Många arbetar för en cirkulär ekonomi
Alla behöver bidra i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är viktigt att riksdag, regering, myndigheter och kommuner tar ansvar för omställningen och både pekar ut vägen, beslutar om styrmedel och visar att det offentliga kan gå före.
Finansmarknaden och näringslivet spelar också en viktig roll i omställningen som kräver ökade möjligheter till hållbara investeringar, nya affärsmodeller och tekniska lösningar.
Konsumenters agerande är också en del av lösningen. Konsumenters insatser kan göra det möjligt att komma längre än vad lagstiftningen ensam kan göra genom att stödja cirkulära affärsmodeller.
Samhället, näringsliv och konsumenterna tillsammans behöver agera för att skapa en hållbar utveckling.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets roll är att verka för en samhällsekonomiskt effektiv omställning till en cirkulär ekonomi och bidra till att andra myndigheter och aktörer ökar takten i omställningen.
Naturvårdsverket arbetar brett för att bidra till denna omställning genom att öka kunskapen om materialflöden i samhället och hur kretslopp kan bli mer resurseffektiva. Men även genom att utveckla styrmedel, ta fram vägledningar och analysera lagförslag från EU. Den strategi och handlingsplan för den cirkulära ekonomin som EU lagt fram är en grund för det arbete Sverige, och därmed Naturvårdsverket, driver.
Arbetet sker på flera olika nivåer (lokalt, nationell och internationellt) och med fokus på prioriterade materialslag som livsmedel, plast, textil, kritiska råvaror och bygg- och rivningsmaterial. I arbetet ingår att kartlägga och analysera förutsättningarna för en hållbar utvinning och ökad återvinning av bergmassor, metaller och mineraler.
Naturvårdsverket för dialoger med en rad aktörer inom näringsliv och akademi, andra myndigheter och organisationer för att samla och sprida erfarenhet och kunskaper om lösningar som leder till resurseffektiva kretslopp.
Textildialogen
Naturvårdsverket tillsammans med Kemikalieinspektionen arrangerar sedan 2017 ”Dialog för en hållbar textil värdekedja med fokus på miljö och kemikalier”. Syftet är att driva på arbetet i hela den textila värdekedjan; från produktionen och konsumtionen till avfallshanteringen, och därmed bidra till resurseffektiva och giftfria kretslopp.
Nätverk för minskat matsvinn
Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samverkar med forskare, intresseorganisationer och branschen i ett nätverk. Nätverket har regelbundna träffar och en dialogyta på LinkedIn.
Gå med i matsvinnsnätverket (linkedin.com)
Samarbete för minskat matsvinn (SAMS) är en frivillig branschöverenskommelse där aktörer från hela livsmedelskedjan i Sverige arbetar tillsammans för att minska matsvinnet. SAMS lanserades den 12 mars 2020 och består av aktörer från alla delar av livsmedelsvärdekedjan samt regeringsuppdraget för minskat matsvinn som drivs av Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Inom SAMS jobbar de med följande:
- Samordna mätning och datarapportering.
- Ta fram, driva igenom åtgärdsförslag och visa på deras effekt.
- Bevaka, sprida information om och delta i forskning och utveckling.
- Samla in och sprida bästa praxis om matsvinn.
- Vara en remissinstans för lagstiftning och regelverk inom matsvinnsområdet.
Boverket
Boverket har ett regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn.
Delegationen för cirkulär ekonomi
Delegationen för cirkulär ekonomi är ett rådgivande organ till regeringen med syfte att underlätta och driva på näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi som stärker svensk konkurrenskraft.
Delegationen för cirkulär ekonomi (delegationcirkularekonomi.se)
Energimyndigheten
I Energimyndighets uppdrag ingår bland annat finansiering av strategiskt innovationsprogram RE:Source, att utveckla den Europeiska batterikedjan och arbete med ekodesignkrav.
Cirkulär ekonomi och resursanvändning inom planetens gränser (energimyndigheten.se)
Kemikalieinspektionen
I en cirkulär ekonomi återanvänder eller materialåtervinner vi produkter för att minska mängden avfall. En förutsättning för att kunna cirkulera materialströmmar under lång tid är att de material och varor vi producerar har ett känt innehåll och är fria från hälso- och miljöfarliga ämnen.
Konsumentverket
Konsumentverket ansvarar för frågor om köp av varor och tjänster. En stor del av dagens miljö- och klimatproblem är kopplade till den privata konsumtionen. Målet är att hållbar konsumtion ska bli enklare. Konsumentverket granskar företags marknadsföring och reklam så att den inte är vilseledande.
Dina rättigheter (konsumentverket.se)
Livsmedelsverket
Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030. Ambitionen är att hålla ännu högre takt. Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta med detta. Du kan läsa mer om uppdraget från regeringen i den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn.
Nationell handlingsplan för minskat matsvinn i Sverige (livsmedelsverket.se)
Upphandlingsmyndigheten
Upphandlingsmyndigheten ger stöd och vägledning inom offentlig upphandling och statsstöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder.
Upphandling för att främja cirkulär ekonomi (upphandlingsmyndigheten.se)
Europeiska miljöbyrån, European Environment Agency (EEA)
EEA har till uppgift att förse de politiska beslutsfattarna och allmänheten med data och kunskap om miljötillståndet i Europa och att följa upp effekterna av miljöpolitiken.
Rapporter från EEA
EEA samlar in data för att analysera trender och producera rapporter kring cirkulär ekonomi.
Now is the time to accelerate the shift to a more circular Europe (europa.eu)
Conditions and pathways for sustainable and circular consumption in Europe (europa.eu)
The benefits to biodiversity of a strong circular economy (europa.eu)
Tracking waste prevention progress (europa.eu)
How far is Europe from reaching its ambition to double the circular use of materials? (europa.eu)