Avloppsvattnets miljöpåverkan
Många ämnen i avloppsvatten finns naturligt i miljön, men blir föroreningar när de förekommer i för stora mängder eller på fel plats. Övergödning av haven och andra vattendrag är exempel på miljöpåverkan från avlopp, men innehållet i avloppsvatten kan även nyttjas som en användbar resurs, exempelvis inom jordbruket eller för värmeenergi.
På sin väg från vattentäkt till recipient påverkas – förorenas – vatten och avloppsvatten av de installationer och verksamheter som det kommer i kontakt med. Vattnet förorenas till exempel genom korrosion av ledningsmaterial i gator och fastigheter. Det kan också förorenas via tillförsel av i första hand matrester, hushållskemikalier, urin, avföring och smuts från hushåll samt från biltvättar, industrier, dagvatten från vägar och industritomter och lakvatten från deponier.
Eftersom ett avloppsvatten påverkas av många olika föroreningskällor, varierar sammansättningen på det inkommande avloppsvattnet betydligt från reningsverk till reningsverk.
Rening vid avloppsreningsverk
Reningsgraden i dagens svenska avloppsreningsverk är hög för näringsämnen och blir successivt allt bättre. För att rena avloppsvatten i reningsverk, används mekaniska, biologiska och kemiska reningstekniker som kan kombineras på olika sätt. I den mekaniska reningen används ofta galler eller silar för att ta bort plast, sand och annat som inte löser upp sig i vattnet. I de biologiska reningsstegen syresätts avloppsvattnet i stora bassänger och för att åstadkomma kväverening passerar avloppsvatten omväxlande syresatta och syrefria zoner. I den miljön kan mikroorganismer växa till och använda både näringsämnen och organiskt material som mat vilket renar vattnet.
De totala utsläppen av näringsämnen och syreförbrukande substanser från kommunala avloppsreningsverk i Sverige uppgick år 2022 till cirka 246 ton fosfor, 14 800 ton kväve, 5 600 ton biokemiskt syreförbrukande material (BOD7) och 36 400 ton kemiskt syreförbrukande material (CODCr) vid avloppsreningsverken. Statistiken inkluderar bräddningar vid avloppsreningsverket, det vill säga utsläpp av helt eller delvis obehandlat avloppsvatten som kan behöva ske vid höga nederbördsmängder eller tekniska fel.
Avancerad rening
Naturvårdsverket har under åren 2018–2023 på regeringens uppdrag fördelat investeringsbidrag om totalt ca 220 miljoner kronor för att installera teknik för att rena läkemedelsrester och andra mikroföroreningar vid svenska avloppsreningsverk.
Mediciner, kosmetiska produkter och hushållskemikalier som passerat kroppen, används i hushållet eller kommer från industrier hamnar i avloppsvattnet och kan påverka miljön negativt, även vid låga halter. Dessa ämnen kallas för mikroföroreningar. Avloppsreningsverk är vanligen inte utformade för att bryta ner mikroföroreningar. Dessa passerar därför i relativt hög utsträckning opåverkade genom avloppsreningsverken till vattenmiljön utanför. Det finns idag ett antal tekniker som kan användas som ett komplement till befintliga reningssteg samt nya lovande tekniker på frammarsch.
Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen
Avloppsvatten – även en användbar resurs
Avloppsvatten innehåller inte bara föroreningar, utan även ämnen som kan användas som resurser. Vattnets innehåll av växtnäringsämnen, främst fosfor, kväve och kalium, och kol kan utnyttjas i bland annat jordbruket och värmeenergin i avloppsvattnet kan tas tillvara med hjälp av värmeväxlare och användas för uppvärmning. Avloppsreningsverk är byggda för att ta bort växtnäringsämnen såsom fosfor och kväve och binda dem i slam.
Avloppsslam har olika användningsområden, varav några av de vanligaste är tillverkning av anläggningsjord, deponitäckning och direkt återföring av slam till åkermark. Slammet innehåller dock inte bara växtnäringsämnen utan även oönskade ämnen så som metaller och organiska ämnen i varierande omfattning, liksom smittämnen. Många metaller och organiska miljögifter som finns i samhället hamnar i avloppen och återfinns i slam och utgående vatten från avloppsreningsverken.
Hållbar avloppshantering bidrar till att nå miljökvalitetsmålen
Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige – och för den miljömässiga dimensionen av en hållbar utveckling enligt FN:s Agenda 2030.
De miljökvalitetsmål som främst påverkas av avloppsvattenhanteringen är
- Ingen övergödning
- Giftfri miljö
- God bebyggd miljö.
Avloppssektorn kan därutöver påverka möjligheterna att följa flera andra mål:
- Begränsad klimatpåverkan
- Hav i balans samt levande kust och skärgård
- Levande sjöar och vattendrag
- Myllrande våtmarker
- Grundvatten av god kvalitet.