Hälsoeffekter av buller

Buller är ett oönskat ljud. Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Men vad vi betraktar som buller varierar starkt mellan olika personer och även med tiden på dygnet. En lastbil som på dagen åker förbi vårt hus kanske vi inte ens märker bland all annan aktivitet. Men samma lastbil på natten väcker oss.

Variationerna för hur störda vi blir beror bland annat på vilken typ av ljud det är och ljudets kvalitet (till exempel ljudets styrka och vilka frekvenser det innehåller). Tid på dygnet, vad vi håller på med, om bullret är kombinerat med exempelvis vibrationer och vår attityd till bullerkällan kan också påverka. Vi är också olika bullerkänsliga i olika miljöer.

Med allmän bullerstörning menas en sammantagen bedömning av hur störande eller besvärande olika ljudkällor upplevts under en längre tidsperiod. Termen inkluderar störning av aktiviteter, vila och sömn.

Termen omfattar också själva upplevelsen av obehag och irritation när man utsätts för buller. Eftersom störning är en subjektiv reaktion påverkas reaktionen av många andra faktorer än bara själva bullerexponeringen, särskilt vid låga ljudnivåer. 

Buller är den påverkan på miljön som påverkar flest människor i Sverige. Exponering av buller kan leda till negativa hälsoeffekter. På kort sikt kan buller leda till allmän störning (att man känner irritation eller oro på grund av ett ljud), koncentrationssvårigheter och sömnstörningar. På längre sikt kan risken för hjärt- och kärlsjukdom, metabola sjukdomar och psykisk ohälsa öka. För barn och unga finns en särskild risk för koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem vid exponering av buller i hemmet eller i skolmiljön. Sjuka och människor med skift- och nattarbete är andra grupper som kan vara extra känsliga för bullerstörningar. 

Naturvårdsverket publicerade 2013 en rapport som sammanfattar kunskapsläget och forskningsbehovet rörande ohälsa orsakat av buller. Enligt rapporten är det angeläget att vidareutveckla forskningen inom området. Kopplingen mellan risken för hjärt- och kärlsjukdomar, metabola komplikationer och effekter av buller i form av kronisk stress och sömnstörningar behöver utredas ytterligare. Fler studier behövs även inriktat specifikt mot buller från spårburen trafik och industrier, samt samverkan mellan bullerexponering och luftföroreningar. Även kunskapen om effekter på särskilt känsliga individer behöver fördjupas. 

Environmental noise and health (rapport 6553)

Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram en kunskapssammanställning baserad på forskning publicerad åren 2000 – 2015 samt riktvärden för flera bullerkällor avsett för länderna i Europa. Riktvärdena är enbart baserade på risken för negativ ohälsa och överensstämmer inte med de svenska riktvärdena. 

För väg-, spår- och flygtrafik ligger WHO:s riktvärden ca 10 dB eller mer under de svenska riktvärdena för ekvivalent ljudnivå och flygbullernivå vid bostads-fasad som är fastställda i trafikbullerförordningen. Det är i första hand störning som ligger till grund för WHO:s riktvärden. WHO har satt dem vid en nivå där 10 % av en population upplever sig vara mycket störda av bullret. Mycket störda är den högsta nivå av störning som används i miljömedicinska studier. 

För vissa av bullerkällorna finns även fastslagna samband mellan buller och hjärtsjukdom, även detta vid nivåer under de svenska riktvärdena. 

För sömnstörningar används ett annat mått av WHO än i Sverige. Vi använder oss i första hand av maxnivåer för att reglera buller nattetid, medan WHO använder ekvivalentnivån under nattperioden, Lnight, ett mått som är vanligt även inom en stor del av Europa. Det är svårt att räkna om maxnivåer till Lnight, men det är Naturvårdsverkets bedömning att WHO:s riktvärden även där ligger under de svenska.

Negativa hälsoeffekter orsakade av buller är ett forskningsområde där det pågår mycket aktivitet och sedan 2015 har ett antal ytterligare studier presenterats som stödjer de slutsatser som WHO kommit fram till. Sambanden har blivit starkare och negativa effekter kan ses vid lägre nivåer. WHO rekommenderar en översyn av riktvärdena om ca 10 år. 

Environmental noise guidelines for the European Region (who.int)

Miljöhälsorapporten, som tas fram vart fjärde år av Folkhälsomyndigheten, redovisar självrapporterad bullerstörning bland den svenska befolkningen. Rapporten baseras på ett stort antal enkäter som varannan gång riktas till vuxna och varannan gång till barn. I rapporten redovisas flera parametrar rörande störning, exempelvis vilka bullerkällor man upplever störande, var i bostaden störningen är mest påtagligt och om man har tillgång till bullerskyddad sida. 

Miljöhälsorapporten (folkhalsomyndigheten.se)

Miljömedicinska studier visar överlag att flygbuller upplevs som mer störande än buller från väg- eller spårtrafik vid samma nivåer. Vad det beror på är oklart men det kan ha att göra med att ljudet från flygplan kan komma ganska plötsligt och inte går att skärma av då det kommer uppifrån. Naturvårdsverket har låtit göra en särskild studie om störning av flygbuller på uteplatser. Utredningen är genomförd av Stockholms universitet och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Besvärsupplevelser och hälsa i relation till maximalnivå och antal flygbullerhändelser (rapport 6570)

WHO:s rapport som nämns ovan har mött viss kritik för att flera av de flygplatser som ingått i syntesstudien genomgick förändringar under de perioder då studierna genomfördes eftersom en förändrad ljudbild i sig kan orsaka en ökad grad av störning. Detta kan vara ofrånkomligt i sådana här sammanhang då det ofta är vid större förändringar som krav ställs på att miljömedicinska utredningar ska utföras. Man kan också konstatera att flertalet av de flygplatser som ingår i underlaget är betydligt större än de flesta svenska flygplatser.

Naturvårdsverket har låtit Karolinska Institutet utreda hur de studier som ligger till grund för WHO:s guidelines går att jämföra med svenska förhållanden. Utredningen rör i första hand sömnstörningar. Utredningens resultat visar att det finns en ökad risk för sömnstörningar redan vid relativt låga nivåer av flygbuller. Många svenska bostäder har jämförelsevis hög ljudisolering vilket kan förväntas ge ett visst skydd mot sömnstörningar men det finns undantag inom det normala bostadsbeståndet. Även i svenska studier framkommer att risken för störning från flygbuller är högre än vid motsvarande nivåer av buller från väg- eller spårtrafik.

Sömnstörningar från flygbuller i en svensk kontext (rapport 6970)

Inom forskningsprogrammet Vindval som finansieras av Naturvårdsverket och Energimyndigheten har det gjorts ett flertal studier och kunskapssammanställningar som rör hur människor påverkas av just vindkraftsbuller.

Vindkraftens påverkan på människors intressen (naturvardsverket.se)