bidra till denna omställning genom att öka kunskapen om materialflöden i samhället och hur kretslopp kan bli mer resurseffektiva. Men även genom att utveckla styrmedel, ta fram vägledningar och analysera lagförslag från EU. Den strategi och handlingsplan för den cirkulära ekonomin som EU lagt fram är en grund för det arbete Sverige, och därmed Naturvårdsverket, driver.
Arbetet sker på flera olika nivåer (lokalt, nationell och internationellt) och med fokus på prioriterade materialslag som livsmedel, plast, textil, kritiska råvaror och bygg- och rivningsmaterial. I arbetet ingår att kartlägga och analysera förutsättningarna för en hållbar utvinning och ökad återvinning av bergmassor, metaller och mineraler.
Livsmedel
Produktion och konsumtion av livsmedel har en stor påverkan på klimatet och den biologiska mångfalden och leder till försurning och övergödning. Minskat matsvinn samt ökad biologisk behandling av källsorterat matavfall innebär både en ökad resurseffektivitet och en minskad miljöbelastning.
Plast
För att minska belastningen på jordens resurser behöver vi använda plast mer resurseffektivt. Vi behöver minska onödig plastanvändning och bättre ta tillvara den plast som redan är producerad.
Textil
Textilproduktionen kräver stora mängder resurser som inte syns i den slutliga produkten. Resursanvändningen och produktionens utsläpp till vatten, mark och luft har stor påverkan på miljö och klimat i både produktionslandet och globalt.
Batterier och kritiska råvaror
Produktion av batterier kräver flera kritiska råmaterial från primära och sekundära råmaterialströmmar. En hållbar batterivärdekedja är en viktig del i elektrifieringen. För att minimera batterivärdekedjans negativa miljöpåverkan krävs en kombination av många olika åtgärder eller förändringar. Detta kan exempelvis vara förändrade konsumtionsmönster, utveckling av kollektivtrafik och delningsmodeller, men också satsningar på en anpassad infrastruktur.
Bygg- och rivningsmaterial
Byggsektorn är den sektor som genererar mest avfall efter gruvsektorn. För att använda resurserna effektivt är det viktigt att förvalta de befintliga byggnaderna men även återföra resurser, som uppstår vid rivning och ombyggnad, tillbaka in i ekonomin.
Producentansvar
Producentansvaret ska få företag att ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återvinna och fria från miljöfarliga ämnen. På så sätt fås både mindre avfallsmängder och renare avfall.
Avfall och avfallsförebyggande
I en cirkulär ekonomi används en och samma resurs flera gånger. På vägen mot ett resurseffektivt samhälle förebyggs avfallet allt mer. Det avfall som bildas är renare och kan i högre grad återvinnas.
Ett sätt att bidra till en cirkulär ekonomi är att arbeta efter prioriteringarna i avfallshierarkin.
Klimatklivet
Klimatklivet är ett investeringsstöd som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige.
Under 2022 bidrog Klimatklivet med 670 miljoner kronor till investeringar inom cirkulära flöden.
I dialog med andra
Naturvårdsverket för dialoger med en rad aktörer inom näringsliv och akademi, andra myndigheter och organisationer för att samla och sprida erfarenhet och kunskaper om lösningar som leder till resurseffektiva kretslopp.
Ett exempel är att Naturvårdsverket tillsammans med Kemikalieinspektionen sedan 2017 arrangerar ”Dialog för en hållbar textil värdekedja med fokus på miljö och kemikalier”. Syftet är att driva på arbetet i hela den textila värdekedjan; från produktionen och konsumtionen till avfallshanteringen, och därmed bidra till resurseffektiva och giftfria kretslopp.
Dialog för en hållbar textil värdekedja
Internationellt bedriver Naturvårdsverket arbete genom bilateral kunskapsspridning med flera länder i Sydamerika och Asien och genom att vara aktiva i FN:s One Planet Network som resulterat i en global samverkan för hållbar konsumtion och produktion.
One Planet Network – globalt partnerskap för hållbar konsumtion och produktion