Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald är livets många olika former på jorden. Det kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns och innefattar allt i naturen.
Biologisk mångfald innebär att naturen är rik på variation – att vi har flera olika ekosystem och naturtyper som utgör livsmiljöer; många olika arter i livsmiljöerna och ekosystemen; och dessutom genetisk variation inom varje art. Begreppet biologisk mångfald omfattar allt i naturen – som skogar, ängar och sjöar, tallar, gullvivor och blåbär, älgar, skalbaggar och amöbor.
Det finns flera olika typer av mångfald. På den här sidan listar vi de olika typerna.
Variationsrikedom av liv
Från storslagna fjäll till myllrande våtmarker och surrande sommarängar, från magnifika älgar till mikroskopiska svampar – den biologiska mångfalden är den enastående variationsrikedomen av liv på jorden.
Mångfald av ekosystem
Ett ekosystem inkluderar alla arter inom ett avgränsat naturområde av en viss typ, som en äng eller en skog, men det omfattar också alla sätt som arterna i det systemet påverkar varandra.
Till exempel symbiosen mellan svampar och växters rötter som gör att båda gynnas, växter som blir till mat åt djur i systemet, eller insekter som pollinerar blommor på en särskild plats.
I ekosystem ingår också jorden och de ämnen den innehåller, som kalk och kväve – men även de processer som sker i ett område. Växters fotosyntes är en sådan process. Hur döda växter lagras eller bryts ner är en annan.
Mångfald av arter
En stor variation och mängd av olika arter – växter, djur, svampar och mikroorganismer – både inom ett visst naturområde och totalt sett ger biologisk mångfald. Finns flera arter kan, om någon faller bort, andra träda in och fylla samma funktion. En del arter förekommer ofta i vissa naturtyper men inte alls i andra.
Vissa växter som gärna brer ut sig i skogen trivs inte på öppna ängar till exempel eller tvärtom. Och många arter, framför allt djur, behöver använda flera naturtyper, alltså livsmiljöer, under sin livscykel. De parar sig och lägger ägg på ett ställe, övervintrar på ett annat. Därför är det viktigt att ha kvar en variation av naturtyper för att kunna behålla en riklig mängd av olika arter.
Genetisk variation inom arter
Hos en art finns eller skapas genom förändringar i arvsmassan olika varianter av dess gener. Hos blomman luktärt finns exempelvis två varianter av genen som bestämmer blomfärg, röd eller vit. Skillnader i genetiskt innehåll hos olika individer bidrar till ett större urval av egenskaper.
Det är särskilt viktigt när förhållandena i ett område förändras eftersom det ökar möjlighet till anpassning till de nya livsförutsättningarna. Det är bland annat variation på gennivå som lett till utvecklingen av den mångfald av arter som finns i dag.
Biologiskt kulturarv
Det biologiska kulturarvet utgörs av de ekosystem, naturtyper, arter och genetisk variation som har uppstått, utvecklats eller gynnats av hur människor nyttjat landskapet. Några exempel i Sverige är strandängar, hamlade träd, ängsblommor och olika äppelsorter.
Om till exempel klimatet och förutsättningarna för livsmedelsproduktionen ändras, kan vi behöva sorter och arter med egenskaper som gör att de klarar sig på mindre resurser eller under andra förhållanden. Ett exempel är kultursorten svedjeråg som med sina djupa rötter klarar torka bättre än moderna rågsorter.
Det biologiska kulturarvet bidrar i hög grad till biologisk mångfald, men det finns även andra starka skäl att bevara det, inte minst ur ett historiskt och kulturellt perspektiv.