Mål och åtaganden för biologisk mångfald
Arbetet med biologisk mångfald ingår i flera internationella åtaganden och är även en del i det nationella arbetet för att nå Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål och Sveriges friluftsmål.
Internationella åtaganden
Att på olika sätt skydda och bevara den biologiska mångfalden är en viktig del i det internationella miljöarbetet. Flera internationella mål och åtaganden behöver uppfyllas i syfte att skydda biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
De globala målen och Agenda 2030
År 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål. I och med det har världens länder åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. De 17 målen fokuserar på vitt skilda områden som utbildning, hållbar konsumtion och att utrota fattigdom. Mål 15 handlar om att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning samt hejda markförstöringen och förlusten av biologisk mångfald.
Konventionen om biologisk mångfald
FN:s miljöprogram (UNEP) inrättade redan 1992 en internationell konvention för biologisk mångfald som ett resultat av FN:s stora konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro samma år. Konventionens syfte är att den biologiska mångfalden bevaras och används på ett hållbart sätt.
Konventionens formella namn är Convention on Biological Diversity (CBD). Alla länder som har undertecknat och ratificerat konventionen ska bidra till ett gemensamt arbete för att bevara arter, hållbart nyttja resurser och fördela vinster från genetiska resurser rättvist.
Över 190 länder har undertecknat konventionen. Sverige undertecknade konventionen 1993, samma år som den trädde i kraft och har sedan 2010 införlivat konventionens mål i Sveriges miljömålsarbete.
Nya internationella mål för biologisk mångfald
I december 2022 hölls FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP15 i Montréal i Kanada då världens länder enades om ett nytt globalt ramverk och en strategisk plan för biologisk mångfald. Diskussionerna baserades på den tidigare strategiska planen från 2010-2020 och Aichimålen för biologisk mångfald.
Det nya globala ramverket innehåller mål som väntas bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och till att stoppa utrotningen av djur och växter.
Förutom fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 så innehåller ramverket dessutom 23 åtgärdsmål. Ett av de viktigaste målen handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030. Ett annat är att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Dessutom innehåller avtalet tydliga formuleringar kring skydd av ursprungsbefolkningars rättigheter.
För att säkerställa en uppföljning på att de uppsatta målen nås antogs även en uppföljningsmekanism i ramverket som beskriver hur länder bör arbeta med och följa upp frågan på nationell nivå.
Läs mer på konventionens internationella webbplats
COP15: Nations Adopt Four Goals, 23 Targets for 2030 In Landmark UN Biodiversity Agreement
Mer om konventionen om biologisk mångfald på Naturvårdsverket
Ny EU-strategi för biologisk mångfald 2030
År 2020 presenterade EU-kommissionen, som en del av den europeiska gröna given, en strategi för biologisk mångfald till 2030. Investeringar i skydd och återställande av naturen inkluderas och en målsättning är att rättsligt skydda minst 30 procent av EU:s landyta samt 30 procent av havsområden. En milstolpe för strategin är att säkerställa att Europas biologiska mångfald senast 2030 ska vara på väg att återhämta sig till nytta för människor, planeten, klimatet och ekonomin.
Nationella mål och åtaganden
Utöver internationella mål och åtaganden så ingår biologisk mångfald som en betydelsefull del även i svenskt miljöarbete. I Sverige har vi bland annat flera miljökvalitetsmål, etappmålen och friluftsmål som behöver uppfyllas och som har koppling till biologisk mångfald.
Biologisk mångfald och de svenska miljökvalitetsmålen
Mycket av arbetet med konventionen om biologisk mångfald sker inom ramen för Sveriges miljökvalitetsmål. Miljömålssystemet består av 16 miljökvalitetsmål, ett generationsmål samt ett antal etappmål. Det övergripande generationsmålet beskriver att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Naturvårdsverkets arbete bidrar till att nå flera av målen. Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv är det mål som har störst fokus i arbetet med biologisk mångfald. Men biologisk mångfald är även en viktig del i flera av de andra målen, såsom Levande skogar, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, och God bebyggd miljö.
Naturvårdsverket är också ansvarig myndighet för att följa upp och utvärdera Miljökvalitetsmålen: Ett rikt växt- och djurliv, Storslagen fjällmiljö, Myllrande våtmarker, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt samt Begränsad klimatpåverkan.
Ett rikt växt-och djurliv
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
Etappmålen ger extra skjuts
I miljömålssystemet ingår ett antal etappmål som ska göra det lättare att nå miljömålen och generationsmålet och identifierar en önskad omställning av samhället. De sätter särskilt fokus på en speciell utmaning i måluppfyllelserna för att ge en extra skjuts i arbetet att nå miljömålen.
Etappmålen är tidsbegränsade och byts ut vartefter arbetet fortskrider. I dagsläget finns ett etappmål om att integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer – som är det etappmål som har tydligast koppling till arbetet med biologisk mångfald.
Etappmålet syftar till att en majoritet av Sveriges kommuner senast år 2025 ska ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.
Biologisk mångfald och mål för friluftslivet
År 2012 fastställdes tio mål för friluftslivspolitikens genomförande. Dessa handlar om att på olika sätt stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Ett av delmålen handlar om att skyddade områden är en resurs för friluftslivet. Genom att öka antalet skyddade områden och när dessa förvaltas och sköts ökar möjligheterna till friluftsliv och rekreation.
När naturområden skyddas så värnas ofta även den biologiska mångfalden i den oexploaterade naturen, därför är frågorna tätt sammankopplade med varandra. Vidare finns mål om en attraktiv tätortsnära natur och mål som handlar om att skapa förutsättningar för ett rikt friluftsliv i skolan.