Hot mot den biologiska mångfalden

Granskad: ‎den ‎13‎ ‎december‎ ‎2023

Läget för den biologiska mångfalden är allvarligt. Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia är på väg att försvinna för alltid och många ekosystem förändras i grunden. Orsaken är vårt sätt att leva.

Det är bland annat vår produktion och konsumtion och med den, den ökade efterfrågan på energi, mark och vatten som har lett till att den biologiska mångfalden i världen har minskat.

Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Globala rapporter, EU-ländernas rapportering till Art- och habitatdirektivet och även Sveriges egna uppföljningar visar att läget för den biologiska mångfalden är allvarligt. Det finns både direkta och indirekta faktorer som orsakar förlust av biologisk mångfald.

Den första övergripande rapporten om tillståndet

2019 presenterade IPBES (FN:s panel för biologisk mångfald) den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Situationen beskrivs som allvarlig, fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. Beräkningarna visar att omkring en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att hejda den negativa utvecklingen. 

Läs sammanfattningen för beslutsfattare

Direkta faktorer

Fem direkta påverkansfaktorer har orsakat förlust av biologisk mångfald under de senaste 50 åren.

Alla dessa bakomliggande faktorer kan även förstärka varandra – när klimatet förändras är risken till exempel större att en invasiv art etablerar sig och påverkar den biologisk mångfalden.

Förstörda livsmiljöer

Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där de kan leva och fortplanta sig. Om miljön ändras eller förstörs kan artens överlevnad hotas.

Ökad efterfrågan på skogsråvaror, energi, mineraler och livsmedel påverkar hur marken och vattnet används och därmed arters livsmiljöer. Expansion av tätorter och utveckling av infrastruktur bryter upp och fragmenterar landskapet. Det gör även stora hyggen och monokulturer, ett system för odling där ett enda växtslag används, i skogsbruk och jordbruk.

Nyttjandet av naturresurser är ofta huvudorsaken till negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. När miljöaspekter ställs mot behov av att ta mark och vatten i anspråk för bebyggelse, infrastruktur eller uttag av naturresurser så prioriteras ofta mer kortsiktiga ekonomiska intressen framför biologisk mångfald och en helhetssyn på ekosystemtjänster.

Överexploatering av arter

Överexploatering av arter innebär alla former av icke hållbar fångst och jakt, avverkning och insamling av djur och växter. Det sker till exempel genom fiske, jordbruk och skogsbruk.

När det gäller fiske innebär trålning dessutom ofta en oavsiktlig fångst av andra arter vilket påverkar mångfalden negativt. I skogsbruk och jordbruk används även allt färre arter och sorter, med mindre genetisk variation, i mer och mer likartade odlingssystem. Detta kan minska den genetiska variationen, vilket hotar den biologiska mångfalden.

Klimatförändringar

Klimatförändringar är en direkt påverkansfaktor som även förstärker andra faktorers effekter på naturen. Förändrad utbredning av arter till följd av ett förändrat klimat är en egentligen en naturlig process, men många arter kan inte anpassa sig till den snabba uppvärmning som har skett efter 1975.

När det blir varmare flyttar vegetationszoner och arter norrut eller mot högre höjder. Särskilt utsatta är arter som gynnas av ett kallt klimat, har dålig spridningsförmåga eller splittrad utbredning. Eftersom arter har olika förutsättningar att anpassa sig förändras även sammansättningen av arter och konkurrensförhållanden.

Framtidsscenarier visar att klimateffekterna under kommande decennier kan bli den tydligaste påverkansfaktorn på den biologiska mångfalden.

Föroreningar

Giftigt avfall och förorening av jord, vatten och luft ökar på många platser. Även om föroreningar sker lokalt sprids de ofta på ett sådant sätt att de har global påverkan. Särskilt plastföroreningarna i haven, som har ökat tiofaldigt sedan 1980, påverkar många arter. Det gör även för mycket kväve och fosfor, som orsakar övergödning av våra hav.

Bekämpningsmedel, tungmetaller och sådana ämnen som bildas oavsiktligt vid till exempel förbränning, kan ha oåterkalleliga effekter på djur och ekosystem. Även om ämnena inte är direkt dödliga kan de till exempel försämra djurens fortplantningsförmåga och immunförsvar samt orsaka cancer.

Ett exempel är dioxiner som finns i särskilt höga halter i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden. Detta begränsar möjligheten att nyttja fisk som livsmedel. Många ämnen är förbjudna men förekommer fortfarande i miljön. Till exempel finns ämnet tributyltenn, som skadar snäckor, i färg som använts till att måla båtbottnar.

Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter är arter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och som i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och tränger undan andra arter. Globalt sett är det den näst vanligaste orsaken till utdöendet av arter och på grund av växande världshandel och klimatförändringar växer problemet. Invasiva främmande arter har en tydlig negativ effekt på biologisk mångfald även i Sverige och förväntas öka inom samtliga naturtyper. De kan helt slå ut inhemska arter med allvarliga följdeffekter för ekosystemen.

Indirekta faktorer

De direkta påverkansfaktorerna drivs av en rad underliggande, indirekta faktorer.

De viktigaste indirekta påverkansfaktorerna är:   

våra produktions- och konsumtionsmönster,   
en växande befolkning och 
den globala handeln och teknikutvecklingen.

Påverkansfaktorernas effekter på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna varierar mellan världens regioner och länder.

Det är vårt sätt att leva som påverkar naturen

Alla hot mot den biologiska mångfalden styrs av bakomliggande orsaker, ofta i flera led. Varför exploateras naturen? Svaret rymmer många led av socioekonomiska och politiska faktorer, och liksom i de flesta fall av överexploatering med fokus på kortsiktig vinst. Bakom denna process ligger efterfrågan från en växande befolkning på mat, råvaror, kläder, bostäder, infrastruktur och energi. Vårt sätt att möta behoven leder ofta till ett ohållbart nyttjande av ekosystem, naturtyper och arter. På kort sikt kan ett överutnyttjande vara direkt ekonomiskt lönsamt. I det längre perspektivet riskerar vi att förlora resursen.

Några fakta om markanvändning i världen

Sedan 1970 är överexploatering den faktor som globalt har haft störst negativ påverkan för ekosystemen på land och i sötvatten. Över en tredjedel av jordens landyta och nästan tre fjärdedelar av jordens tillgängliga sötvattensresurser nyttjas till odling av grödor och boskapsskötsel. Uppskattningsvis används nu 40 % av jordens landyta för åkerbruk eller bete. Sedan 1990 har 129 miljoner hektar skog försvunnit. Avskogningen fortsätter ännu med 74 400 kvadratkilometer per år, det vill säga 0,45 % per år.

Den urbana arealen i världen har mer än fördubblats sedan 1992 och utbyggnaden av infrastruktur, såsom vägar, dammar, kraftverk och rörledningar för olja och gas, påverkar utbredningen av exempelvis skogar, våtmarker och gräsmarker negativt. 

Källa: Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster