Hälsoeffekter av flygbuller
Studier visar att flygbuller upplevs som mer störande än väg- eller spårtrafik, troligtvis på grund av att flygplansljudet kommer plötsligt uppifrån och är svårare att skärma av.
Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport från 2017 visar att cirka 19 000 människor i Sverige bor så att de exponeras för flygbuller över riktvärdet 55 dBA FBN. Samtidigt redovisas att drygt 1 procent av befolkningen, det vill säga över 100 000 människor, upplever sig störda av flygbuller. Det finns alltså en risk för störning vid exponering för flygbuller även om riktvärdena klaras.
Miljömedicinska studier visar överlag att flygbuller upplevs som mer störande än buller från väg- eller spårtrafik vid samma nivåer. Vad det beror på är oklart men det kan ha att göra med att ljudet från flygplan kan komma ganska plötsligt och inte går att skärma av då det kommer uppifrån. Naturvårdsverket har låtit göra en särskild studie om störning av flygbuller på uteplatser. Utredningen är genomförd av Stockholms universitet och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Rapport: Besvärsupplevelser och hälsa i relation till maximalnivå och antal flygbullerhändelser
Utöver den upplevda störningen finns även risk att flygbuller ger upphov till sömnstörningar. Barn, äldre, sjuka och personer som skift- eller nattarbetar är extra känsliga då de kan behöva sova även på dag- och kvällstid. Barn kan även få en negativ påverkan på inlärning- och koncentrationsförmåga. Vid långvarig exponering av flyg- och annat trafikbuller finns även risk för hjärt- och kärlsjukdom som exempelvis högt blodtryck.
2013 lät Naturvårdsverket forskare på Karolinska Institutet och Stockholms Universitet sammanfatta kunskapsläget kring medicinska effekter av buller, däribland flygbuller vilket redovisas i rapporten Environmental noise and health.
Rapport: Environmental noise and health
2018 kom WHO med en riktlinje med hälsobaserade bullerriktvärden för Europa. WHO tog fram riktvärden för buller från vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik, vindkraftverk och nöjesaktiviteter såsom att lyssna på musik i hörlurar.
Underlaget till WHO:s riktlinjer är en omfattande syntesstudie där man vägt samman resultaten från ett stort antal miljömedicinska studier genomförda under perioden 2000 – 2015. Där framkom tydligt att flygbuller uppfattas som mer störande än annat trafikbuller och att flygbuller kan leda till ett flertal negativa hälsoeffekter. I tabellen nedan visas vid vilken ljudnivå en viss störning uppstår och hur starka samband man kunnat se i de studier som ingått i underlaget. Ett svagt samband innebär inte att den verkliga risken för negativ hälsopåverkan är låg utan att antalet studier varit få eller att resultaten varit otydliga, vilket kan bero på att antalet personer delaktiga i studien varit få.
| Negativ effekt | Riktvärde | Riskökning vid riskvärde | Samband |
|---|---|---|---|
| Kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt, kärlkramp) | 53 dBA FBN | 5 % relativ riskökning | Mycket svagt |
| Bullerstörning (andel som upplever sig mycket störda av buller) | 45 dBA FBN | 10 % andel av en större population | Medelstarkt |
| Försenad läsutveckling hos barn | 55 dBA FBN | En månads försening | Medelstarkt |
| Sömnstörning (andel som upplever sig mycket sömnstörda) | 40 dBA Lnight* | 11 % andel av en större population | Medelstarkt |
* Lnight är den ekvivalenta ljudnivån över nattperioden, kl 22–06.
För sömnstörning var WHO:s utgångspunkt att ett riktvärde skulle sättas där tre procent av en population upplever sig mycket sömnstörda men de studier som fanns att tillgå gick inte ned till så pass låga nivåer, därför fick man stanna vid 40 dBA Lnight där 11 procent upplever sig mycket sömnstörda.
WHO:s rapport: Environmental Noise Guidelines for the European Region
WHO:s rapport har mött viss kritik för att flera av de flygplatser som ingått i syntesstudien genomgick förändringar under de perioder då studierna genomfördes då en förändrad ljudbild i sig kan orsaka en ökad grad av störning. Detta kan vara ofrånkomligt i sådana här sammanhang då det ofta är vid större förändringar som krav ställs på att miljömedicinska utredningar ska utföras. Man kan också konstatera att flertalet av de flygplatser som ingår i underlaget är betydligt större än de flesta svenska flygplatser. Naturvårdsverket har låtit Karolinska Institutet utreda hur de studier som ligger till grund för WHO:s riktlinjer förhåller sig till en svensk kontext. Utredningen rör i första hand sömnstörningar. Utredningens resultat visar att det finns en ökad risk för sömnstörningar redan vid relativt låga nivåer av flygbuller. Många svenska bostäder har jämförelsevis hög ljudisolering vilket kan förväntas ge ett visst skydd mot sömnstörningar men det finns undantag inom det normala bostadsbeståndet. Även i svenska studier framkommer att risken för störning från flygbuller är högre än vid motsvarande nivåer av buller från väg- eller spårtrafik.