Varför är biologisk mångfald viktigt?

Förlorar vi den biologiska mångfalden så förlorar vi livsviktiga och oersättliga ekosystemtjänster som både människor och samhället är beroende av för att fungera. För livsmedelsförsörjningen är vi till exempel beroende av insekter som pollinerar grödor, bakterier och maskar som gör jorden bördig och insekter som är naturliga bekämpare av oönskade skadedjur i våra grödor.

Naturen ger oss ekosystemtjänster som trävirke, bioenergi och dricksvatten samt råvaror för framställning av mediciner och andra innovationer som bygger på biologiskt material. Enligt den globala utvärderingen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Naturvårdsverkets rapport 6917) är ungefär 70 procent av cancerläkemedlen naturbaserade produkter eller syntetiska produkter som är inspirerade av naturen.

Exempel på ekonomiskt värde av biologisk mångfald:

• Det ekonomiska värdet av insektspollineringen av skogsbär i Sverige har uppskattats till mellan 40 och 70 miljoner kr per år. 
• Produktionen av biomassa var 50 procent högre i en skog med fem olika trädslag än i en skog med ett.  
• I försök med vårkorn kring Uppsala bidrog naturlig skadedjurskontroll av bladlöss till skördeökningar på 23 procent. Det är jämförbart med den effekt som kemiska bekämpningsmedel kan ge i dag. 

Källa: Argument för mer Ekosystemtjänster (2017)

En frisk natur förbättrar kvaliteten på luften, vattnet och jordmånen, minskar vår exponering mot föroreningar och kyler våra städer. Grönska och natur gynnar fysisk aktivitet som motion, lek och friluftsliv och ger välbefinnande och mental återhämtning.

En australiensisk studie som tas upp i Argument för mer Ekosystemtjänster (Naturvårdsverkets rapport 6736) visar att 30 minuters vistelse per vecka i gröna utemiljöer minskade förekomsten av depression och högt blodtryck med sju respektive nio procent. 

Robusta ekosystem skyddar oss mot extrema händelser och katastrofer som översvämningar, torka och skogsbränder, och de är dessutom också en försäkring inför framtida behov, som vi kanske inte ens ser idag. Nya generationer kan få andra utmaningar än vi har idag, men också annan kunskap och teknik som baseras på naturens tillgångar.

Naturen kan bära på fler värden och lösningar än vad vi idag känner till. Ett exempel är vilda växtarter som i framtiden skulle kunna bidra till livsmedelsproduktionen. 

Klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald är nära kopplade till och driver på varandra. Livskraftiga ekosystem med en rik biologisk mångfald är avgörande för att vi ska kunna begränsa uppvärmningen av klimatet och nå klimatmålen. Till exempel kan våtmarker lagra växthusgaser och hjälper på så sätt till att begränsa den globala uppvärmningen. Omvänt går den globala uppvärmningen snabbare när mark och ekosystem förstörs eller skadas vilket leder till att kolinbindning av växter och mark minskar.  

Risken för uppkomst och spridning av nya smittsamma sjukdomar ökar i takt med att naturen förstörs. Nya virus tenderar att uppstå i tätbefolkade regioner där landskapet har fragmenterats och förändrats. Människor kommer närmare vilda djur då deras naturliga livsmiljöer minskat eller försvunnit på grund av exploatering (till exempel gruvor) eller expansion av jordbruk och skog. Skydd och återställande av biologisk mångfald är därför centralt för att öka vår motståndskraft och hindra att nya sjukdomar uppstår och sprids. 

Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det innebär bland annat att vi ska överlämna en natur som mår bra till våra barn och barnbarn.  

Biologisk mångfald är som sagt grunden för människans välfärd och existens, men naturen har ett värde i sig själv. Det gäller alla individer, oavsett om det är människor eller enskilda växter eller djur. Egenvärdet är oberoende av vad vi tycker om arten i fråga eller om vi har någon nytta av den. Vi har inte rätt att förstöra naturen.