Tips och råd från myndigheter och andra aktörer
Här hittar du råd, verktyg och riktlinjer från myndigheter som hjälper dig att göra val som bidrar till mer hållbara och cirkulära lösningar. Från design, upphandling och produktion till användning och avfallshantering.
Dessa exempel och råd är tänkta att fungera som en källa till inspiration och handling. Vi kommer löpande att uppdatera sidan med fler tips och goda exempel.
Från myndigheter
Det finns flera myndigheter och organisationer i Sverige som arbetar med cirkulär ekonomi. De har viktiga roller i att främja, stödja och utveckla kunskap om cirkulära affärsmodeller och hållbara lösningar i Sverige, utifrån deras respektive ansvarsområden.
På denna sida lyfter vi fram ett urval av de vägledningar, tips, råd och guider om minskning av avfall och farliga ämnen. Urvalet är inte heltäckande. Urvalet av vägledningar och råd på denna sida baseras på inkomna förfrågningar och ska underlätta för dig att hitta mer information och verktyg.
Boverket
Det finns stor potential att öka cirkulära materialflöden inom bygg- och anläggningssektorn. Boverket har ett regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn.
Boverket har tagit fram lärande exempelsamlingar om återanvändning och cirkulära metoder. Det finns också exempel på cirkulärt byggande och hur man bidrar till en mer cirkulär ekonomi kopplat till byggprodukter och byggnader. Boverket har tagit fram webbsidor där de delar kunskap, inspiration och konkret vägledning som hjälp till byggsektorns arbete att ställa om och övervinna hinder på väg mot en cirkulär ekonomi. Du kan bland annat läsa om digitalisering, återbruk av bärverksdelar, planering och bygglov, finansiering för projekt och praktiska lärande exempel via de länkar som finns nedan.
Exempel och råd
Resurssmart byggande och rivning
Boverket har utvecklat flera lärande exempel som fokuserar på återanvändning och cirkulära metoder inom byggsektorn. Dessa exempel visar hur man kan bidra till en mer cirkulär ekonomi genom att tillämpa cirkulära metoder på byggprodukter och byggnader.
Lärande exempel om återanvändning och cirkulära metoder (boverket.se)
Kemikalieinspektionen
I en cirkulär ekonomi återanvänder eller materialåtervinner vi produkter för att minska mängden avfall. En förutsättning för att kunna cirkulera materialströmmar under lång tid är att de material och varor vi producerar har ett känt innehåll och är fria från hälso- och miljöfarliga ämnen. Kemikalieinspektionen har tagit fram flera råd, tips och verktyg för både företag och privatpersoner hur man kan skydda sin omgivning från oönskade ämnen.
Exempel och råd
Resurssmart kemikalieanvändning i vardagen
Det finns produkter, varor och material som är inte lämpliga att förlänga livslängd och öka nyttjandegraden för. Ur miljö- och hälsoskäl kan det vara aktuellt att fasa ut vissa ämnen och istället använda andra mer hållbara alternativ. På Kemikalieinspektionens webbplats kan man hitta råd och tips om hur du kan skydda dig själv, din omgivning och miljön mot skadliga kemiska ämnen i vardagen. Kemikalier finns i plast, trä, metall, textil, glas och andra material som vi använder dagligen. Vissa kemikalier kan vara skadliga för både människors hälsa och miljön. Det är viktigt att vara medveten om dessa risker.
Ett exempel som är bra att ha koll på är högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. PFAS används i många vardagsvaror, såsom i skidvalla, allväderskläder, kosmetika och stekpannor. Många PFAS-ämnen misstänks vara skadliga och kan ansamlas i djur och människor. PFAS-ämnen kan inte brytas ner fullständigt i miljön utan finns alltid kvar i en eller annan form.
Ett annat exempel är att leksaker som är köpta efter år 2013 kan vara säkrare för barnen att leka med än äldre leksaker. Det beror på att reglerna för leksaker som säljs i EU skärptes kraftigt under 2013.
Råd till dig som privatperson (kemi.se)
Smart kemikalieanvändning vid byggen och renovering
Det finns produkter, varor och material som är inte lämpliga att förlänga dess livslängd och öka nyttjandegraden för. Ur miljö- och hälsoskäl kan det vara aktuellt att fasa ut vissa ämnen och istället använda andra mer hållbara alternativ. Kemikalieinspektionen har råd kring vad man ska tänka på för att bidra till en säker och minska användning av skadliga kemikalier vid byggen och renovering. Genom smart kemikalieanvändning kan man bidra till minskning av uppkommet farligt avfall och ökad resurseffektivitet.
Råd om elektriska produkter
Kemikalier finns i saker som vi omger oss med i vår vardag, till exempel i plast och metaller. Kemikalieinspektionen har tagit fram råd, verktyg och stöd som kan användas för att göra mer kemikaliesmarta inköp av elektriska prylar. Ett av råden är att köpa elektroniska produkter som är CE-märkta. CE-märkningen innebär bland annat att tillverkaren lovar att varan uppfyller de säkerhetskrav som ställs inom EU.
Verktyget PRIO stödjer företagsarbete med farliga ämnen
Kemikalier finns överallt i vårt samhälle och i material vi använder dagligen. Kemikalieinspektionen har tagit fram kunskap och råd om hur man kan hantera riskerna med kemikalier. De har också utvecklat vägledning och verktyg för företag kopplat till säker kemikalieanvändning och utfasning.
Verktyget (PRIO) ska hjälpa företag att identifiera och föreslå byta ut farliga ämnen i varor eller kemiska produkter. Genom att välja bort farliga ämnen underlättas att produkterna och varorna kan återvinnas och användas på nytt vilket främjar en giftfri cirkulär ekonomi.
PRIO kan användas av företag som tillverkar, importerar eller köper in varor och kemiska produkter. I PRIO kan man även få information om relevant lagstiftning och kravställning vid inköp eller upphandling.
Kemikalieappen – informerar privatpersoner om farliga kemikalier
Kemikalieappen är ett verktyg som hjälper konsumenter att få information om farliga kemikalier i produkter. Kemikalieinspektionen har varit med och utvecklat appen och den kan användas i hela EU. Genom att skanna streckkoder på artiklar kan du enkelt skicka informationsförfrågningar till leverantörer och få reda på om produkterna innehåller särskilt farliga ämnen (SVHC) enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH. Appen gör det också enklare för företag att uppfylla sina informationskrav gentemot konsumenter.
Kemikalieappen (sverigeskonsumenter.se)
Konsumentverket
Konsumentverket ansvarar för frågor om köp av varor och tjänster. En stor del av dagens miljö- och klimatproblem är kopplade till den privata konsumtionen. Målet är att hållbar konsumtion ska bli enklare. Konsumentverket har stöd och information till både privatpersoner och företagare som ska främja en mer hållbar konsumtion.
Dina rättigheter (hallakonsument.se)
Livsmedelsverket
Exempel och råd
Informationsmaterial för minskat matsvinn
Livsmedelsverket har under många år tagit fram och publicerat informationsmaterial, undervisningsmaterial och kampanjer med tips och åtgärder som man använda för att bidra till att minska matsvinnet. Ett av koncepten ”Nyord på svinniska” ska vara ett lättsamt sätt att guida konsumenter till hur de kan minska sitt matsvinn.
Via länkarna nedan hittar du material såsom digitala annonser, affischer, bordspratare och bilder.
Nationella matsvinnshandboken
Många offentliga måltidsverksamheter arbetar redan aktivt med att minska sitt matsvinn. För att stödja dem och andra som inte har kommit lika långt har Livsmedelsverket tagit fram den här handboken. Den bygger på den så kallade Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, som har visat sig vara en fungerande modell där verksamheterna har lyckats halvera sitt matsvinn.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket verka för en samhällsekonomiskt effektiv omställning till en cirkulär ekonomi. Naturvårdsverket arbetar brett för att bidra till denna omställning genom att öka kunskapen om materialflöden i samhället och hur kretslopp kan bli mer resurseffektiva. Men även genom att bland annat utveckla styrmedel och ta fram vägledningar.
Exempel och råd
Hållbar plastanvändning i byggsektorn
Plast har många användningsområden inom byggsektorn och har flera goda egenskaper som gör den lämplig som byggmaterial för golv, väggmattor och isolering med mera. Byggsektorn står för drygt 20 procent av plastanvändningen i Sverige och det finns utmaningar med dagens produktion och användning. Det innebär att byggsektorn har en betydande möjlighet för att bidra till en mer hållbar och resurseffektiv plastanvändning.
För att minska miljö- och klimatpåverkan samt nedskräpning, behöver plasten anpassas för att ingå i en cirkulär ekonomi. Detta innebär att använda så lite material som möjligt, återanvända och återvinna materialet så många gånger som möjligt, samt använda återvunnen plastråvara vid tillverkning av nya produkter.
Naturvårdsverket har flertalet rapporter och information om vad olika aktörer inom byggsektorn kan göra för att bidra till hållbar och resurseffektiv plastanvändning
Hållbar plastanvändning i kommunen
Kommunerna är viktiga aktörer i arbetet för resurssmart och cirkulär plast. För att kunna ställa om till en mer hållbar plastanvändning behöver samverkan ske med alla aktörer i värdekedjan. På den länkade sidan finns vägledning, information och lärande exempel gällande resurssmart plastanvändning inom kommunen.
Hållbar plastanvändning i vården
En hållbar plastanvändning kan i korthet sammanfattas som att skapa resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden utan läckage, där plast används på rätt plats. Vården kan bidra till detta exempelvis genom att använda så lite material som möjligt, byta ut vissa engångsartiklar mot flergångsartiklar, välja återvunnen eller förnybar råvara vid inköp av nya produkter, och arbeta för en ökad materialåtervinning av förpackningar och andra produkter.
Hållbar plastanvändning för konsumenter
Några enkla tips för konsumenter att bidra till en hållbar plastanvändning:
- Byt engångsprodukter mot flergångsprodukter.
- Ta tillvara redan tillverkad plast.
- Laga, låna, hyr och köp begagnat.
- Ge plasten ett långt liv.
Många små saker kan tillsammans minska den negativa miljöpåverkan från plast och bidra till minskning av mängden plastavfall.
Vad kan jag som konsument göra för en hållbar plastanvändning?
Textilsmarta tips och råd till konsumenter
Som konsument kan man göra skillnad och bidra till en mer hållbar textilkonsumtion. Den mest hållbara textilen är den som vårdas rätt, lagas vid behov och används så mycket som möjligt.
Naturvårdsverket har, tillsammans med Kemikalieinspektion och Konkurrensverket tagit fram textilsmarta tips och råd till konsumenter.
Här är en sammanfattning av de textilsmarta tipsen och råden som bidrar till minskad mängd avfall:
Handla mer hållbart, såsom att välja second hand i första hand.
Förläng livslängden på dina kläder, till exempel genom att ta hand om dina kläder eller byta med andra för ökad användning.
Undvik onödiga kemikalier i kläder genom att kläder med antibakteriella eller smutsavvisande behandlingar som kan innehålla skadliga ämnen.
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion
Frågor och svar till konsumenter om mer hållbar textilkonsumtion (pdf)
Du som vill sprida fakta och kunskap om en mer hållbar konsumtion för textilier hittar material för nedladdning i länken nedan:
Kunskapsbank om textil
För mer fakta, inspiration, vägledning och utbildningar eller utbildningsmaterial inom området hållbar textil, se länken till kunskapsbank nedan.
Kunskapsbanken har tagits fram i samarbete mellan Textile & Fashion 2030 och Naturvårdsverkets informationskampanj Textilsmart.
Flergångslösningar för muggar och matlådor
Naturvårdsverket har samlat inspiration och exempel för att främja användningen av återanvändbara muggar och matlådor. Målet är att minska mängden engångsförpackningar och främja hållbara alternativ. om återanvändbara muggar och matlådor riktar sig till den som möter en slutkund men det finns stora vinster även i andra typer av verksamheter att gå över till flergångsförpackningar.
Inspiration för att främja flergångslösningar för muggar och matlådor
Kommuner ska lämna information om avfallsförebyggande åtgärder till hushåll
Naturvårdsverkets har tagit fram en vägledning som ska stödja kommuner i deras arbete med att informera hushåll om avfallsförebyggande åtgärder.
Naturvårdsverket rekommenderar följande informationsinsatser om avfallsförebyggande åtgärder:
- Alla hushåll i kommunen bör nås av information om avfallsförebyggande åtgärder som de kan vidta i syfte att minska sitt avfall.
- Kommunen bör lämna information om flera avfallsförebyggande åtgärder till hushållen.
- Informationen bör handla om avfallsslag som hushållen genererar.
- Informationen bör ske kontinuerligt över tid och inte vara en engångshändelse.
Kommunen bör använda minst följande tre informationsvägar för information om avfallsförebyggande åtgärder till hushållen:
- Löpande information via personliga kontakter (till exempel via kundtjänst).
- Löpande digital information (till exempel på kommunens webbplats).
- Löpande informera om avfallsförebyggande åtgärder i samband med information om kommunens avgifter och tjänster.
Informera hushåll om åtgärder för att förebygga avfall (naturvardsverket.se)
Energimyndigheten
I Energimyndighetens uppdrag ingår bland annat finansiering av strategiskt innovationsprogram RE:Source, att utveckla den Europeiska batterikedjan och att arbeta med ekodesignkrav.
Cirkulär ekonomi och resursanvändning inom planetens gränser (energimyndigheten.se)
Exempel och råd
Stöd för innovation
RE:Source finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas, med Energimyndigheten som huvudansvarig myndighet och RISE Research Institutes of Sweden som programkoordinator.
RE:Source är ett strategiskt innovationsprogram som fokuserar på att utveckla cirkulära och resurseffektiva materialflöden. Programmet finansierar projekt som bidrar till en hållbar materialanvändning inom planetens gränser. Målet är att Sverige ska bli ett föregångsland inom cirkulär ekonomi genom att stödja innovationer och lösningar som främjar hållbarhet i både samhälle och näringsliv.
RE:Source – innovationsprogram för hållbar materialanvändning (resource-sip.se)
Tillväxtverket
För att komma till rätta med problemen som vår konsumtion orsakar, behövs en omställning till mer hållbar konsumtion som inkluderar nya och mer hållbara affärsmodeller, i Sverige såväl som globalt. Tillväxtverket har tagit fram information, stöd och verktyg för företag att utveckla sina affärsmodeller till att bli mer hållbara och cirkulära.
Exempel och råd
Verktyg för hållbar affärsutveckling
Verktyget Cirkulär Business Model Canvas har utvecklats på uppdrag av Tillväxtverket, med utgångspunkt från Business Model Canvas av Alex Osterwalder. Det är ett strategiskt verktyg för affärsutveckling som gör det möjligt att beskriva, utveckla och skruva på en affärsmodell på ett lättöverskådligt sätt. Tillväxtverket har även tagit fram exempel på cirkulära affärsmodeller.
Upphandlingsmyndigheten
Offentliga verksamheter i Sverige gör inköp för 800 miljarder kronor varje år. Den offentliga sektorn har därmed stor möjlighet att påverka omställningen mot en mer hållbar cirkulär ekonomi.
Genom att aktörer i hela samhället ser över sina inköp av processer, tjänster eller varor till alternativ som genererar mindre avfall och/eller ställer krav på återanvändning kan bidra till stora miljövinster. Upphandlingsmyndigheten har tips, inspiration och verktyg som kan tillämpas för inköp och upphandling för att bidra till minskad uppkomst av avfall och ökad resurseffektivitet.
Upphandlingsmyndigheten har tips, inspiration och verktyg som kan tillämpas för inköp och upphandling för att bidra till minskad uppkomst av avfall och ökad resurseffektivitet.
Hållbar offentlig upphandling (upphandlingsmyndigheten.se)
Lärande exempel om inköp och offentlig upphandling (upphandlingsmyndigheten.se)
Exempel och råd
Hållbarhetskriterier för inköp och upphandling
Upphandlingsmyndigheten har generella tips, inspiration och verktyg som kan tillämpas för inköp och upphandling för att bidra till minskad uppkomst av avfall och ökad resurseffektivitet.
I deras kriterietjänst hittar du hållbarhetskriterier för inköp med fokus på miljömässig och social hållbarhet. Dessa kriterier kan du använda i utformningen av en upphandling. Att ställa krav på hållbarhet i upphandling kan bidra till att nå flera samhälleliga mål inom miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.
Hållbarhetskriterierna är avsedda för offentlig sektor, men är även relevanta för privata aktörer.
Hållbar upphandling av bygg och anläggning
Upphandlingsmyndigheten har generella tips, inspiration och verktyg som kan tillämpas för inköp och upphandling för att bidra till minskad uppkomst av avfall och ökad resurseffektivitet. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram specifika hållbarhetskriterier för nybygge, ombyggnad, anläggning, tvätt- och tvättservice. Hållbarhetskriterier är avsedda för offentlig sektor men är även relevanta för privata aktörer.
Upphandling av bygg och anläggning (upphandlingsmyndigheten.se)
Hållbar upphandling av livsmedel
Upphandlingsmyndigheten har generella tips, inspiration och verktyg som kan tillämpas för inköp och upphandling för att bidra till minskad uppkomst av avfall och ökad resurseffektivitet. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram specifika hållbarhetskriterier och tips för upphandling och inköp inom livsmedel och måltidstjänster kan användas för att minska uppkomst av matsvinn. Hållbarhetskriterier är avsedda för offentlig sektor men är även relevanta för privata aktörer. Möjligheter att minimera svinn i livsmedelskedjan finns i hela inköpsprocessen.
Upphandling av livsmedel och måltidstjänster (upphandlingsmyndigheten.se)
Inköpsprocess för livsmedel och måltidstjänster (upphandlingsmyndigheten.se)
Hållbar upphandling av textil
Upphandlingsmyndigheten har generella tips, inspiration och verktyg som kan tillämpas för inköp och upphandling för att bidra till minskad uppkomst av avfall och ökad resurseffektivitet. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram specifika hållbarhetskriterier för textil, tvätt- och tvättservice.
Hållbar upphandling av textil (upphandlingsmyndigheten.se)
Nya kriterier för hållbar upphandling av tvätt- och textilservice (upphandlingsmyndigheten.se)
Upphandling för en giftfri miljö
På upphandlingsmyndigheten webbplats kan man kan arbeta strategiskt med inköp och genom att ställa hållbarhetskrav i upphandlingen kan upphandlande organisationer bidra till att skapa en giftfri miljö. Hållbarhetskriterierna bygger på försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen. Kraven innebär antingen en begränsning av vissa ämnen eller ämnesgrupper i både varor och kemiska produkter eller att ämnen med vissa egenskaper inte får finnas i produkten.