Dagvatten och skyfall
Dagvatten är tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten från snö, spolvatten och framträngande grundvatten.
Dagvatten utgör en spridningsväg för föroreningar till vattendrag, sjöar och hav. Det är i sig inte en källa till föroreningar utan det är ett vatten som snabbt kan föra med sig föroreningar då det sköljer av förorenade hårdgjorda ytor.
Kraftiga regn kan skapa höga dagvattenflöden och stora vattenmängder som, liksom mindre dagvattenvolymer, behöver hanteras i planeringen av den bebyggda miljön. I och med att klimatet förändras blir dagvatten en allt större fråga att hantera. För att undvika problem med översvämningar och för att minska dagvattnets negativa påverkan på vattendrag, sjöar och hav så behöver uppkomsten av dagvatten minimeras och det dagvatten som uppkommer behöver planeras för och hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt.
En hållbar dagvattenhantering kan bidra till att värna vattnets naturliga kretslopp och till att dagvatten nyttjas som en värdefull resurs för samhället i större utsträckning än idag.
Hur dagvatten påverkar miljön
Dagvatten kan påverka miljön negativt men också bidra till positiva nyttor. Området är komplext då vattnets kvalitet och kvantitet varierar beroende på markanvändning, mänsklig aktivitet, typ av nederbörd och om dagvattnet planerats för och hanteras eller inte.
Dagvatten kan bidra till livsmiljöer för djur genom den tillrinning som sker till exempelvis dammar, våtmarker och vattendrag. Dagvattenhantering kan bidra till klimatreglering och gestaltning samt till andra nyttor som exempelvis bevattning. Det är ett användbart vatten inom vattnets kretslopp som snabbt kan bli oanvändbart om det förorenas.
Hårdgjorda arealer, där vattnet förhindras att infiltreras naturligt eller när upptaget av vatten är lågt vid avsaknad av träd och annan växtlighet, ger upphov till volymer dagvatten som måste hanteras och avledas. Beroende på markanvändningen där regnet faller och dagvattnet avrinner och beroende på hur samhället värnar vatten, så varierar dagvattnets kvalitet och kvantitet.
Föroreningar och skräp i dagvatten uppmärksammas allt mer som ett miljöproblem. Medvetenheten om att även urban snö innehåller föroreningar behöver öka.
Föroreningarna kan påverka naturliga ekosystem, men det finns också risk att råvattentäkter för dricksvattenproduktion förorenas. Samhället behöver anpassas för att kunna rena, fördröja och avleda dagvatten på ett hållbart och säkert sätt, både vid mindre och kraftiga regn. Det till skydd för vattenmiljön men också för att undvika översvämmad bebyggelse, utslagen infrastruktur och negativ påverkan på samhällsviktiga funktioner och människors hälsa.
Nationella miljömål och dagvatten
Av de sexton nationella miljökvalitetsmålen kopplar flera till dagvatten direkt eller indirekt, till exempel Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
Dagvatten i ett förändrat klimat
Klimatförändringar ställer nya krav på planering och hantering av dagvatten. Anläggningar avsedda för vissa dagvattenvolymer behöver skyddas mot andra volymer vatten. Dagvatten som inte ska avledas i rör under mark behöver avledas ovan mark på ett säkert sätt.
Att hantera dagvatten hållbart kräver att planeringen också tar höjd för det oväntade. Ett kraftigt skyfall, som till exempel det som inträffade i Köpenhamn 2010, Malmö 2014 och Gävle 2021, är en extrem utmaning då våra dagvattensystem inte kan ta emot de stora vattenmängderna och områden riskerar att översvämmas.
När det regnar extremt mycket är det inte möjligt att avleda allt vatten i dagvattenledningsnät och vägdiken. Klimatförändringarna innebär en ökad risk för fler och kraftigare regn, vilket är viktigt att ta hänsyn till när dagens och framtidens samhälle planeras.
Ta hänsyn till klimatförlopp och väderhändelser
Vid planering av en hållbar dagvattenhantering behöver hänsyn tas till långsamma klimatförlopp såväl som till extrema väderhändelser. Traditionella dagvattensystem för avledande av vatten från samhället behöver ofta kompletteras med åtgärder som naturbaserade lösningar, säker höjdsättning, multifunktionella områden som tillåts översvämmas, säkra vattenvägar ovan mark och förebyggande insatser inom avrinningsområden.
Dagvattenanläggningar behöver anpassas till det föränderliga klimatet, de behöver skyddas från att översvämmas av sådana volymer dagvatten de inte är dimensionerade för och de behöver vara robusta och tåla såväl våta perioder som perioder av torka. Högre dagvattenflöden igenom en anläggning än vad den är dimensionerad för, kan medföra urspolning av fastlagda föroreningar.
Dagvatten som resurs
För att främja en hållbar utveckling och en god resurshushållning så kan dagvatten av bra kvalitet i så hög utsträckning som möjligt användas som en resurs.
För att få en så kostnadseffektiv dagvattenhantering som möjligt behöver uppsamling och bortledande av icke-förorenat regn förebyggas. Exempelvis genom att inte hårdgöra ytor i högre utsträckning än vad som verkligen krävs. Dagvatten som uppstår hanteras därefter på olika sätt.
Dagvatten av bra kvalitet och det icke-förorenade regnet kan infiltreras och bidra till markvatten, grundvattenbildning och till vattenbalansen, vilket i sin tur bidrar till ett tillskott av friskt vatten till sjöar och hav.
Naturbaserade dagvattenlösningar kan anläggas i syfte att hantera dagvatten och samtidigt bidra till flera nyttor så som att kyla ner stadsområden, förbättra luftkvaliteten samt främja fysisk och mental hälsa. Dagvatten kan användas till bevattning av vegetationsytor som i sin tur kan bidra till biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En öppen dagvattenlösning med vattenspegel kan öka platsens rekreativa och gestaltande värden.
Dagvattenhanteringen kan bidra med ekosystemtjänster och till att skapa en attraktivt gestaltad stadsmiljö.
Fördröjning och rening av dagvatten
Genom att förebygga att dagvatten med behov av bortledande uppkommer kan regnvattnet i så hög grad som möjligt cirkulera naturligt i vattnets kretslopp, genom att nyttja dagvatten av bra kvalitet som en positiv vattenresurs och genom fördröjning av dagvatten med behov av bortledning, så kan flödes- och volymsbelastningen på ledningsnät och diken minskas och översvämningsrisker minimeras.
För dagvatten som uppkommer krävs planering för att uppnå en hållbar hantering av dagvatten och skyfall. Om fördröjning inte kan åstadkommas på en viss plats behöver vattnet avledas på ett så långsamt sätt som möjligt för att inte orsaka problem. Genom att rena förorenat dagvatten kan föroreningsbelastningen på recipienter minskas.
Förorenat dagvatten kan behöva renas
Innan vattnet avleds vid förbindelsepunkt till en allmän va-anläggning eller innan utsläpp till mark- eller vattenmiljön kan förorenat dagvatten behöva renas.
Snö i städer kan innehålla allt från tungmetaller och mikroplaster till avföring från djur, vilket i sin tur innebär att även smältvattnet från snö kan innehålla höga halter av oönskade ämnen. Snöhantering behöver därför ske på ett lämpligt sätt. Ur miljösynpunkt är det oftast bättre att lägga bortforslad snö på land än i vatten. Snö som röjs kan falla in i avfallsdefinitionen.
Regler kring uppläggning av snö på land
Val av renings- och fördröjningsmetoder kan vara komplext, inte minst i tätorter där marken redan är planerad och bebyggd. Här konkurrerar olika intressen ovan och under mark och det kan vara svårt att hitta lämpliga ytor och lösningar för dagvattenhantering.
I de fall då både naturbaserade och tekniska lösningar kan uppnå samma syfte, så kan naturbaserade lösningar anses vara bästa praxis när det gäller att hantera dagvatten. För hantering av skyfall kan multifunktionella ytor skapas. Det kan tillexempel vara en lekplats, en spelplan eller en del av ett parkområde.
Ansvar för dagvatten
Dagvattenfrågan är komplex och berör många olika aktörer i ett avrinningsområde. Aktörer såsom myndigheter, länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, verksamhetsutövare och enskilda individer påverkar och har del i dagvattnets påverkan på vattendrag, sjöar och hav.
Dagvattenhanteringen berör hela samhället då ingen har ensam rådighet över helheten.
Myndigheters ansvar
Olika myndigheter ansvarar för dagvattenfrågor utifrån sina olika myndighetsområden och lagstiftningar. Naturvårdsverket har ett vägledande ansvar för dagvatten, då dagvatten utgör avloppsvatten enligt Miljöbalken. Boverket har ett ansvar för dagvatten utifrån Plan- och bygglagen. Havs- och vattenmyndigheten har vägledningsansvar för tillsyn av 6 § lagen om allmänna vattentjänster.
Länsstyrelsens ansvar
Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar enligt 51 § i lagen om allmänna vattentjänster. Tillsynsansvaret avser kontroll över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster, gällande skyldigheten att ordna vattentjänster genom en allmän va-anläggning. Tillsynsansvaret gäller inte kontroll över hur anläggningen i realiteten ordnas och drivs.
Kommuners ansvar
Kommuner har flera olika roller och ansvar i arbetet med dagvattenfrågor. Kommunen är ansvarig samhällsplanerare, tillsynsmyndighet, va-huvudman, markägare och verksamhetsutövare.
Vägledning om hur en kommun kan arbeta fram en överenskommelse om ansvarsfördelning för dagvatten i olika skeden finns under "Dokument och rutiner" i vår vägledning om en hållbar dagvattenhantering.
Fastighetsägares ansvar
Fastighetsägare har ansvar för att ta hand om det regn som faller inom fastigheten och för att rena ett eventuellt förorenat dagvatten innan vidare bortledning. Den som bedriver en verksamhet inom en fastighet ansvarar för att vidta de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet som det dagvatten som uppkommer på grund av verksamheten riskerar att bidra till. Ansvar för åtgärder gäller så långt som det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.
Hur enskilda personer kan bidra?
Själv kan du bidra genom att inte skräpa ner, inte hälla ut förorenade vätskor i mark, vatten och dagvattenbrunnar i gata. Att tvätta bilen på en biltvätt istället för på sin egen uppfart förhindrar exempelvis att oönskade föroreningar når våra grundvatten och ytvatten.
Kunskapshöjande rapporter och utredningar
Här finns kunskapshöjande underlag inom dagvattenområdet som kan användas i arbetet med att nå en hållbar dagvattenhantering och nationella miljömål. Materialet är delvis finansierat av Naturvårdsverket, innehållet ansvarar respektive organisation för.