Biologisk mångfald
Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia är på väg att försvinna för alltid och ekosystem förändras i snabb takt, som en följd av vårt sätt att leva. Läget för den biologiska mångfalden är allvarligt, även i Sverige.
Vi människor ingår i, och är och helt beroende av den väv av liv som är biologisk mångfald. Den förser oss med maten vi äter, filtrerar vattnet vi dricker och ger oss luften vi andas. En frisk natur är lika viktig för vårt mentala och fysiska välbefinnande som den är för vårt samhälles förmåga att hantera globala förändringar, hälsohot och katastrofer. Biologisk mångfald är därför grunden för människans välfärd och existens.
När arter eller deras livsmiljöer försvinner rubbas balansen och då påverkas naturens möjligheter att förse oss med dessa livsnödvändiga ekosystemtjänster. Förlusten av biologisk mångfald och ett förändrat klimat är dessutom två tätt sammanlänkade kriser som vi både kan och behöver hantera tillsammans.
Naturvårdsverket har en central roll bland annat genom vårt arbete med skydd och skötsel av natur, hållbart nyttjande av naturen och bevarande av hotade arter. Men alla delar i samhället kan och behöver bidra för att bevara den biologiska mångfalden. Många lösningar finns redan, men vi måste använda dem i större skala och vi behöver genomföra dem snabbt.
Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald är livets många olika former på jorden. Det kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns och innefattar allt i naturen.
Varför är biologisk mångfald viktigt?
Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden och grunden för människans välfärd och existens.
Hoten mot biologisk mångfald
Fler arter än någonsin är på väg att försvinna och många ekosystem förändras på grund av vårt sätt att leva. När vi förstör livsmiljöer för djur och växter så förstör vi också för oss själva.
Hur ser läget ut i Sverige?
I Sverige är tillståndet för flera arter och naturtyper allvarligt, liksom i andra delar av världen. I många fall går utvecklingen dessutom åt fel håll.
Läget för den biologiska mångfalden i SverigeVårt arbete med biologisk mångfald
Vi på Naturvårdsverket arbetar på många olika sätt för att bevara den biologiska mångfalden. Här kan du läsa mer om det.
Viktigt för biologisk mångfald
Så hänger biologisk mångfald och klimatet ihop
Förlusten av biologisk mångfald och ett förändrat klimat är två tätt sammanlänkade kriser som vi både kan och behöver hantera tillsammans.
Aktuellt
Fakta och kunskap
Här kan du lära dig mer om biologisk mångfald - både från internationella aspekter och saker som är unikt för Sverige.
Publikationer
Fler publikationer
Du hittar fler aktuella publikationer i DiVA – Naturvårdsverkets digitala arkiv för långsiktig förvaring.
Förklaring av begrepp
Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald menas den genetiska variationen hos individerna inom en art, variationen mellan olika arter och mellan olika naturtyper och landskap som finns på jorden.
Ekosystem och ekosystemtjänster
Ett ekosystem är ett område i naturen där alla delar jobbar tillsammans. Växter, djur, småkryp, vatten, maskar – alla delar är viktiga. Exempel på ekosystem kan till exempel vara en skog, ett korallrev eller området runt en stubbe.
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Begreppet visar att människors överlevnad och välmående är beroende av de tjänster som ekosystemen ger. Ekosystemtjänster synliggör vårt beroende av fungerande ekosystem.
Gynnsam bevarandestatus
Begreppet gynnsam bevarandestatus definieras i EU:s art- och habitatdirektiv.
För en naturtyp anses bevarandestatusen vara gynnsam när:
- dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och
- den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid,
- och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.
För en art anses bevarandestatusen gynnsam när:
- uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och
- artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
- det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt.
Bevarandestatus är en del i miljömålen
Gynnsam bevarandestatus finns med som en precisering till många av miljökvalitetsmålen: Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Storlagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Massutdöende
Vi lever idag i det sjätte massutdöendet. Den senaste massutrotningen av arter skedde för 66 miljoner år sedan, när de flesta av jordens då dominerande djurgrupp, dinosaurierna, till största del dog ut. Det skedde med största sannolikhet på grund av ett meteoritnedslag, och dess följder.
Skillnaden är att det massutdöende vi ser idag är orsakat av mänsklig aktivitet snarare än av en naturkatastrof.
Magnituden på det massutdöende vi är inne i närmar sig de tidigare massutdöendenas omfattning. I många djur- och växtgrupper är över 25 procent av arterna utrotningshotade.
Näringskedja och näringsväv
I en näringskedja beskrivs hur energi och näringsämnen sprids och omvandlas av organismer, bland annat djur och växter, som äter eller äts av varandra. Ett ekosystem består av flera korta eller långa sådana kedjor som tillsammans bildar en näringsväv.
Olika ekosystem har olika näringsvävar. En näringsväv i skogen ser till exempel annorlunda ut än näringsväven på en äng eller i en sjö.
En näringsväv som består av många olika arter är mindre känslig för miljöförändringar än en med få. Ju fler arter som finns, desto mer varierat och tillgängligt blir också flödet av energi och näring. Biologisk mångfald är avgörande för att bibehålla en robust näringsväv.
Planetära gränser
Begreppet planetära gränser pekar ut miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Forskare försöker definiera säkra gränsvärden utifrån dagens vetenskapliga underlag. Processerna påverkas av människans aktiviteter, går vi utanför gränserna är det sannolikt att plötsliga negativa förändringar inträffar. En av de planetära gränserna som överskrids är den för biologisk mångfald.
Läs mer om planetära gränser (Stockholm Resiliences Centres webbplats)
Resiliens
Resiliens är kapaciteten hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Ett system kan vara ett ekosystem, till exempel skogen eller våtmarken, eller ett system som en stad eller en ekonomi.
Resiliens handlar alltså både om motståndskraft och anpassningsförmåga men även förmågan att vända chocker och störningar, som exempelvis klimatförändringar, till möjligheter av förnyelse. Ett resilient ekosystem bidrar med flera olika ekosystemtjänster på en och samma gång – de är multifunktionella då de genererar flerfaldiga vinster.
Ekosystemet måste också skötas långsiktig om man nyttjar ekosystemtjänster, till exempel virke, för att alla tjänster på sikt ska finnas kvar.
Mål i arbetet med biologisk mångfald
Sverige har många mål och åtaganden med syfte att skydda biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Målen är både satta på global nivå i Förenta nationerna, på EU-nivå och på nationell nivå i Sverige. Här kan du läsa mer om målen samt konventionen om biologisk mångfald.
Hotade naturtyper
av Sveriges mest värdefulla naturtyper har inte gynnsam bevarandestatus, det tillstånd som krävs för att den ska kunna finnas kvar långsiktigt.
Två faktorer påverkar mest i Sverige
Igenväxning av odlingslandskap och avverkning av skog är de faktorer som har störst negativ påverkan på den biologiska mångfalden i Sverige.
Forskning
Fler forskningsrapporter
Du hittar fler aktuella rapporter i DiVA – Naturvårdsverkets digitala arkiv för långsiktig förvaring.